Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunism - Kommunist - Kommunistiska informationsbyrån - Kommunistiska internationalen el. Tredje Internationalen, Komintern - Kommunistiska manifestet - Kommunistiska partiet - Kommunitet - Kommunskog - Kommutationstal, kommutationsvärden - Kommutativa räknelagen - Kommutator, strömomkastare, strömvändare - Kommutatormotor - Kommutatorton - Kommutering - Komnenos, ätt - Komodovaran, komodoödla - Kom Ombo - Komorerna, Comoroöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMUNIST
skulle bli till moderna livegna på jättestora
statsegendomar. Därmed skulle, om Kremls politik
lyckas, kollektiviseringen och förstatligandet ha
drivits till sina yttersta konsekvenser, och k.
äntligen efter omkr. tjugo års kamp lyckats få
ett verkligt grepp om bondeklassen, som dock
alltjämt i Sovjetryssland utgör över hälften av
hela befolkningen. Motsv. utveckling förestår
sedan även i andra länder, i den mån
Sovjetunionen lyckas utsträcka sin makt och sitt
inflytande över dem. — Om k. i Sverige se
Sver-ges kommunistiska parti. H.Ci.
Kommunist’, anhängare av kommunismens*
läror. — Adj.: k o m m u n i s’t i s k.
Kommunistiska informationsbyrån, se
Komin-form.
Kommunistiska internationalen el. T r e d j e I
n-ternationalen, förkortat K o m i n t e r n, se
International.
Kommunistiska manifestet, en av Marx och
Eng-els författad skrift, vari den moderna s.k.
vetenskapliga socialismens läror formuleras. Manifestet
skrevs på uppdrag av ”Kommunisternas förbund”,
en internationell arbetarsammanslutning, som på
gr. av tidens politiska förhållanden måste vara
hemlig, och utkom f.g. på tyska ett par veckor före
februarirevolutionen 1848. Det har sedermera
utgivits i ett otal uppl. på skilda språk. En första
svensk övers., verkställd av Per Götrek, förelåg
1848 med det för tidens svenska förhållanden
betecknande mottot: ”Folkets röst — Guds röst”
Senare har manifestet översatts av Hj. Branting.
K. Dalström och Z. Höglund. Såväl innehållsligt
som stilistiskt räknas K. som ett av den politiska
litteraturens klassiska verk. Ldl.
Kommunistiska partiet, se Sverges
kommunistiska parti.
Kommunite’t (av lat. commu’nitas, gemenskap),
se Kollegium 1). — Jfr Community center och
Owen, R.
Kommunskog, skogsallmänning, utgörande
kommunens samfällda egendom i olikhet mot de s.k.
sockenallmänningarna, som förekomma flerstädes
i Norrbottens och Västerbottens län och i vilka
blott socknens jordbrukare ha del. Karesuando
sockens i Tärendö sn av Norrbottens län belägna
sockenallmänning är dock samfällighet för hela
kommunen och således k. K. ha på senare år
genom Skogssällskapets förmedling bildats inom
flera kommuner i s. Sverige genom inköp av
privata marker. Till k. kunna jämväl räknas
städernas skogar. För de senares förvaltning ha
gällt särskilda bestämmelser i k.f. 24/t 1903. Fr.o.m.
1949 äro dessa stadganden upphävda, och
städernas skogar stå numera liksom k. i övrigt under
den allmänna skogsvårdslagen. F.A.Bn.
Kommutatio’nstal (till lat. commutatio,
förändring), kommutationsvärden, vissa ur
en dödlighetstabell härledda tal, vilka avse
att underlätta beräkningen av liv- och
kapitalförsäkringar samt livräntor och pensioner. Det
kapitaliserade värdet av dylika försäkringar och
förmåner och de tariffer, enl. vilka premier och
avgifter skola utgå, beräknas på grundval av en viss
antagen dödlighet och en viss antagen räntefot.
För varje vid försäkring använd dödlighetstabell
och varje därvid antagen räntefot har man vid
beräkningarna ständigt bruk för vissa, genom
kombinationer av dödlighetstab:s siffror och
räntefoten erhållna tal, vilka vanl. uppföras i särsk. tab.
och som kallas för k. Det viktigaste k. (på
1780-talet infört av J. N. Tetens) är det s.k.
diskonterade antalet levande Dx = lxx,
där lx är antalet enl. dödlighetstab, vid åldern x år
kvarlevande av en given mängd nyfödda och v är
den s.k. diskonteringsfaktorn el. inverterade
värdet av räntefaktorn 1 + p:roo. Detta k. beräknas
för alla åldrar och uppföres vanligen i en
kolumn vid sidan av kolumnen för lx i dödlighetstab.
Ett annat fundamentalt k. är det
diskonterade antalet döda Cx = dxvx+l = wDx — Dx+1,
där dx är antalet dödsfall i åldern x till x+i år enl.
dödlighetstab. Även detta k. uppföres i en särsk.
kolumn, övriga k. erhållas genom successiva
sum-mationer i Dx- och Cx-kolumnerna och uppföras i
efterfölj. kolumner. Sålunda sätter man för varje
ålder x (enl. gängse beteckningssätt)
w co
Nx = S Dx-, Sx =
2NX-x+l X
co a>
Mx = RCX\ Rx = SMX.
Med användning av dessa tabellerade hjälptal kun
na de nämnda kapitalvärdena och tarifferna med
lätthet beräknas. S.D.W.
Kommutati’va räknelagen, matem., se Aritmetik.
Kommuta’tor (av lat. commuta’re, förändra,
utbyta), strömomkastare,
strömvända r e, en anordning, genom vilken man kan
kasta om strömmens riktning i en elektrisk ledning.
— I en likströmsmaskin användes en k., här vanl.
under namnet kollektor el. s t r öm s aml
a-r e, för att likrikta den i ankarlindningen alstrade
växelströmmen (se Elektriska maskiner, sp. 342).
Kommutatormotor, se Elektriska maskiner, sp.
351.
Kommutatorton, elektrotekn., se Lamellton.
Kommute’ring, se Elektriska maskiner, sp. 347.
Komne’ncs, ätt, trol. från Komne, nära
Adria-nopel, först nämnd under Basileios II, förvärvade
stora gods i Mindre Asien och intog en ledande
ställning bland dess feodalaristokrati, då Isak*
I i kamp mot det härskande hov- och
ämbets-mannapartiet upphöjdes till kejsare, 1057. Från
Isaks bror Johannes* II utgår den yngre familjen
K. Fr.o.m. en av dennes söner, Alexios* I,
regerade ätten K. i Konstantinopel 1081—1185 (se
Anna, sp. 1098, Manuel I, Alexios II och
Androni-kos I). Som regerande visade ätten utpräglade
diplomatiska och kulturella intressen. Fr.o.m.
Alexios*, Andronikos I:s sonson, regerade
”Storkom-nenerna” kejsardömet Trapezunt 1204—1461. Lm.
Komodovara’n [-må’-], komodoödla, art av
fam. varaner*.
Kom Ombo, forntida stad i Egypten, se Ombos.
Komorerna [-må’-], Comoroöarna, fra.
Iles Comores, fransk ögrupp i Moqambiquekanalens
n. del mellan Madagaskar och Afrikas fastland.
K. bestå av öarna Mayotte, Anjouan, Grande
Co-more och Mohéli med en sammanlagd areal av
2,171 km2, öarna äro alla av vulkaniskt ursprung;
högst är Grande Comore med den ännu
verksamma vulkanen Karthala (2,560 m). Korallrev
— 567 —
— 568 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
