Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komplott - Komponent - Komponera - Komponist - Komposanter, komponenter - Komposita - Kompositakapitäl, kompositkapitäl - Kompositéer - Kompositfartyg - Komposition - Kompositoinen (1771) - Kompositionslinne - Kompositkapitäl - Kompositum - Kompositör, komponist - Kompost(gödsel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPONENT
medverkande bedömas efter det uppsåt el. den
oaktsamhet, som ligger honom till last. — Om
det planerade brottet ej kommit till utförande,
är k. till sin natur blott en förberedelse (se
Förberedelse till brott), som kan föranleda straff i
vissa fall, som äro särskilt angivna i
Strafflagens speciella del. K. såsom förberedelse
straffas blott vid en del grova brott, t.ex.
högförräderi, spioneri, uppror och liknande brott mot
rikets säkerhet samt mord, våldtäkt o.a. grova
misshandels- och frihetsbrott, mordbrand och
rån. Vid mened straffas endast visst slag av k.,
näml, försök till anstiftan. Straffet för k., i de
fall då brottet ej utförts, skall sättas under det
straff, som skulle ha följt på den fullbordade
gärningen. Bz.
Komponent’ (av lat. compo’nere, sammansätta),
del, beståndsdel, fraktion. — Astr., se
Dubbelstjärnor. — Matem., mek., se Komposanter. — Fys.,
kem. K. i ett system kallas en oberoende
beståndsdel av detsamma, d.v.s. en beståndsdel, vars mängd
i varje fas ej beror av mängden av de övriga
beståndsdelarna i samma fas.
Kompone’ra (lat. compo’neré), sammansätta, i sht
på ett mera konstnärligt sätt (en dräkt, ett
mönster o.s.v.); uppfinna el. skriva musik, dikta i toner.
— Jfr Komposition.
Komponist’, se Kompositör.
Komposan’ter, komponenter, matem., mek.,
de delar, som erhållas vid sönderläggning av en
vektor (se d.o. och Kraftparallellogram).
Kompo’sita, se Kompositum.
Kompo’sitakapitäl, komposi’t kapital, en
kapitälform, som förenar joniska och korintiska
stilelement, i det att joniska voluter kombineras
med den korintiska akantuskransen. K. tillhör den
romerska kejsartidens arkitektur. Jfr
Kolonnordning.
Kompositéer, Compo’sitae, se Korgblommiga
växter.
KomposiTfartyg, (till lat. compos’itum,
sammansatt), fartyg, byggda på stomme (spant,
bottenstockar och balkar) av järn el. stål med bordläggning
och däck av trä.
Kompositio’n (lat. composi’tio), sammansättning,
utarbetning, anordning, ”byggnad”; skapelse,
produkt; ibland: blandning, legering; förr även:
överenskommelse, förlikning.
i) Konsthist. K. betecknar i ett konstverk de
enskilda delarnas ordnande och gruppering under
synpunkten av helhetsverkan. Med k. begynner det
eg. konstnärliga arbete, som får sitt första uttryck
i skissen el. det primära utkastet. — K.
användes också som beteckning för ett övervägande fritt
uppfunnet (ej direkt avbildande) motiv, t.ex. en
historisk el. allegorisk k., el. en rent abstrakt
bilduppbyggnad; ett komponerat landskap, t.ex.
Ruis-daels ”Judekyrkogården”, är således icke något
landskapsporträtt, även om motiven till de enskilda
delarna äro hämtade ur verkligheten. E.VF.
2) Matem. En k. inom ett system av
matematiska objekt (tal, transformationer e.d.) är en
föreskrift, som till två godtyckliga element ur
systemet tillordnar ett tredje element ur
systemet. Additionen (multiplikationen) är t.ex. en k.
inom systemet av alla rationella tal. — Detta
allmänna k.-begrepp är synnerligen omfattande. Ma- )
tematiskt mest intressanta äro k.-regler, som ha
vissa formella egenskaper (ss. associativitet och
kommutativitet). Jfr Grupp 3).
3) Mus., musikaliskt verk; även skapandet av ett
sådant verk. Detta skapande förutsätter utom en
mångsidig musikalisk begåvning även skapande
fantasi och skolning av denna genom studium av
kompositionsläran, som omfattar allmän
musiklära, melodi- och rytmlära, harmonilära,
kontrapunkt, form- och instrumentationslära; i
inskränkt mening avses dock med
”kompositions-lära” skolningens högsta stadium: allmän och
till-lämpad formlära. — Litt.: H. Riemann, ”Grundriss
der Kompositionslehre” (9 Aufl., 1922), ”Grosse
Kompositionslehre” (3 bd, 1902—13). [FSIJS.ES.
4) Språkv., ordsammansättning, se
Sammansättning.
Kompositionen, beteckning för en 27/e 1771
mellan 3 representanter för hattpartiet och 3 för
mösspartiet undertecknad överenskommelse,
tillkommen efter Frankrikes tillskyndan och med
entusiastiskt stöd av Gustav III. Den åsyftade en
utjämning av partimotsatserna och bestämde, att det
närmast följ, riksdag segrande partiet skulle
besätta utskottsplatserna till Vs ur motpartiet, 6
platser i rådet skulle förbehållas mössorna, ingen
efterräkning göras för det förflutna, partinamnen
bannlysas o.s.v. Efter mössornas seger vid
riksdagen 1771/72 utnyttjade emellertid partiet
hänsynslösare än någonsin sin maktställning, och k.
avfördes i stillhet från den politiska dagordningen. C.
Kompositionslinne, ett med impregnerande
cellu-loidlager överdraget tyg av linne el. bomull, avsett
att brukas till stärksaker, som ej behöva tvättas och
stärkas på vanligt sätt utan blott avputsas på ytan.
Komposi’tkapitäl, byggn., se Kompositakapitäl.
Kompo’situm, plur. komp o’s i t a (lat.
com-pos’itum, sammansatt), sammansättning; blandning;
språkv., sammansatt ord, se Sammansättning. — Jfr
Mixtum compositum.
Kompositö’r, komponist, mus., skapande
musiker, tonsättare, tondiktare; se Komposition.
Kompost’(gödsel) (ytterst av lat. compos’itum,
sammansatt), benämning på gödsel beredd av
av-fallsprodukter, ss. löv, ogräs, sopor, köksavfall,
skadat foder, gatu- och vägsmuts, slaskvatten m.m.,
som erhålles vid renhållningen av en gård och
upplägges i högar för förmultning, så att massan
efter en viss tid kan användas som gödsel. Ofta
inblandas även stallgödsel, aska, kalk m.m. för att
påskynda sönderdelningen, som i huvudsak är av
mikrobiologisk natur. Torvjord inblandas för att
absorbera lösta växtnäringsämnen. K. innehåller i
allm. rätt stora mängder kväve i form av nitrater,
men för övrigt är dess värde som gödsel mycket
växlande och beroende av utgångsmaterialet.
Upplägges stallgödsel, tång m.m. i stora högar, säges
att den komposteras. — Inom
trädgårdsskötseln har k. stort värde som
jordförbättrings- och gödselmedel, särsk. i
egnahemsträdgår-darna där ofta svårigheter föreligga att anskaffa
organiska gödselslag. Allt avfall från trädgård och
hushåll bör därför väl tillvaratagas och uppläggas
på en lämplig, genom växter el. på annat sätt
avskärmad plats. Efter ett par genomskärningar är
massan lämplig att använda. Med sjukdom
be
- 583 -
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
