Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompetens - Kompetenskonflikt - Kompetent - Kompilera - Komplanation - Komplement - Komplementaritet - Komplementbindning - Komplementfärger - Komplementvinkel - Komplementär (fysik) - Komplementär (delägare) - Komplementära gener - Komplementäritet - Komplementärluft - Komplementärrytmer - Komplett - Komplettera - Kompletteringstest - Komplettmaskin - Komplex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPLEX
göra något), (väl) skickad, skicklig, duglig;
behörig. — Motsats: inkompetent. — Jur., se
Behörighet.
Kompetenskonflikt, processr., stridiga meningar
mellan olika myndigheter ang. rätta forum för
handläggande av ett hos båda el. alla anhängigt
mål el. ärende. K. kunna uppstå såväl mellan olika
domstolar som mellan domstol och administrativ
myndighet. Den kan yttra sig ant. så, att båda
förklara sig kompetenta i samma sak — positiv k.
— el. båda obehöriga, ehuru endera är behörig —
negativ k. I Sverige saknas närmare reglering,
huru k. skall lösas. Har ett oriktigt,
lagakraft-vunnet beslut i k. meddelats, kan rättelse vinnas
genom resningsansökan hos K.m:t. I Europas större
kulturländer avgöres i regel k. av särsk. därför
inrättad domstol. K.
Kompetent’, se Kompetens.
Kompile’ra (lat. compila’re, plundra), plocka ihop
och i en skrift sammanföra ur andras skrifter (utan
självständiga synpunkter). — K o m p i 1 a t i o’n,
handlingen att kompilera; på så sätt uppkommen
litterär produkt (även k o m p i 1 a’t). — K o m p
i-1 a’t o r, person, som kompilerar. — Jfr Plagiat.
Komplanatio’n (av lat. complanare, göra jämn),
beräkning av en buktig yta.
Komplement’ (av lat. complRre, utfylla), fyllnad,
tillägg. — i) Matem. K. el. k o m p 1 e m e n t v i
n-k e 1 till en given vinkel, som med den givna bildar
en summa av 90°. — Dekadiskt k. till ett
tal erhålles genom att draga talet från en dignitet
av 10.
2) Med. K., av vissa forskare benämnt a 1 e x i n,
är ett ämne el. en funktion, som tillkommer allt
färskt serum. Det kan uppdelas i två
komponenter, som särskiljas genom utfällning av serumets
olika äggvitefraktioner. K. är icke specifikt, det
är föga motståndskraftigt mot värme och icke
hållbart längre tid. I förbindelse med specifik
antikropp, amboceptor*, verkar k. cellupplösande,
cyto-lytiskt. Vissa forskare påstå sig ha framkallat
antikomplement genom immunisering av
djur med k. En avsevärd roll spelar säkerligen k.
för organismens immunitetstillstånd. En stor
teoretisk och praktisk betydelse har den s.k.
komple-mentbindningsreaktionen (se Serologi). A.Fl.
Komplementarite’t, fys., ett av N. Bohr infört
begrepp för karakterisering av kvantummekanikens
principiella grundvalar. K. hos denna lärobyggnad
består däri, att det område, inom vilket bestämda,
från den klassiska fysiken lånade begrepp kunna
användas, begränsas av möjligheten att använda
andra ”komplementära” begrepp. Ett spec. fall av
denna k. är det faktum, att olika åskådliga bilder
kunna användas för att beskriva samma fysikaliska
fenomen. W. Heisenberg har visat, att det område,
inom vilket de klassiska begreppen över huvud ha
någon betydelse, är begränsat av
”osäkerhetsrela-tioner”. Denna begränsning är i sin tur betingad
av det inflytande, som ett observationsmedel
utövar på det system, som skall iakttagas. Re.
Komplementbindning, med., se Serologi.
Komplementfärger, se Färgsinne.
Komplementvinkel, matem., se Komplement.
Komplementä’r, fys., se Komplementaritet.
Komplementä’r, benämning på de delägare i
kommanditbolag, vilka äro personligen ansvariga
SU 16. _ 577 _
19 — Red. avsl. 9/s 50.
för bolagets förbindelser. I varje
kommanditbolag skall finnas minst en k.
Komplementära gener, ärftl., sådana gener, som
var för sig äro utan verkan men som tillsammans
ge en viss yttre effekt. I fall med två k. erhålles i
2:a filialgenerationen klyvningstalet 9:7.
Komplementärite’t, nationalek., se Efterfrågan.
Komplementärluft, se Andning, sp. 992.
Komplementärrytmer, mus., i kontrapunktisk el.
figurerad stil ett rytmiskt mönster, som bildas
genom omväxlande rörelse i två el. flera
stämmor (se notex.).
Komplett’ (fra. complet*, eg. fylld), fullständig,
fulltalig, alltigenom. — Komplettera, göra
komplett, utfylla, undergå efter- el.
fyllnadsprövning (se Examensbetyg).
Komplette’ra, se Komplett.
Kompletteringstest, psykol., ett inom
intelligensmätningen ofta använt prov, bestående av en text,
ur vilken ord el. delar av ord utbrutits, varvid
försökspersonen har att återställa texten i
ursprungligt skick (”komplettera den”). K., som infördes
av H. Ebbinghaus 1897, är ett av de äldsta
intelligenstesten men användes fortfarande i stor
utsträckning. Det har senare visat sig, att k. i
särskild mån prövar den språkliga intelligensfaktorn.
Komplettmaskin, automatisk maskin, som utan
manuellt ingripande framställer och i regel även
förpackar en massprodukt. Ordet k. användes
särsk. om tändsticksmaskiner.
Komplex’ (lat. complex’us, omfattning),
sammanfattning, sammanhörande el. sammanhängande helt,
massa, grupp (t.ex. byggnads-,
föreställningskom-plex). — Som adj.: sammansatt.
Psykol. A) G. E. Müllers benämning på en
samling element, som äro förenade genom starka
associationer och därför upplevas som en helhet. Jfr
Komplexteorien. — B) Vissa gestaltpsykologer
beteckna vissa upplevelsehelheter som k. Så
använder t.ex. F. Krueger benämningen k. om
helheter av mer omfattande natur än de av andra
gestaltpsykologer behandlade
varseblivningsge-stalterna. Dessa senare äro vanl. inbäddade i
större helheter, upplevelsekomplex, där känslor
ofta utgöra det sammanhållande bandet.
Känslorna äro enl. denna uppfattning
komplexkvaliteter. — C) Vanligast och populärast har
den psykoanalytiska innebörden av k. varit. S.
Freud* menar med k. (termen i denna mening
urspr. präglad av C. G. Jung) sådana
föreställningar och drifter, som på gr. av sin negativa
affektladdning (ofta uppkommen genom
uppfostran) blivit outhärdliga för personen och därför
bortträngts ur medvetandet men som dock
fortfara att leva sitt liv under medvetandets tröskel
och påverka beteendet och ev. ge upphov till
neuroser*. Då enl. Freud de drivande krafterna i
personligheten huvudsaki. äro av sexuell natur,
komma för honom vissa generella k.-typer att byggas
kring den tidiga sexualiteten, ss. O i d i p u s k o
m-plexet, gossens tidigt bortträngda kärlek till
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
