Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommendör - Kommendörbalsam - Kommendörkapten - Kommendörsätter - Kommendörsöarna, Komandorskijöarna - Kommensalism - Kommensurabel - Kommentar - Kommentera - Kommers - Kommersefaktor - Kommerseråd - Kommersiell - Kommersiella meddelanden - Kommerskollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMERSKOLLEGIUM
Kommendö’r (fra. commandeur). i)
Tjänste-grad i svenska sjöofficerskåren närmast
under konteramiral. Innehavare av denna grad
bestrida befattning som chef för Marinstaben,
flaggkapten, chef för eskader el. avdelning,
chef för vissa marindistrikt, chef för
örlogsvarv, örlogsstation, Sjökrigsskolan,
Sjökrigshögskolan samt som tjänstegrensinspektör m.m.
2) K. inom ordensväsendet, se Komtur.
3) Officersgrad inom frälsningsarmén i
rang närmast efter general (och stabschef), ledare
för de nationella högkvarteren.
Kommendörbalsam, kem., se Bensoetinktur.
Kommendörkapten, tjänstegrad i
sjöofficerskåren mellan kommendör och kapten, uppdelad på k.
av i:a graden, närmast under kommendör, och
k. a v 2:a graden. K. bestrider befattning som
chef för avdelning, fartygschef och sekond på
pansarskepp och större kryssare, chef för kryssar- och
jagardivision, fartygschef på jagare av största cert,
avd.-chef i Marinstaben, byrå- och sektionschef i
Marinförvaltningen, dep.-chef på örlogsvarven,
stabs- och avd.-chef på örlogsstationerna m.m.
Kommendörsätter, svenska adelsätter,
stammande från de till förstärkande av adelns 2:a klass
(se Riddarhuset 2) av Gustav III 1778 på
Riddarhuset upptagna kommendörerna av Svärds- och
Nordstjärneordnarna.
Kommendörsöarna, Komandorskijöarna,
rysk ögrupp i Berings hav, ö. om Kamtjatka,
2,500 km2. Endast de båda största öarna,
Be-ringön och Mednyj, ha en fåtalig befolkning av
aleuter (c:a 360 inv.). På K. finns ett reservat
för värdefulla pälsdjur, ss. havsutter och
sjöbjörn. K. upptäcktes av Vitus Bering, som dog
här 1741.
Kommensalism’ (till lat. con-, samman-, och
me’nsa, bord, måltid), zool., se Parasit.
Kommensura’bel, mätbar med samma mått;
jämförbar. — Matem. Kommensurabla
storheter (”storheter med ett gemensamt mått”) äro
sådana storheter av samma slag, vilkas
förhållande är ett helt tal el. bråk. Jfr Inkommensurabel.
Kommenta’r (lat. commenta’rius el. -rium; se
Kommentera), utläggning, förklarande
anmärkningar (särsk. till en skrift); även (i plur.): (ofta
kritisk el. försmädlig) utläggning av en persons
yttranden el. åtgöranden. Teol., se Bibelkommentarer.
— Kommen t a’t o r, som utlägger el. förklarar
el. tolkar. — Verb: kommentera.
Kommente’ra (lat. commentari, ytterst av lat.
me’ns, gen. mentis, förnuft, sinne), se Kommentar.
Kommers’ (fra. commerce, lat. commeKcium,
handel, av merx, handelsvara), handel, köpenskap
(numera oftast något vardagligt); tysk studentfest med
vissa bestämda ceremonier. — Adj.:
kommersiell’.
Kommersefaktor, handelsv., se Faktor.
Kommerseråd, se Kommerskollegium.
Kommersiell’, se Kommers.
Kommersiella meddelanden, en av
Kommerskollegium sedan 1914 utg. tidskrift, utkommer
med 1 h. i mån. och innehåller ekonomiska,
statistiska och handelspolitiska översikter jämte
uppgifter om vissa viktigare beslut av kollegiet.
Som bilagor medfölja ”Ekonomisk översikt”*
och ”Jordbruksekonomiska uppgifter”.
Kommerskollegium, ett under
Handelsdepartementet lydande centralt ämbetsverk. Enl. nu
gällande instruktion 27/s 1929 (med ändringar 1938,
1939 och 1947) åligger K. att följa utvecklingen
av rikets handel, sjöfart, industri, bergshantering,
hantverk och slöjd, vidtaga el. föreslå åtgärder
för dessa näringars främjande samt taga
kännedom om deras tillstånd och utveckling i andra
länder. Under K. lyda Fartygsinspektionen,
navigationsskolorna, skeppsmätningsväsendet,
Statens isbrytarverksamhet, Bergsstaten,
sjömanshusen, Sprängämnesinspektionen, Statens elektriska
inspektion, Statens torvingenjör, Statens
instruktörer i hemslöjd, kontrollanterna av eldfarliga
oljor samt gruvmätarna. K. är vidare den
centrala statsmyndigheten på näringsstatistikens
område och skall till K.m:t avge årsberättelser
ang. rikets handel, sjöfart, industri och
bergshantering samt har slutl. att bedriva
kommersiell upplysningsverksamhet. Denna senare
utövas främst genom den av K. sedan 1914 utg.
månadstidskr. ”Kommersiella meddelanden”*. Chef
för K. är en generaldirektör, dess led.
äro 7 kommerseråd, chefer för var sin av
följ, byråer, på vilka K:s verksamhet är fördelad:
handels- och administrativa byrån, sjöfartsbyrån,
industribyrån, bergsbyrån med gruvkartekontoret,
statistiska byrån, fartygsinspektionsbyrån och
elektriska byrån. Dessutom finnes en
sjöfarts-social avd. under ledning av en byrådirektör.
1946 inrättades en extra byrå med uppgift att
handlägga ärenden enl. lagen om övervakning
av konkurrensbegränsning inom näringslivet, den
s.k. monopolutredningsbyrån. Ärendena avgöras,
efter sin beskaffenhet och på sätt i
instruktionen närmare bestämmes, ant. kollegialt i plenum
av generaldirektören och vederbörande led.
gemensamt el. av generaldirektören ensam efter en
led:s föredragning el. av en led. ensam. Bland
K:s övriga tjänstemän, med juridiskt el. tekniskt
administrativa uppgifter, må nämnas
navigations-skoleinspektörerna, skeppsmätningsöverkon
trollören, Statens isbrytardirektör, sjötekniske
konsulenten, sjöåklagaren, byrådirektörer,
byråinspektörer, byråsekreterare, kamrerare, byråingenjörer,
aktuarier och amanuenser. — Ett särskilt
ämbetsverk för handel, sjöfart och industri, vilkas
främjande tidigare tillhört Kammarkollegium,
planlades under drottning Kristinas
förmyndarregering men förverkligades först 1651, då K.,
under namnet G e n e r a 1 h a n d e 1 s- el.
kommerskollegium, grundades och blev ett av
rikets kollegier (se Kollegium). Dess chef, först
kallad generaldirektor, fick snart titeln
president. I samband med åtskilliga andra
ingrepp i förvaltningsorganisationen införlivade
Karl XI 1680, definitivt 1684, K. med
Kammarkollegium, och först 1711 återfick K. sin ställning
som självständigt ämbetsverk. Dess verksamhet
reglerades närmare genom en instruktion 1723.
Ett för K:s egentliga verksamhet ganska
främmande uppdrag var uppsikten över spinnhus- och
arbetshusinrättningarna; först 1825 befriades det
härifrån. En annan för frihetstiden typisk
organisation, som också växte upp i K:s hägn,
var schäferistaten. Denna inrättning till fåravelns
främjande hade sin glanstid under 1740—50-ta-
— 533 —
— 534 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
