Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstbevattning el. irrigation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTBEVATTNING
tarvas, medelst pumpar el. andra
vat-tenuppfordringsverk ledes till det
område, scm skall bevattnas. Kallt vatten
bör före användningen uppvärmas till
jordtemp., för vilket ändamål det
samlas i dammar el. cisterner med
soligt läge. Vid bevattning av
större områden, som fordra större
vattenmängder, ledes vatten från större
vattendrag medelst kanaler från högre
delar av vattendraget, så att
tillräckligt fall kan erhållas. I vattendrag,
där tillräckligt naturligt fall saknas,
måste vattenståndet höjas medelst
dammbyggnad och vattnet uttagas
från samlingsbassängen ovanför
denna. I för farled, flottled el.
vattenkraftverk medelst dammar reglerade
vattendrag underlättas
vattentilled-ningen, om vattnet får uttagas
ovanför sådan damm el. från kraft- el.
sjöfartskanal. Det på nämnda sätt
till bevattningsområdet framrinnande
vattnet sprides över den odlade ytan
på flera olika sätt, växlande efter
markens lutningsförhållanden och läge
samt odlingens behov. Den enklaste
metoden för k. är att efterlikna den
naturliga översvämningen genom att
medelst dämmen i områdets avloppsdiken höja
vattenståndet i dessa, så att det når växternas rötter el.
översvämmar området. Metoden kan tillämpas
endast vid mycket svag lutning på marken. Vid något
större lutning, högst 1:1000, kan ö v e r s v ä
m-ningsmetoden även komma till användning,
varvid området dock medelst vallar måste indelas
i mindre bassänger med 12 å 15 ha yta. Där
översvämningsmetoden på gr. av markens större
lutning ej är användbar, ersättes den med någon
översilningsmetod, vid vilken det till
området i kanal framförda vattnet fördelas i en
mängd systematiskt över området utlagda, nära
vågräta, grunda fördelningsdiken el. rännor, över
vilkas kanter vattnet så likformigt som möjligt
silar ut över den sluttande marken, från vilken
överflödigt vatten avledes i andra öppna el. täckta
diken. Där markens lutning är för svag för dyl.
översilning, kan jorden uppläggas i ryggar med
5 å 10 m bredd och med sidolutning 1:25 till
1:12. Från en fördelningskanal el. ränna ledes
vattnet i mindre rännor längs varje rygg, varifrån
det silar ut på sidolutningarna. Överflödigt vatten
avledes genom rännor i dalarna mellan ryggarna.
Där fråga är om k. av mindre områden och där
tillgång finns till vatten med högt tryck, kan
vattnet i form av regn sprutas ut genom
munstycken från flyttbara fördelningsrör el. slangar.
All bevattning måste ske med avbrott, så att
jorden får uttorka och luften kan nå växternas
rötter. För att spara kan samma vatten användas
flera gånger genom dess uppfordring från
avloppen till tilloppet, varvid nytt vatten behöver
tillföras endast för att ersätta, vad växterna
tillgodogjort sig, samt avdunstat el. i grunden
ned-sipprat vatten. För vattning och gödsling av
mager sandjord användes städers kloakvatten (t.ex.
Berlin) el. fabrikers avloppsvatten (t.ex. socker-
Ett modernt konstbevattningsföretag i Idaho, USA. En damm har
byggts över Snake River, och en vattenreservoar (Lake Walcott)
har bildats. Huvudkartan upptar endast de större
konstbevattnings- (irrigations-) och dräneringskanalerna, bikartan samtliga
permanenta kanaler och diken inom en del av huvudkartans
område.
D fördelningsdamm, K kraftverk.
fabriker), vilket i rörledningar pumpas till fälten
och sprides genom översilning.
I gamla tider med kulturcentra förlagda till
torra klimatområden spelade k. en mycket stor
roll; det är tillräckligt att erinra om vad
arbetena för att reglera och utnyttja Nilens och
Eufrat-Tigris’ vattenmassor betytt för den
materiella och kulturella utvecklingen. Stora
områden ha under tidernas lopp gjorts odlingsbara el.
intensifierats genom k. C:a 10% av jordens
åkerareal beräknas vara konstbevattnad.
Något över 280,000 km2 el. o. V4 av jordens
konstbevattnade areal finns i Indien. K.
förekommer (huvudsaki. för risodling) i stor
utsträckning på Java och i Japan, Siarn, Indokina och
Kina, vidare i ryska Turkestan (huvudsakligen
inom Amu- och Syr-darjas flodområde), Irak,
Turkiet (bl.a. vid Konya) m.fl. områden i Asien, i
Marocko, Algeriet, vid Niger och inom
Sydafrikanska unionen. Att Nildalen numera är en
grönskande oas hela året runt, beror helt och hållet på k.
I Sydamerika finnas de största konstbevattnade
arealerna inom Chile, Argentina och Peru. K. i
Sydamerika är gammal och användes redan av
indianerna före de vitas ankomst, likaså i Mexico,
New Mexico och Arizona. USA har näst Indien
de största konstbevattnade områdena,
sammanlagt c:a 83,000 km2. Som ex. må nämnas, att
fruktodlingen i Kalifornien är beroende av k. I
Europa förekommer k. huvudsaki. i Italien,
Spanien och Frankrike samt i några torra dalgångar
i Schweiz, särsk. i Valais, i Schwarzwald och i
Gudbrandsdalen i Norge. — I Sverige användes
k. i stor utsträckning vid de omfattande odlingar
av trädgårdsprodukter, som anlagts under senare
år. K. sker då genom pumpar och rörledningar
med fasta el. rörliga munstycken. För k. av
ängsmarker längs vattendrag uppdämmes
vatt
— 701 —
— 702 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
