Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komi ASSR - Komik - Komiker - Kominform, Kommunistiska informationsbyrån - Komintern - Komintern (stad) - Kominternparti - Komisk - Komisk opera - Komitadji - Komitat - Komitativ - Komitier - Komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMA
betydelse. I n. delen livnär sig befolkningen
hu-vudsakl. av jakt, renskötsel och fiske. Huvudstad
är Syktyvkar vid Sysolas inflöde i Vytjegda. Edg.K.
Komi’k, det som är komiskt* till innehåll el.
form; förmåga därtill el. sinne därför. Jfr Humor.
— Den som (t.ex. som komediförf. el. ”komisk”
skådespelare) skapar el. återger k. kallas k o’m
i-k e r.
Ko’miker, se Komik.
Kominform’, kortnamn för
Kommunistiska informationsbyrån, som upprättades
med säte i Belgrad enl. beslut av en i Polen i
okt. 1947 hållen konferens mellan delegationer för
de kommunistiska partierna i Bulgarien,
Frankrike, Italien, Jugoslavien, Polen, Rumänien,
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern. K. var
i viss mening men icke helt en nybildning av den
1943 upplösta Tredje internationalen (Komintern).
Sålunda gjordes den åtm. icke officiellt till en
världsomfattande organisation utan begränsades
till nämnda 9 länder i Europa och utgjorde redan
från början i högre grad än Komintern ett direkt
instrument för Sovjetunionens utrikespolitik. K.
skulle främst bekämpa USA:s politiska och
ekonomiska aktivitet i Europa, vilken benämndes en
”imperialistisk expansion”. Verksamheten inleddes
med stora propaganda- och sabotageaktioner,
avsedda att motverka Marshallplanen*. Därvid
spelade de franska och italienska kommunistiska
partierna särsk. betydande roller genom bl.a.
anstiftande och underblåsande av svåra
strejkrörelser 1947—48. K. gav vidare signal till
kommunisterna att inleda en ny kamp mot de s.k.
högersocialisterna; senare visade det sig, att
uppgifterna även omfattade likvidering av återstående
icke-kommunistiska organisationer i Östeuropa.
Den ledande mannen i K. var först ryssen A.
Zjdanov och efter dennes död 1948 G. M.
Ma-lenkov. Vid en konferens i Rumänien i juni s.å.
uteslöts jugoslaviska kommunistpartiet ur K.
Därigenom blottades en allvarlig, sedan flera
mån. pågående konflikt mellan Sovjetunionen och
Jugoslavien, vilken hade uppstått på gr. av Titos
vägran att ovillkorligen rätta sig efter den
sovjetryska politikens krav i form av direktiv genom
K. (se Jugoslavien, sp. 261). — Även formellt
icke anslutna kommunistpartier ha i realiteten följt
parollerna från K., som vid en konferens i
Ungern i nov. 1949 uttryckligen uppställde kampmål
för kommunisterna i hela världen. K., som efter
brytningen med jugoslaviska kommunistiska
partiet flyttade sitt säte till Bukarest, utger (på 12
språk 1950) en periodisk tidskr., ”För en bestående
fred, för folkdemokrati”. S.Br.
Kominte’rn, förk. för Kommunistiska (el. Tredje)
internationalen (se International).
Kominte’m, stad i Donetsbäckenet,
Rostovom-rådet, RSFSR, 60 km n. om Rostov; 48,000 inv.
(1933). Stenkolsgruvor.
Kominternparti, se Sverges kommunistiska parti.
Komisk (av grek, komikos’), hörande till
komedien (t.ex. i uttr. ”komisk opera”); numera vanl. om
något lustigt, skrattretande. — Estet. Som komisk
verkar (i livet som i konsten) en tankeförbindelse,
situation, händelse, när vi därigenom mottaga
intrycket av någon motsättning (något oväntat,
orimligt, oändamålsenligt el. förkastligt), men denna
motsättning dock icke är av en mera reell el.
allvarlig natur, än att det ögonblickliga misshag, den
väcker, omedelbart upplöses och förtonar i en
befriande munterhet, som i sista instans beror på
känslan av egen överlägsenhet och naturligt
giver sig uttryck i skratt. När det lilla barnets
hjälplöshet verkar komisk på många unga
(medan den äldre reagerar på den med humor*)
och när vissa primitiva naturer hånskratta åt
sinnessjukas och vanföras ”besynnerligheter”, beror
detta alltså på misskännande av ett djupare allvar
bakom den motsättning, inför vilken de känna sig
överlägsna. Därför har det i alla tider varit ett
verkningsfullt konstnärligt vapen att framställa
motståndaren i ett komiskt ljus (genom ”kvick”
satir el. karikatyr). — Litt.: O. Holmberg,
”Inbillningens värld”, 2:2 (1930); A. Nyman,
”Komik och fiktion” (i ”Från Platon till Einstein”,
1933)- [V.Kr]N.
Komisk opera, mus., se Opéra-comique.
Komitadji’ (turk, komitact), benämning på
medlemmar av makedoniska och bulgariska nationellt
revolutionära organisationer, vilka uppstodo i
slutet av 1800-talet. K. sammanslöto sig till
väpnade band, som bekämpade turkarna för att uppnå
Makedoniens befrielse och förenande med
Bulgarien. Sedan större delen av det forna turkiska
Makedonien efter i:a världskriget hade tillfallit
Jugoslavien, återupptogs kampen bl.a. av Inre
makedoniska revolutionära organisationen (IMRO),
nu med spets mot Jugoslavien. Dessa k., som
stodo i nära förbindelse med inflytelserika
kretsar i Bulgarien, använde grova, terroristiska
metoder och voro ofta även i strid med varandra.
Deras tillvägagångssätt föranledde 1928 en
diplomatisk aktion mot Bulgarien av flera stater. Den
nya bulgariska regim, som bildades 1934, ingrep
mot k., vilka under de följ, åren efterhöllos
allt strängare. S.Br.
Komita’t (av lat. com’es, se Greve), sedan tidig
medeltid beteckning på ett ungerskt
förvaltningsområde, närmast motsv. det svenska länet. Före
1914 funnos 71 k., därefter 25. Vissa större
städer stå utanför k.-organisationen. I spetsen för
k. stå två ämbetsmän, den ene (föispdn) utsedd
av regeringen, den andre (alispdn) folkvald. K:s
folkrepresentation vilar på allmän och lika rösträtt.
Komitativ [kåmm’-] (av lat. comita’ri, beledsaga),
språkv., ett kasus, särsk. i finskan, betecknande
ledsagande el. samverkan el. förbindelse.
Komi’tier, se Comitia.
Komma, plur. k. el. kom m’a t a (grek, komma,
inskärning, avsnitt, del av en satsperiod).
1) Mus., skillnaden i svängningstal mellan två,
efter olika metoder utvunna, men på våra
tempererade instrument med samma tangent
fram-bragta toner, t.ex. skillnaden mellan den rena, stora
övertersens och den 4:e kvintens svängningstal
(81:80, d.v.s. skillnaden mellan stor och liten
helton, s.k. d i d y m i s k t el. s y n t o n i s k t k.) el.
mellan I2:e kvinten och 7:e oktaven (c:a 74:73,
s.k. pytagoreiskt k.). Jfr Intervall.
2) Språkv., skiljetecken (, — i frakturstil fordom
/), som numera betecknar en mindre ”inskärning”
än (semi)kolon och punkt. Fordom användes k.
ofta, där nu ett större skiljetecken skulle brukas
(i Gustav Vasas bibel 1541 t.ex. ofta i st.f. vår
— 529 —
— 530 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
