Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koncentriska ledningssträngar - Koncept - Konceptakler - Konception - Konceptkarta - Konceptualism - Koncern - Koncernredovisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONCERNREDOVISNING
Koncentriska ledningssträngar, bot., se
Lednings-vävnad.
Koncept’ (lat. concep’tum, av concip’ere,
sammanfatta), utkast till ett skriftligt arbete (el. muntligt
föredrag), ej renskriven utarbetning, ”kladd”. —
Härtill: förlora el. tappa koncepterna,
förlora fattningen, komma av sig.
Koncepta’kler (av lat. concip’ere, i sig upptaga,
bli befruktad), urn- el. krukformiga håligheter i
bålen hos kalkalgerna, erinrande om perithecierna
hos svampar. I k. inneslutas könsorgan och
tetrasporangier.
Konceptio’n (lat. concep’tio, av concip’ere,
sammanfatta, avla), avlelse; undfående av idé el.
uppslag; föreställning, begrepp; alstring (av idéer);
avfattning (av skrift o.d.). — Verb: k o n c i p i e’r a*.
Konceptkarta, vid lantmäteriförrättning el.
annan motsv. åtgärd upprättad originalkarta. Se även
Karta, sp. 976.
Konceptualism’ (av lat. concep’tus, begrepp)
kallas den av vissa medeltida tänkare förfäktade
läran, att allmänbegreppen icke ha självständig
realitet utan blott existera som ideala el. tänkta
föremål i Guds el. människornas medvetande. Jfr
Nominalism och Realism.
Koncern [-särn’] (av eng. concern, förbindelse,
affär, av lat. conceKnere, angå), sammanfattande
beteckning för bolag, som äro förenade med
varandra på sådant sätt, att de inbördes äro
moder- och dotterbolag el. dotterbolag till
samma moderbolag. Vart och ett av de i k.
ingående bolagen kallas koncernbolag. Ett
k.-förhållande skall enl. svensk lag anses föreligga,
när ett aktiebolag, moderbolaget, äger mer
än hälften av aktierna i ett annat aktiebolag,
dotterbolag, el., om aktier med olika
röstvärde finnas, så många aktier, att röstetalet för
dem utgör mer än hälften av röstetalet för
samtliga aktier (1944 års aktiebolagslag § 221). Om
ett el. flera dotterbolag el. också moderbolaget
och ett el. flera dotterbolag tillsammans äga så
många aktier i annat bolag som ovan nämnts,
skall även sistn. bolag betraktas som dotterbolag
till moderbolaget; det kallas då i förh. till detta
även dotterdotterbolag. K.-förhållande
skall anses vara för handen även i det fall, då
ett aktiebolag på gr. av aktieinnehav el. avtal
el. av annan orsak har ett avgörande inflytande
över ett annat aktiebolag, varmed är förbundet ett
väsentligt intresse i det senares ställning och
resultatet av dess verksamhet. —
Dotterbolagsförhållandet säges vara direkt, när
moderbolaget själv äger aktiemajoriteten i ett dotterbolag
el. på annat sätt har direkt kontroll över bolaget
enl. vad ovan sagts. Indirekt
dotterbolagsförhållande föreligger, när moderbolag och
dotterbolag tillsammans el. enbart dotterbolag äga
så många aktier i annat dotterbolag, att ett
k.-förhållande skulle ha förelegat, om dessa aktier
hade ägts direkt av moderbolaget. Om A äger
majoriteten i B och detta bolag majoriteten i C,
är C dotterbolag även till A. Samtliga tre bolag
sägas bilda en huvudkoncern, medan B
och C bilda en underkoncern, där B är
moderbolag. Äger A majoriteten i B samt A och B
tillsammans majoriteten i C, är C fortfarande
dotterbolag till A men däremot ej till B, som ej
ensamt har majoriteten i C. Någon underkoncern
med B som moderbolag förekommer alltså ej i
sistn. fall. — Betr, den särskilda årsredovisning,
som skall avges för k. i dess helhet, se
Koncernredovisning. — Jfr Förvaltningsbolag och
Holdingbolag. Vh.
Koncernredovisning. Under det att 1910 års
aktiebolagslag ej lämnade några föreskrifter ang.
sammanfattande redovisning för en koncerns
ställning el. resultat, har 1944 års aktiebolagslag
upptagit särskilda bestämmelser härom (§ 104).
Tidigare betraktades varje koncernbolag som en
enhet för sig, vilket medförde, att åtm. en
utomstående hade utomordentligt svårt att överblicka
koncernens ekonomiska förhållanden. Avsaknaden
av bestämmelser om k. gjorde, att vinstutdelning
kunde förekomma i ett moderbolag, ehuru
koncernen som helhet betraktad ej gjort någon vinst
utan kanske t.o.m. gått med förlust. Genom
försäljningstransaktioner o.d. bolagen emellan kunde
man få fram vinster, som ej skulle ha varit
realiserade och därför ej heller fått redovisas, om
koncernen hade utgjort ett enda bolag. Det är för att
undanröja sådana missförhållanden, som
bestämmelserna om k. införts i den nya lagen. — K.,
som avges av moderbolaget, kan verkställas på
två sätt, näml, i form av koncernbalansräkning
och koncernredogörelse.
Koncernbalansräkning (tidigare även kallad konsoliderad
balansräkning) är ett sammandrag av
moderbolagets och dotterbolagens balansräkningar, som
uppställes enl. vissa vedertagna principer. Bl.a.
skola interna fordringar och skulder kvittas mot
varandra. Endast moderbolagets aktiekapital
upptages, eftersom dotterbolagens aktiekapital
kvittas mot moderbolagets el. andra dotterbolags
innehav av dotterbolagsaktier. Särskilda regler
måste iakttagas, när en del av dotterbolagens
aktier ägas av bolag utanför koncernen
(minoritetsintressen). Ytterligare en del justeringar bli
i regel nödvändiga, innan man kommer fram till
de siffror, som skola ingå i koncernbalansen.
Som särskild post upptages den vinst för
koncernen i dess helhet, som kan anses vara
utdelningsbar. — Under det att
koncernbalansräkningen visar koncernens såväl ställning som vinst,
visar koncernredogörelsen endast
koncernens totala vinst. Denna form av k. är
därför enklare att verkställa och torde komma att
bli mest använd inom mindre koncerner. I
princip går man till väga så, att man lägger
tillsammans moderbolagets vinst (efter avdrag för
avsättning till reservfond och
skuldregleringsfond) och moderbolagets andel av varje
dotterbolags vinst (efter avdrag för nämnda
avsättningar samt för vinstutdelning). — Vid beräkning
av koncernens vinst skall man vid uppgörandet
av såväl koncernbalansräkning som
koncernredogörelse alltid göra avdrag för s.k. internvinster,
vilka uppkommit vid överlåtelser inom
koncernen, utan att vidare överlåtelse skett till köpare
utanför koncernen. — Koncernbalansräkning el.
koncernredogörelse avlämnas endast till
moderbolagets revisorer och behöver sålunda ej
framläggas vid bolagsstämman. I bolagets
förvaltningsberättelse, som avges vid bolagsstämman,
skall emellertid resultatet av koncernens
verk
— 597 —
— 598 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
