Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komplexa tal - Komplexavledning - Komplexion - Komplexkomplettering - Komplexkvalitet - Komplexomfång - Komplexteorien - Komplexögon - Komplicera - Komplikation - Komplikationsförsök - Komplimang - Komplimentera - Komplott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMPLOTT
Fig. 1. Fig. 2.
je k. kan skrivas a + ib = r (cos v + i sin v), där
r = ^2 4-è2 = (a + i&l kallas talets absoluta
belopp el. modyl och v dess. argument
el. amplitud. För modylen gäller
olikheten \(a+ib) + (c+id)\^ |a + i&| + |c+»d|.
Produktbildningen erhåller formen (a + ib) (a’+ib’) =
= r (cos v + i sin v) • f (cos 1/ + i sin v’) = rP •
{cos (v+v’) + i sin (v+z/)} . Spec. får man (cosz>+
+i • sin v) ” = cos nv+i sin nv (de Moivres
förra e 1). Funktionerna eiz, cos z, sin z, där z är ett
k., kunna definieras genom serieutveckling, och
man härleder den viktiga formeln etz = cos z +
i sin 2 (Euler). K. ha införts i samband med
teorien för andragradsekvationer. Medan ekvationen
x2 + 4x+i3 = o ej satisfieras av något reellt tal,
har den däremot som rötter de båda komplexa
talen —2 + 31 och —2—3Ü Allmänt gäller, att varje
algebraisk ekvation av M-te graden har exakt n
komplexa rötter (algebrans fundamentalsats,
Gauss). Denna sats exemplifierar betydelsen av
k.: utan användande av k. skulle satsen ej kunna
formuleras på ovanstående generella sätt utan
skulle sönderfalla i en mängd oöverskådliga
specialfall. Ett viktigt användningsområde för k. är
teorien för de analytiska funktionerna. —
Uppklarandet av k:s natur skedde genom Gauss, som
visade, att räkningen med k. innebar räkning med
talpar, för vilka de enkla räknesätten definierats
på visst sätt. Benämningen tal för k. motiveras av
att för dem gälla samma räknelagar som för de
reella talen. Utom Gauss kan nämnas den danske
lantmätaren Caspar Wessel som pionjär för k. —
Man har genom definition av de enkla räknesätten
för taltriplar etc. infört s.k. hyperkomplexa
tal* (spec. kvaternioner, Lord Hamilton) men
därvid tvingats att avstå från giltigheten av den
kom-mutativa multiplikationsregeln (d.v.s. zr • z2 är i
allm. ej = z2 • zf). N.E.F.
Komplexavledning, psykol., tankeströmmens el.
associationskedjans avlänkning under inflytande
av något komplex*. K. förekommer utpräglat
t.ex. vid förstämningstillstånd, varvid känsloläget
tvingar tankarna att ständigt röra sig i vissa banor.
Komplexio’n (lat. complex’io, eg.
sammanflät-ning), yttre kroppsbeskaffenhet.
Komplexkomplettering, psykol., se
Komplexteorien.
Komplexkvalitet, psykol., se Komplex.
Komplexomfång, psykol., G. E. Müllers
benämning på det antal element, som kan omspännas
i en enda uppmärksamhetsakt. Jfr Komplexteorien.
Komplexteorien, psykol., hävdar, i mots. till
gestaltpsykologien, att vi simultant el. successivt
kunna uppfatta helheter, t.ex. melodier, genom vår
förmåga till kollektiv uppmärksamhet.
De element, som tillhöra samma komplex,
för
bindas med starka associationer. När ett sådant
element dyker upp, reproduceras genast den
invanda associationen
(komplexkomplettering). Teorien har utformats av G. E. Müller
i ”Komplextheorie und Gestalttheorie” (1923).
Komplexögon, zool., se öga.
Komplice’ra (lat. complica’re, hopvika, veckla
samman), inveckla, tillkrångla, försvåra. — Subst.:
komplikatio n*. — Komplicerat lyte,
se Lyte.
Komplikatio’n (se Komplicera), förveckling;
tillstötande el. förvärrande omständighet el. symtom.
•—Med. K. kallas sådan sjukdom, som uppstår i
anslutning till en redan förevarande primär sjukdom,
innan denna gått över. Jfr Följdsjukdomar. K. står
oftast i direkt orsakssammanhang med den
primära sjukdomen, t.ex. lungsäcksinflammation i
anslutning till en lunginflammation, blodförgiftning
genom ett infekterat sår. Mera sällan är k. av
helt annan art än den primära sjukdomen och kan
då oftast sättas i sammanhang med en ökad
sjuk-domsmottaglighet och kraftnedsättning. Wk.
Komplikationsförsök, psykol., experiment, avsett
att studera den s.k. personliga ekvationen vid
reaktionsförsök. K. ha vanl. utförts med tillhjälp
av Wundts komplikation sur (först
beskrivet 1874), som är så inrättat, att en ljudsignal
kommer t.ex. var 6:e gång visaren passerar ett
bestämt ställe på en graderad skiva. Det är
därvid försökspersonens uppgift att markera visarens
läge, då signalen kommer. K. kan ge både
positiva och negativa värden, d.v.s. signalen synes
för somliga komma tidigare, för andra senare än
den i själva verket kommer (i förra fallet ett
resultat av förväntan). Bakom k. ligger ett
problem, som astronomerna brottats med sedan
1800-talets början, näml, varför olika forskare fingo
olika resultat, då det gällde att bestämma den
exakta tiden för en stjärnas passage förbi en viss
meridian. R.Jn.
Komplimang’ (fra. compliment, av äldre fra.
com-plir, fylla; alltså eg. uppfyllande av ett
artighets-krav), artighet(sbetygelse); hövlighetsfras;
erkännande ord, lovord; (artig) hälsning, bugning,
nig-ning (särsk. som dansterm). — K o m p 1 i m e
n-t e r a, säga artigheter till, lyckönska.
Komplimente’ra, se Komplimang.
Komplott’ (fra. complot), sammansvärjning,
sammangaddning, intrig. — Jur. Inom
straffrätten brukar med k. i allm. förstås det
förhållandet, att två el. flera personer i samråd beslutat
utföra något brott. I svenskt lagspråk användes
i regel ordet s t ä m p 1 i n g i st.f. k. Tidigare
straffades deltagande i ett samfällt beslut om
brott såsom en särskild form av medverkan till
el. delaktighet i brott (se Delaktighet i brott).
Genom lagändringar 1948, som trädde i kraft
*/i 1949, har begreppet k. el. stämpling delvis
fått en annan innebörd. Med k. (stämpling)
förstås enl. Strafflagens 3 kap., 2 §, att någon i
samråd med annan beslutar brottslig gärning el.
att någon söker anstifta annan el. åtager el.
erbjuder sig att utföra sådan gärning. —
Deltagare i k. kan, om det planerade brottet kommer
till stånd, oftast straffas (jämlikt Strafflagens 3
kap., 4 §) för det han anstiftat el. eljest med
råd främjat brottet. I sådant, fall skall varje
— 581 —
— 582 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>