Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konnektera - Konnektiv - Konnektivvävnad - Konnetabel - Konnexion - Konnexitet - Konnexiv - Konnossement - Konnässans - Konodonter - Konoid - Konon - Konopczyński, Władysław - Konopnicka, Marja - Konossement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONNEKTERA
Konnekte’ra (lat. connecteré), sammanbinda,
förena.
Konnekti’v (sammanbindande, av lat.
connec’-tere, sammanbinda), i) Bot., se Ståndare. — 2)
Zool., i kroppens längsriktning förlöpande
nervbanor, vilka hos tvåsymmetriska ryggradslösa djur
förena de skilda ganglierna.
Konnektivvävnad, bot., se Märgstrålar.
Konneta’bel (fra. connétable, av mlat. com’es
stab’uli, eg. stallgreve, överstallmästare), se
Connétable.
Konnexion [-nekfo’n], samband, sammanhang. —
K o n n e x i v, sammanbindande.
Konnexite’t (sakligt sammanhang), jur., säges
föreligga mellan ett anspråk mot en person (på
betalning, på utfående av sak e.d.) samt ett samma
persons motanspråk (vanl. på viss ersättning), då
de två anspråken härröra av ett och samma
rättsliga el. faktiska förhållande (t.ex. kommittents
anspråk på försäljningssumma, kommissionärens på
provision; el. långivares anspråk att återfå det
ut-lånta, låntagarens att få ersatt reparationskostnad
för detsamma el. skada, förorsakad därav). Enl.
främmande rätt ger k. befogenhet att vägra
uppfylla förstn. anspråk, även att kvarhålla sak, som
detta gäller, till dess motanspråket uppfyllts
(reten-tionsrätt*). En och annan rättslärare har sökt
förfäkta dylik befogenhet ss. överensstämmande
jämväl med svensk rätt, vilken dock i allm. anses
erkänna retentionsrätt allenast i enstaka fall, medan
däremot rätt till kvittning* förefinnes
oberoende av k. mellan anspråk och motanspråk. K.
föranleder även, att motanspråket kan instämmas till
samma domstol, vid vilken det förra anspråket
an-hängiggjorts (forum connexitatis), att där prövas
i sammanhang med detta. C.G.Bj.
Konnexi’v, se Konnexion.
Konnossement, se Konossement.
Konnässans f-saijs’] (fra. connaissance*),
bekantskap; även konkret, om person. — Konnäss ö’r,
kännare, förståsigpåare.
Konodonter [-ån’t-], månggestaltade, V*—c:a 2
mm långa, fossila bildningar av horn- el.
kitinar-tad substans, ymnigt förekommande i vissa marina
paleozoiska sediment. De tolkas vanl. som käkar
av ringmaskar och även som tänder från
gälbågarna el. huden av fiskar, men åtskilligt talar för
att de härröra från radulan hos snäckdjur. K. ha
viss betydelse som ledfossil.
Konoi’d, en regelyta, som beskrives av en rät
linje (generatrisen), vilken rör sig parallellt med
ett fast plan (styrplanet), medan en av linjens
punkter rör sig på en godtycklig kurva
(stödkonturen) och linjen samtidigt går genom en fast rät
linje (k:s axel).
Konon [kånn’ån], atensk amiral (d. 392 f.Kr.),
framträdde som flottbefälhavare 414 f.Kr., ledde
407—405 operationer vid Hellesponten och kring
Samos, undkom vid Aigospotamoi med 8 skepp,
flydde till Cypern och övertog kommandot över
persiska flottan mot spartanerna. I ett slag vid
Knidos 394 f.Kr. förintade K. den spartanska
sjömakten och återvände 393 i triumf till Aten, där
han återställde stadens befästningar, varigenom
Aten ånyo blev i stånd att föra en självständig
politik. På en ambassad till Persien 392 f.Kr. blev
K. fängslad av den spartavänlige satrapen i Sar-
des, lyckades fly till Cypern men dog kort
efteråt. K.H.
Konopczynski [kånåpcü’niskji], Wladyslaw,
polsk historiker och politiker (f. 1880), prof, i
historia vid univ. i Kraköw 1917. K. vistades
1914—16 i Skandinavien och har företagit många
forskningsresor till europeiska arkiv. Han är
den mest framträdande kännaren av Polens nyare
historia. Han sysslar i sina forskningar främst
med författningsfrågor och har ägnat särskild
uppmärksamhet åt polsk-skandinaviska problem.
Bland hans verk märkas ”Polen under sjuåriga
kriget” (1909—11), ”Det permanenta rådets
ursprung och instiftande” (1917), ”Liberum veto”
(1918), ”Polen och Sverige 1660—1795” (i924)>
”Polen och Turkiet 1683—1792” (i935) och
”Polens nyare historia” (2 bd, 1936). Rörande
polsksvenska förbindelser föreligga av hans hand bl.a.
”Lars v. Engeströms mission i Polen 1787
—91” (i ”Historisk tidskr.”, 1924), ”Karl XII
och Polen” (i ”Karolinska förb:s årsb.”, 1924)
och ”Polen och Sverige i det 18 årh.” (i
”Historisk tidskr.”, 1925). K. tillhörde 1922—27
parlamentet (nationaldemokratiska partiet). Under 2:a
världskriget fängslades K. av tyskarna och sattes
i koncentrationsläger. Z.L.
Konopnicka [kånåpniiTska], Marja, polsk
författarinna (1842—1910). K. stod vid tiden kring
sekelskiftet som en av Polens främsta inom
lyriken, där i en rad verk (sedan 1877) hennes äkta
känsla fann rikt och formsäkert uttryck. Högst har
K. nått i ett versepos ”Herr Balcer i Brasilien” (i
bokform 1910, förf. o. 1900). Även som novellist
och litterär essäist har K. lämnat värdefulla alster.
— Samlade dikter i 8 bd (1916).
Konossement’ (ytterst av lat. cogno’scere, lära
känna, fra. connaissement, ty. Konnossement, eng.
bill of lading, B/L), skeppningshandling, vari
rederiet el. fartygsbefälhavaren erkänner sig ha
mottagit godset och förbinder sig att
transportera det till uppgiven destinationsort samt där
avlämna det till behörig innehavare av k. K. är på
visst sätt en motsvarighet till fraktsedeln vid
järnvägstransport men har mera vidsträckt funktion.
Av stor betydelse är, att varan under
sjötransporten kan omsättas genom överlåtelse av k., som
kan sägas vara en ställföreträdare för varan under
den tid denna befinner sig ombord på fartyget. K.
kan översändas pr post direkt till köparen men
deponeras ofta i bank, där köparen får inlösa det
kontant (documents against payment, D/P) el.
genom att acceptera säljarens växel (documents against
acceptance, D/A); på så sätt tjänar k. som säkerhet
för att köparen fullgör sina förpliktelser. — Om
k. finnas föreskrifter i Sjölagen 1891, kap. 5. Enl.
§151 skall k. innehålla ort och dag för utfärdandet,
utställarens underskrift, uppgift ang. fartyget, det
inlastade godset och bestämmelseorten samt till
vem godset där skall avlämnas. Om så påfordras,
skall enligt § 152 även anges godsets art, vikt,
mått el. stycketal, dess förpackning samt för dess
igenkännande erforderliga märken, godsets
synliga tillstånd, den betingade frakten samt övriga
villkor för godsets befordran och utlämnande,
avlastaren, lastningshamnen och tiden för
inlast-ningen, fartygets art, hemort och nationalitet samt
befälhavaren. K. skall principiellt utställas, sedan
— 655 —
— 656 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
