Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konfektionsindustri - Konfektionskompaniet ab. - Konferens - Konferensier - Konferenstelefon - Konferera - Konfession - Konfessionalism - Konfessionarie, biktfader - Konfessionell - Konfessionslös - Konfetti - Konfidentiell - Konfiguration - Konfirmand - Konfirmation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONFEKTIONSKOMPANIET AB.
skedde med den fabriksmässiga tillverkningen av
skodon för ett 6o-tal år sedan. Bidragande till
k:s utveckling ha varit tillkomsten av förbättrade
maskinella hjälpmedel i förening med höjda
arbetslöner och, särsk. under 1940-talet, en akut
brist på arbetskraft, vilken framtvingat
omfattande rationaliseringsåtgärder inom k., samtidigt som
den verkat återhållande på hantverket. —‘ Inom
herr- och gosskonfektionen bedrives
den svenska tillverkningen numera nästan helt
fabriksmässigt och till största delen ”på band”,
d.v.s. som tempoarbete. De relativt små
modelländringarna från säsong till säsong ha gynnat en
långtgående mekanisering inom denna bransch.
Samma gäller i allt väsentligt tillverkningen av
arbetskläder samt barnkonfektionen,
även med avseende på råvarorna, som numera
till största delen äro av svenskt ursprung. Den
del av k., som tillverkar skjortor, kragar, pyjamas
o.d., hade ännu vid mitten av 1930-talet prägel
av hemindustri men bedrives numera rent
fabriksmässigt och med hög uppdelning i tempon. Den
tidigare rätt betydande importen av dyl. varor
har numera sjunkit till en obetydlighet, bl.a. på
gr. av att de svenska produkternas passformer
och snitt kunnat förbättras till paritet med t.ex.
de amerikanska. — Damkonfektion är, om
man frånser vissa typer av regnkappor, utsatt
för betydande skiftningar i modet, vilket i viss
mån motverkat mekaniseringen vid tillverkningen.
Likväl ha de svenska fabrikerna efter kriget
kunnat rationalisera även denna bransch, samtidigt
som de framträtt med så rikhaltiga sorteringar
av moderna modeller, att den svenska
tillverkningen numera mycket väl förmår hävda sig mot
den utländska. Samma sak gäller den lättare
damkonfektionen (dam- och flickklänningar,
blusar, rockar, kragar etc.), varvid det råmaterial,
som användes, i stigande utsträckning tillverkas
inom landet. Denna bransch kan räknas som en
av k:s äldsta; dess första uppblomstring skedde
i samband med det i början av 1890-talet
lanserade blusmodet. Den utveckling, som skett sedan
mitten av 1930-talet, har i hög grad gynnats av
den ökade tillgången på billiga rayon-varor av
inhemskt ursprung. Däremot arbetar k r a v a
1t-industrien ännu till stor del med utländskt
siden och utländsk rayon. — Efter 2:a
världskriget har en helt ny grupp råvaror fått stor
användning inom k., näml, plastprodukter. Dessa
äro av två grundtyper, dels rena plastvaror
(väsentligen polyvinylklorid), dels plastimpregnerade
tyger. De förra ha fått vidsträckt bruk som
ersättning för olje- och gummityg o.d. till
regnplagg, de senare till slitplagg inom
barnkonfektionen, till förkläden o.s.v. — Hela den svenska
k. sysselsätter vid sammanlagt c:a 500 fabriker
o. 33,000 arbetare (huvudsakligen kvinnliga) och
representerade 1949 ett tillverkningsvärde av nära
750 mkr. Volymmässigt har tillverkningen av
herrkonfektion 1938—48 stigit med c:a 25%, medan
den genomsnittliga ökningen i fråga om barn-,
dam- och flickkontektion under samma tid utgjort
c:a 120%. Sistn. siffra återspeglar en betydande
minskning i hemsömnaden. A.Lg.
Konfektionskompaniet ab., Skånes Fagerhult, se
Fagerhult, sp. 93.
Konferens’ (se Konferera), överläggning,
rådplägning; sammankomst för diskuterande av ett
visst ämne. Jfr Kongress.
Konferensier [-raqsie’] (fra. conférencier,
föreläsare), person, som vid kabaréföreställning e.d.
håller inledningsanföranden och på ett kvickt och
underhållande sätt för publiken utlägger vad som
skall försiggå på scenen.
Konferenstelefon, se Snabbtelefon.
Konfere’ra (lat. conferre, meddela; eg. bära
tillsammans), rådslå, överlägga, förhandla.
Konfessio’n (lat. confess’io), bekännelse; (ett
religiöst samfunds i skrift avfattade) trosbekännelse
(se Confessio). — Konfession a’r i e, biktfader
(se Bikt). — Konfessionell’, med avseende
på, överensstämmande med, strängt hållande på
trosbekännelsen. Jfr Konfessionalism och
Konfessionslös.
Konfessionalism’, ensidig religiös
bekännelsetrohet, som, ofta i polemisk anda och på bekostnad
av väsentligare gemensamhetsdrag, betonar
skiljaktigheter i förhållande till andra konfessioner.
I mots. till k. märkas vissa s.k. öve r-k o n f e
s-s i o n e 11 a riktningar, som, utan att binda sig till
någon konfession, fritt hämta religiösa värden från
olika kristna samfund och även från andra
religionsformer.
Konfessiona’rie, biktfader, se Bikt.
Konfessionell’, se Konfession.
Konfessionslös, den som ej bekänner sig till ett
visst religiöst samfunds trosbekännelse. I senare
tid har det särsk. ställts krav på konfessionslös
undervisning, historiskt objektiv religionskunskap,
undervisning ”om, icke i religion” (jfr K.
Kjellberg, ”Konfessionslös religionsundervisning”, 1918).
Konfett’i (ital. confetti, plur. av confetto, se
Konfekt), benämning på såväl de pastiljer som de
små gipskulor och de mångfärgade, små, runda
papperslappar, som karnevalsdeltagare massvis
kasta på varandra.
Konfidentiell’ (av lat. confid’ere, förlita sig på),
(meddelad) i förtroende, förtrolig. Jfr
Hemlig-stämpling.
Konfiguratio’n (till lat. figura’re, dana), yttre
form, ytterlinje. — Astr., planeternas inbördes
ställning. — Kem., atomernas steriska anordning i en
molekyl.
Konfirmand’, se Konfirmera.
Konfirmatio’n (av lat. confirma’re, befästa),
bekräftelse, stadfästelse. — Termen k. nyttjas spec.
om en kyrklig akt (jfr Borgerlig konfirmation),
förlagd till barndomen el. övergångsåren och
ofta tolkad som en ”bekräftelse” av dopet.
I r o m e r s k-k atolska kyrkan är k. ett
sakrament (läran därom fastställdes vid
konsiliet i Florens 1439), vari ingå
handpålägg-ning och smörjelse med invigd olja, chrisma
(dessa ceremonier hörde urspr. samman med
dopet). Endast biskopen får konfirmera. K.,
tidigast vid 6 år, föregås av barnens första bikt
och kommunion. I ortodoxa kyrkan följer
k. omedelbart efter dopet. — Reformatorerna
bestredo k:s sakramentskaraktär, och där
reformationen genomfördes, bortföll k. i dess gamla
form. I stället började man i kyrkan pröva de
ungas kristendomskunskap före deras första
nattvardsgång. Detta förhör utvidgades av M. Butzer
— 607 —
— 608 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
