Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkurrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONKURRENS
genom en prissänkning inträtt. Hade det åter
varit lägre än P, skulle efterfrågan varit större
än utbudet, så att en prishöjning ägt rum. P
visar alltså i detta fall ett stabilt jämviktsläge.
Kurvorna kunna dock även vara dragna så, att
utbudet vid en prishöjning minskar mer än
efterfrågan, medan det vid en prissänkning ökar
starkare än denna, ja efterfrågan kan ökas vid en
prishöjning och minskas vid en prissänkning.
Så är t.ex. ofta fallet på fondmarknaden. P visar
i så fall ett labilt jämviktsläge. Om nu
efterfrågan ökas, vilket illustreras med att
efterfråge-kurvan AB ersättes av den prickade kurvan ArBv
erhålles en ny skärningspunkt, Pv motsv. ett högre
pris och ett större utbud. Huruvida priset el.
utbudet skall ökas mest, blir beroende av förloppet
av CD. Stiger denna kurva brant, framkallar
ef-terfrågeökningen relativt liten utbudsökning men
en stor relativ prisstegring. Man säger i så fall,
att utbudet är oelastiskt. Skulle CD åter
stiga svagt, d.v.s. utbudet vara elastiskt, blir
resultatet det motsatta. Utbudets elasticitet
bestämmes av gränskostnadernas förlopp. Ovan har
nämnts, att pris och gränskostnader vid fri k.
tendera att sammanfalla, varför CD bestämmes av
att varje företag utsträcker sitt utbud till den
punkt, där dess gränskostnader äro lika med
priset. Stiga företagets kostnader blott obetydligt
vid en utbudsökning, t.ex. emedan dess kapacitet
är illa utnyttjad, kan utbudet ökas starkt, utan
att gränskostnaderna växa i kapp priset. Är
kapaciteten åter starkt utnyttjad, medför en
produktionsökning en sådan kostnadsökning, att även en
stark prishöjning blott framkallar en obetydlig
ökning av utbudet. Att märka är dock, att här
talas om utvecklingen på kort sikt. Om en
efter-frågeökning väntas bli långvarig, kunna företagen
bygga ut sin kapacitet, och nya företag kunna
grundas. Även i förra fallet bör dock en
efter-frågeökning leda till en prisstegring, då företagen
redan tidigare enl. de gjorda förutsättningarna om
fri k. arbeta med den kapacitet, som är den mest
ekonomiska. Komma nya företag till marknaden,
behöver däremot någon prishöjning ej äga rum,
försåvitt ej arbetslöner el. råvarukostnader ökas.
Ovan har förutsatts, att priset vid fri k.
tenderar mot ett jämviktsläge, där utbud och
efterfrågan äro lika. Även om så skulle vara fallet,
är det dock ej nödvändigt, att detta uppnås. Då
företagen ej i detalj känna till varandras
produktionsplaner, kunna de svara på en
efterfrågeök-ning med att öka sin produktion så kraftigt, att
överproduktion uppkommer. Följden blir ett
för-lustbringande prisfall, som kan leda företagarna
till att inskränka sin produktion så starkt, att
en ny prisstegring med överproduktion blir
resultatet. Följden härav kan bli ständiga
prisfluktuationer. Innan svinmarknaden reglerades,
erbjöd den ett ex. härpå. Om svinpriserna ett år
voro höga, lade lantbrukarna an på så många
smågrisar, att överproduktion inträdde. Skrämda
härav inskränkte de svinproduktionen så starkt,
att brist uppkom och priset steg. Ritar man in
detta i en figur av ovanstående slag, får denna
en viss likhet med en spindelväv, varför nämnda
prisbildningstyp stundom benämnes
spindel-vävsteoremet.
Fallen av fri k. inskränkas såväl av att
företagen ej ha möjlighet att konkurrera med
varandra som att de ej önska det. En orsak till
det förra kan vara olika effektivitet hos
företagen. Finns det på en marknad såväl ett stort,
effektivt företag, som arbetar med låga
produktionskostnader, som flera mindre effektiva
företag, våga de senare ej konkurrera med det förra
utan anpassa sitt pris efter dettas; det förra
fungrerar m.a.o. som en ”prisledare”. Om
företagen utbjuda en ej helt enhetlig produkt el. om
i varje fall köparna mena, att de göra det,
kan enbart en priskonkurrens ej bli fullt effektiv,
då köparna kunna uppfatta ett lägre pris som
bevis på sämre kvalitet (jfr nedan). Kräver en
vara höga transportkostnader, har varje
producent ett partiellt monopol inom sin närmaste
omnejd. Även om något uttryckligt avtal om
samarbete i fråga om prispolitiken ej är slutet mellan
företagen på en marknad, är det dock vanligt,
att de undvika att konkurrera med varandra. Var
och en fruktar, att om han börjar med en
prissänkning, komma de övriga att följa efter, varför
priset skulle pressas så lågt, att samtliga företag
gingo med förlust. En sådan k., cut
throat-com-petition, betraktas som illojal. Möjligheten för en
sådan k. är särsk. stor vid företag med stora
fasta kostnader, då gränskostnaderna, vartill
priset som nämnts tenderar, bestämmas blott av de
rörliga kostnaderna. Vid sådana företag skulle
helt fri k. leda till att de samtliga gingo med
förlust, varför en sådan kan bestå blott under en
kortare period. I stället lägger man an på att
utöka sin avsättning genom reklam el. genom
kvalitetsförbättringar, r e k 1 a m- el.
kvalitets-konkurrens (jfr Försäljningskostnad). En
ömsesidig reklamkonkurrens kan i vissa fall ställa
sig lika förlustbringande för företagen som en
priskonkurrens, varför de kunna komma överens
om att begränsa reklamen. I fråga om
kvalitets-konkurrens framhålles ofta, att den för
näringslivet framåt genom att tvinga företagen att
producera bättre varor. Den kan dock leda till att
de söka överträffa varandra genom att ständigt
lansera nya modeller el. genom att de medelst ett
stort antal modeller söka träffa samtliga köpares
individuella smak, varigenom fördelarna av
standardisering och stordrift gå förlorade. När man
talar om att fri k. råder på en marknad, avser
man därför vanl. ej rent fri k. i den ekonomiska
teoriens mening utan något av nedan behandlade
fall av monopolistisk el. ofullkomlig k.
Antag att företagen på en marknad
tillhandahålla olika modeller av t.ex. kläder, cyklar el.
tandkräm. Varje företagare säljer sin vara, som
han reklamerar för och försett med ett särskilt
varumärke för att skilja från de övriga, så att
den m.a.o. blivit en märkesvara. Inom vissa
gränser kan då varje företagare driva en
självständig prispolitik. Höjer en företagare sitt pris,
behöver han ej räkna med att samtliga kunder
skola gå till konkurrenterna, och sänker han det,
kan han ej hoppas, att få samtliga dessas kunder.
Han får då välja den kombination av pris och
avsättning, som ger honom maximal vinst. Han
kan ej som vid fri k. utsträcka sitt utbud till
den punkt, där priset sammanfaller med
gräns
— 645 —
— 646 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
