Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Konstantin Pavlovitj (storfurste av Ryssland) - Konstantinopel - Konstantinopolitanum - Konstantinos Kefalas - Konstantinov, Aleko - Konstantinovka - Konstantinska donationen - Konstantinus Africanus - Konstanz - Konstanza - Konstanzkonsiliet - Konstapel - Konstapelskola - Konstatera - Konstbefruktning - Konstberidare - Konstbevattning el. irrigation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTANTINOPEL
fadern despotisk och obalanserad ansågs K. sista
tiden icke tillräknelig. P.Dhl.
Östromerska riket, se ovan Bysantinska riket.
Konstantino’pel, stad i Turkiet, se Istanbul.
Konstantinopolita’num, se
Nicaenokonstantino-politanska trosbekännelsen.
Konstanti’nos Kefala’s, bysantinsk lärd, som på
900-talet verkställde en samling (antologi) av
grekiska epigram i 15 böcker. Denna samling
påträffades 1606 i en handskrift, tillhörande det
kurfurstliga pfalziska bibi, i Heidelberg, och
brukar därför kallas ”Anthologia palatina”. — Litt.:
”Epigrammatum anthologia palatina”, utg. av
F. Diibner (2 bd, 1888).
Konstanti’nov, A 1 e k o, bulgarisk skald (1864
—97), se Bulgarien, sp. 311.
Konstantinovka [kanstunt^nafku], industristad i
Stalinområdet, Ukraina; 95,087 inv. (1939; 23,300
1926). K. ligger inom Donetsbäckenet, 60 km
n. om Stalino och har betydande stål-, bly-,
zink-och kemisk industri. Under 2:a världskriget
skadades K. svårt.
Konstanti’nska donationen, se Donatio
Constan-tini.
Konstanti’nus Africa’nus, medeltida läkare (o.
1020—87), född i Kartago, efter resor och studier
i Orienten verksam huvudsaki. i Salerno, från o.
1070 boende i klostret Monte Cassino, där han
översatte arabiska medicinska arbeten till latin
och författade egna medicinska skrifter. Den
arabiska medicinen fick särsk. genom K:s skrifter
och översättningar mycket stor spridning och
betydelse i Västerlandet.
Konstanz [kån’stants], stad i sydöstligaste
Baden, Tyskland, vid Rhens utträde ur Bodensjön
och invid schweiziska gränsen; 39,400 inv. (1946).
Urspr. sannolikt bebott av kelter erhöll K. sitt
namn efter kejsar Constantius Chlorus, var
redan 549 biskopssäte och blev 1192 fri riksstad
och en betydande handelsstad och stapelort för
linnevaror. Här slöts 1183 den viktiga freden
mellan Fredrik Barbarossa och det lombardiska
stadsförbundet. 1548 tillföll K. huset Habsburg
och förlorade i betydelse efter motreformationens
genomförande, kom 1805 till Baden och
uppblomstrade åter till en livlig industri- och
handelsstad. Gamla staden invid floden och sjön har
flera äldre byggnader bevarade, ss. domkyrkan,
urspr. uppförd i romansk stil, ombyggd i
sengotik, Augustin- och Stefanskyrkorna från
medeltidens senare del, vidare det s.k. Konsiliehuset,
urspr. ett köpmanshus från 1388, i vars stora sal
Konstanzkonsiliet hölls. I v. delen av staden
markerar ett klippblock den plats, där Hus och
Hieronymus från Prag blevo brända. På en
liten ö vid stranden ligger det nuv. Inselhotel,
1236—1785 dominikankloster, med vacker korsgång
samt ett monument över den här födde greve
F. Zeppelin. Rådhuset (1502—94) och några
andra äldre byggnader visa renässansstil.
Wes-senberghaus (1617) inrymmer tavelgalleri och
stadsbibl.; i det s.k. Rosgartenhaus finnas
förhistoriska och naturvetenskapliga saml.
Musikkon-servatorium. K. är ett betydande turistcentrum
samt har textil-, pappers-, järnvaru- och kemisk
industri, boktryckerier och bokförlag. P.;E.W.
Konstanza, stad i Rumänien, se Constanta.
Konstanzkonsiliet, det i6:e ekumeniska mötet*
och det 2:a av medeltidens ”reformkonsilier”, 1414
—18, sammankallades av påven Johannes XXIII,
därtill förmådd av konung Sigmund, som själv
infann sig vid mötet. Utom kyrkans
representanter deltogo talrika sändebud från univ. och furstar,
vilka även fingo rösträtt. Deltagarna uppdelades
i 4 nationer: Tyskland (med polacker och
skandinaver), England, Frankrike och Italien (vartill
kom-mo kardinalerna som en grupp samt senare
Spanien). Varje nation hade 1 röst. Schismen mellan
de 3 samtidiga påvarna Johannes XXIII,
Gregorius XII och Benedictus XIII löstes därigenom,
att de förstn. förmåddes abdikera och den 3:e
avsattes. 1415 proklamerades, att påven är pliktig
lyda det ekumeniska konsiliet, som har sin makt
direkt från Kristus (jfr Episkopalism och
Konsilium). Kätteriprocesserna mot Wyclif, Hus och
Hieronymus av Prag slutfördes därefter. Men vid
behandlingen av frågan om kyrkans reformering
upphörde enigheten, till en del på gr. av krig
mellan England och Frankrike. Kardinalerna lyckades
då (1417) förmå mötet att företaga påveval, dock
först sedan man fastställt ett nytt konsilium till
5 år senare. Vald blev kardinal Colonna, som påve
Martin V. Denne förhindrade sedan konsiliets
reformarbete och förmådde nationerna att var för
sig med honom avsluta konkordat, vilka i det
stora hela lämnade hans makt och inkomster
obeskurna. — Litt.: H. Finke, ”Forschungen und
Quellen zur Geschichte des Konstanzer Konzils”
(1889), ”Acta concilii Constanciensis” (4 bd, 1896
—1928). A.Mn.
Konsta’pel (ty. Konstabel, av mlat. constabrila’rius,
till lat. cum-, med, och stab’ulum, stall, alltså eg.:
stallbroder; jfr Konnetabel). 1) Lägre polistjänstemän,
se Polisväsen. — 2) Näst lägsta underbefälsgraden
vid svenska art. och luftvärnet, motsv. korpral vid
andra truppslag. Lägsta graden är vicekonstapel.
K. är även benämning på underofficerare av 2:a
graden, tillhörande ekonomiavd. vid flottan.
Konstapelskola, krigsv., se Underbefälsskolor.
Konstate’ra (fra. constater, av lat. constat, det
står fast), fastställa, fastslå som ett faktum,
förvissa sig om (sanningen av); märka, komma på
det klara med.
Konstbefruktning, se Konstgjord
sädesöverfö-ring, Fiskodling, sp. 821, och Pollination.
Konstberidare, ryttare, som ger uppvisning i högt
uppdriven ridkonst (-akrobatik) el. hästdressyr.
Dylika uppvisningar utgjorde förr slagnummer vid
cirkusföreställningar och förekomma ännu.
Konstbevattning el. i r r i g a t i o n har till
ändamål: 1) att i torra klimat tillföra den odlade
jorden och växterna dels nödig fuktighet, dels i
vissa fall jordförbättrande mineraliskt el.
organiskt slam, dels även gödsel, 2) att inom
klimatiskt osäkra områden säkerställa skördarna, 3)
att möjliggöra flera skördar under året. Till k.
har man även hänfört höjning av sumpmarker
genom inledning av slamförande flodvatten till
invallade områden, från vilka det klarnade
vattnet avledes. Förfaringssättet är således en
konstgjord deltabildning (jfr Kolmation). Vatten till
k. erhålles dels från källor, brunnar el. bäckar,
från vilka det i rännilar, diken el. rör med
naturligt fall, s.k. gravitationsirrigation, el., där så
— 699 —
— 700 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
