Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konfucius (Confucius, Konfutse) - Konfundera - Konfusion - Konfutationen - Konfutse - Konfys - Konga (Malmöhus län) - Konga (Småland) - Konga ab. - Kongadiabas - Konga härad - Konga kontrakt - Kong Christian den IX:s Land - Kong Christian den X:s Land - Kong Christian stod ved höjen Mast - Kongeaa - Kongedyb - Kongelige Bibliotek, Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONFUNDERA
hans främsta lärjungar (Tsi-lu, Yen Huei o.a.).
Han utformade under denna tid de idéer, som blevo
grundtankarna i hans lära (se Kina, religiösa
förhållanden). Slutl. tillåten att återvända hem
till-bragte han de sista 14 åren av sitt liv i Lu som
lärare, omgiven av talrika lärjungar (bl.a. de ovan
nämnda samt Tseng Tsan och sonsonen Kung Ki).
Hans lärjungars lärjungar upptecknade en mängd
av hans ofta aforistiskt formade lärdomar i saml.
”Lun-yü” (”Diskussionerna”), och många andra
finnas bevarade i under Han-tid sammanställda
ritsaml. (”Li ki” och ”Ta Tai li”). K. utnyttjade
i sin lärarverksamhet framför allt de gamla
dokument från Chou-dynastiens första tid, som äro
samlade i ”Shu kin” och odena i ”Shi king” (se
Kina, litteratur). Det anses t.o.m., att han själv
utfört samlandet och sovrandet av dessa
antologier och att de kommit oss till handa tack vare
den ställning av heliga böcker, som de kommo att
få inom Lu-skolan hos K:s efterföljare (de s.k.
ju-kia, ”litteratema”). Av furstendömet Lus
annaler (”Chun-tsiu”, ”Vår och höst”) 722—481 f.Kr.
gjorde K. ett utdrag, som han begagnade som
underlag för sin undervisning i statsmoral; dessa
hans lärdomar gå igen i stor utsträckning i de
ett par årh. senare tillkomna kommentarerna till
”Chun-tsiu”: ”Kung-yang chuan” och ”Ku-liang
chuan”. K. blev tidigt föremål för dyrkan (i
anslutning till förfädersdyrkan kunde framstående
mäns andar bli föremål för en vidsträcktare kult),
och 174 f.Kr. infördes kejserlig kult av K:s ande.
124 f.Kr. upprättades ett särskilt tempel åt honom
i hans födelsestad, och 555 e.Kr. påbjöds, att varje
prefekturstad i Kina skulle ha sitt
Konfucius-tem-pel. Dyrkan av K. har fram till 1911 varit ett
huvudmoment i kejsarens statliga kult, och de högsta
mandarinerna ute i provinserna ha utfört
regelbundna officiella offer. Med republiken har
Kon-fucius-dyrkan blivit väsentligen avskaffad. K:s
direkta ättlingar äga domäner i Shantung, och
huvudmannen för ätten har furstlig rang. — Litt.:
F. X. Biallas, ”K. und sein Kult” (1928): C. Crow,
”Master Kung” (1937; sv. övers. ”Den vise
Kung”, 1939); ”The wisdom of C.” (urval av K:s
skrifter; 1938); ”Samtalen med K. Tolkade av A.
Henrikson och Hwang Tsu-yü” (1949). B.K.
Konfunde’ra (lat. confun’dere, sammangjuta,
hopblanda), förbrylla, förvirra, göra förlägen, bringa
i oordning. — Konfys (fra. confus), förbryllad,
förvirrad, virrig; bragt ur fattningen. — Jfr
Kon-fusion.
Konfusio’n (av lat. confun’dere, sammanblanda),
eg. sammanblandning, oreda; även: förvirring,
tankspriddhet. — Jur., sammanfallande av fordran och
däremot svarande skuld, på gr. av att borgenär
och gäldenär bli samma person (den ena ärver
den andra; gäldenärsbolaget går upp i
borgenärs-bolaget), varvid både fordran och skuld upphöra.
Konfutatio’nen, lat. confuta’tio pontifica (”den
påvliga vederläggningen”), se Augsburgska
bekännelsens försvar.
Konfutse (kin. Kung Fu-tsi), se Konfucius.
Konfy’s, se Konfundera.
Konga, socken i Onsjö hd i Malmöhus län
och församling i Konga och Asks pastorat i
Onsjö kontrakt av Lunds stift, invid gränsen till
Kristianstads län; 41,72 km2, därav 41,57 land; 526
inv. (1949; 13 inv. pr km2). K. sträcker sig upp
över Söderåsens s.ö. del med Skäralids* inre
dalparti; Konga klint i s. når 159 m ö.h. Åkern
utgör 35 % av landarealen, skogsmarken 52 %.
Egendom: Kongagården. Kyrkan, bestående av
torn, långhus, lägre och smalare kor med
halvrund absid, är i huvudsak romansk; det nuv. låga
tornet byggdes först 1794. Flertalet valv äro
medeltida och prydas av intressanta sengotiska
kalkmålningar. Dopfunten av sandsten är antagl.
från o. 1200; läktarskranket har målningar från
1700-talets början. — Namnet skrevs 1390 in
Kunghe. Det är icke tolkat. P.;Er.
Konga, samhälle i Södra Sandsjö* sn i Småland.
Konga ab., grundat 1888, tillhör
Klippan-kon-cernen, drev tidigare sulfit- och sulfitspritfabrik
i Konga, S. Sandsjö sn, Kronobergs län. Bolaget
tillverkar nu monteringsfärdiga trähus m.m. och
idkar jämväl jordbruk och skogsbruk.
Aktiekapital 100,000 kr, antal industriarbetare 100.
Kongadiabas, geol., se Diabas.
Konga härad i Kronobergs län, gränsande till
Blekinge och Kalmar län, omfattar kommunerna
Långasjö, Ljuder, Älmeboda, Linneryd,
Hovmantorp, Lessebo köping, Furuby, Hemmesjö,
Tegnaby, ö. Torsås, Uråsa, Nöbbele,
Väckel-sång, Tingsås, Tingsryds köping och S. Sandsjö;
1,641,36 km2, därav 1,487,31 land; 24,188 inv. (1949).
K. ingår i ö. Värends domsaga (tingsställe
Växjö) och Konga fögderi samt utgör Konga
kontrakt. — Namnet, under medeltiden Korunga el.
Kurunga hd, är gen. av ett stamnamn korungar.
Detta betyder ant. ättlingar till en Kori el.
kårestadsbor, ev. de, som ha Kårestad till
tingsställe. Kårestad är en stor by i Furuby sn,
uppkallad efter en person Kori (se J. Sahlgren i
”Namn och bygd”, 1935, sid. 74). P.;Er.
Konga kontrakt i Växjö stift omfattar Konga
hd och består av följ. 10 pastorat: Väckelsång
och Uråsa; Tingsås; Linneryd; S. Sandsjö;
Älmeboda; Långasjö; Ljuder; Nöbbele och ö.
Torsås; Hovmantorp och Furuby samt Hemmesjö med
Tegnaby.
Kong Christian den IX:s Land [kån ... ni’annas
lann’], den del av Grönlands östkust, som ligger
ung. mellan Angmagssalik i s. och Scoresby
Sund i n.
Kong Christian den X:s Land [kårj ... tiGnnas
lann’], den del av Grönlands östkust, som ligger
mellan Scoresby Sund i s. och Dove Bugt i n.
Kong Christian stod ved höjen Mast [kårj...
stoö veÖ...], dansk nationalsång, nu i allm. kallad
”Kongesangen”. Texten förekommer i en aria i
Joh. Ewalds sångspel ”Fiskerne” (1779). Melodiens
ursprung är ej med visshet känt. I musiken till
”Elverhöj” har Fr. Kuhlau upptagit den och givit
den dess nuv. form.
Kongeaa [kåu’øå], å i s. Jylland, upprinner vid
Vamdrup och mynnar i Nordsjön s.ö. om Esbjerg;
längd 65 km. 1864—-1920 var K. delvis gräns
mellan Danmark och Tyskland.
Kongedyb [kåx)’ø-], farled i Öresund mellan
Köpenhamn och Middelgrund.
Kongelige Bibliotek [kåjfalia], Det, se
Köpenhamn.
— 611 —
— 612 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
