Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkursgäldenär - Konkurslagstiftning - Konkursmassa - Konkussionsinstrument - Konkylier - Konladdning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONLADDNING
dödsbo och juridisk person kan försättas i
konkurs. Makar, på vilkas äktenskap äldre
giftermåls-balken äger tillämpning, komma båda i konkurs,
även om konkursbeslutet formellt avser endast
mannen. Andra äkta makar kunna oberoende av
varandra försättas i konkurs. — K. äger rätt att
från konkursboet utbekomma och behålla för sig
och sin familj nödiga gång- och sängkläder
ävensom i övrigt nödiga lösören till ett värde av högst
500 kr (200 kr, om han ej är familjeförsörjare och
ej heller har eget hushåll) samt är berättigad att av
konkursboets medel erhålla nödigt underhåll för
sig och familjen under i regel 2 mån, där ej annan
möjlighet till försörjning förefinnes. — K:s
viktigaste skyldighet är att under edsplikt uppgiva
boet till bouppteckning samt att vid första
borge-närssammanträdet med ed fästa bouppteckningens
riktighet. Jämväl i övrigt är k. skyldig lämna alla
för konkursutredningen erforderliga uppgifter.
Innan edgången fullgjorts, får han ej begiva sig från
den ort, där han är bosatt, och även därefter är
hans rörelsefrihet på visst sätt inskränkt. I
omyndigs el. juridisk persons konkurs åligger
edgångs-skyldighet förmyndaren, resp, den som är satt att
företräda den juridiska personen. Om k. icke
iakttager, vad honom åligger, kan han efter
omständigheterna hämtas el. genom häkte tillhållas att
fullgöra sina skyldigheter. — K. har ej politisk el.
kommunal rösträtt och är icke valbar till offentliga
förtroendeuppdrag. Har ämbets- el. tjänsteman
försatts i konkurs, ankommer på den myndighet,
under vilken han i och för tjänsten lyder, att pröva,
huruvida han förr än efter 4 mån. må åter inträda
i utövning av tjänsten. G.L.
Konkurslagstiftning. I svensk rätt anträffas på
gr. av kreditväsendets fordom ringa omfattning
först sent spår av ett konkursförfarande, tidigast i
Upplandslagen, och endast för de fall, att
gälde-nären dött. Det stadgas här, att vid brist i
dödsboet borgenärerna i proportion till sina
fordringars storlek skola lida avdrag på fordringarna, ett
slags urarvakonkurs alltså. Av en levande
gälde-när krävde man betryggande pant och uttog i
övrigt genom arbetstvång sin fordran el. utövade
påtryckning genom bysättning. Först Visby
stadslag beaktar, efter tysk förebild, även konkurs av
levande, särsk. för gäld rymd sådan.
Borgenärerna bildade här en intressegemenskap för
omhändertagande av gäldenärens egendom, och ackord
omnämnes. Landslagen kvarstår på
Upplandslagens ståndpunkt. Då maktmedel saknades mot
förrymd gäldenär, sökte man senare få honom att
kvarstanna genom medgivande av från romersk
rätt lånade förmåner, s.k. benefic’ium. Ett sådant
omtalas i Göteborgs privilegiebrev 1620, efter
mönster från Amsterdam, beneficium cessio’nis bono’rum
el. principen att vid oförvållad olycka får
gäldenä-ren ackord, den bedräglige efterhålles strängt. En
kungl. förklaring 1673 utsträckte denna
”avträdes-förmån” till hela landet. Den som frivilligt sökt
sig i konkurs och visade oförvållad olycka (krig,
sjöskador, vådeld, andras fallissement), blev fri
ej blott till sin person utan även från
borgenärernas vidare framtida krav, det senare en viktig
nyhet. 1773 avskaffades arbetstvånget. Nya
konkursstadgar utkommo bl.a. 1818 och 1830.
Borgenärerna fingo 1818 rätt begära gäldenär i konkurs, även
om han ej rymt. S.å. försvann det eg.
konkurs-beneficiet; gäldenären kan ej längre fria sitt
framtida förvärv från betalningsansvar för gamla
konkursskulder. Man höll nu också kraftigt efter ej
blott bedrägliga utan även vårdslösa gäldenärer,
dels genom bysättning, tills bouppteckningen
beedigats, dels genom att beröva dem det skydd för
nödtorften, s.k. beneficium competen’tiae, vilket
medgavs andra gäldenärer. 1830 infördes
köpmannabegreppet med strängare ansvar för köpmän än
för andra. Bysättningen vid konkurs upphävdes
1841. Nya konkurslagar tillkommo 1862 och 1921.
1862 infördes från romersk rätt återvinningsinst.,
d.v.s. möjlighet att till konkursboet återförvärva
avhänd egendom. 1877 medgavs beneficium
com-petentiae åt alla gäldenärer, oberoende av redlighet.
Därmed bortföll det sista konkursbeneficiet.
Lagändringarna 1921 åsyftade ett lättare försättande i
konkurs och snabbare avveckling av densamma.
Viktigare utländsk k. tillkom i England 1883 och
1914, Frankrike 1838, Tyskland 1877, Italien 1883.
— Litt.: I. S. Landtmanson, ”Om concursbo”
(1866). K.
Konkursmassa, se Konkursbo.
Konkussio’nsinstrument (till lat. concufere,
Ijud-ligt slå samman), mus., se Perkussionsinstrument.
Konky’lier, de tomma skalen av blötdjur. —
Konkyliologi, läran om blötdjursskalen. Jfr
Malakologi.
Konladdning, krigsv., sprängladdning, försedd
med en för erhållande av riktad
spräng-verkan* konformad urholkning, vilken är
beklädd med ett några
mm tjockt
metallfoder av t.ex. zink,
järn el. koppar (se
fig.).
Sprängladdningen, som vani.
utgöres av pentyl
el. en blandning av
hexogen och trotyl
och som bakifrån
initieras av en
vanlig sprängpatron,
har utvändigt
cy-lindrokonisk form
och skyddas av ett
hölje av stålplåt
el. plast. — K.
användes (sedan
2:a världskriget)
för att snabbare än genom borrning ta upp
hål för vanliga sprängladdningar (laddningshål)
i betongpelare, murar och undantagsvis i berg,
för att bryta sönder icke armerade
betongkonstruktioner o.d. samt för att genomslå
pansarplåtar. Vid användning placeras konen
intill och med öppningen vänd mot det föremål,
mot vilket verkan önskas. För ati den vid
de-tonationen utvecklade sprängstrålen skall träffa
föremålets yta, då den är som mest
koncentrerad och verksam, är k. försedd med ett särskilt
distansorgan i form av en plåtcylinder el. ett
antal ben av pressad plåt. K. har 3—15 kg
sprängladdningsvikt med förmåga att uppta
laddningshål i armerad betong av 75—250 cm djup
el. genomslå c:a 50 cm tjock pansärplåt. P.O.S.
Konladdningar (schematisk
skiss).
a distansorgan, b sprängladdning,
c metallkon, d hölje av stålplåt,
e detonator.
— 653 —
— 654 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
