- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
709-710

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstgjord andning - Konstgjord dimma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTGJORD DIMMA

Inandningsmoment. Inandningsmoment.

Konstgjord andning enl. Schäfers metod (t.v.) och Nielsens metod.

utföras av en person och anses vara betydligt
verksammare än Schäfers. Enl. D r i n k e r s
metod åstadkommas bröstkorgens
volymförändringar genom att patientens kropp med huvudet
utanför inneslutes i en liten kammare,, i vilken
lufttrycket förmedelst en pump rytmiskt varieras,
med påföljd att bröstkorgen sammanpressas och
utvidgas. Apparaten (se Respirator), som är
transportabel, kan gå oavbrutet i veckor. En
förbättring av Drinkers metod utgör Sahlins
respirator, där kammaren endast omsluter bålen som
en slags väst, medan armar, ben och huvud befinna
sig utanför, varigenom skötseln av den sjuke
betydligt underlättas. Denna truncospirator,
konstruerad av doktor Bo Sahlin, är nu allmänt
använd. — 3) Förtunning och
förtätning av luften i lungorna vid
stillastående bröstkorg. Vid denna metod, som
till princip och metodik angivits av prof. Thunberg
i Lund, inneslutes patienten helt och hållet i en
liten kammare, i vilken lufttrycket genom en pump
rytmiskt ökas och minskas. Vid tryckökning
förtätas luften i lungorna så, att dessas luftinnehåll
ökas lika mycket som vid en vanl. inandning. Vid
trycksänkning minskas lungluften motsvarande en
utandning. Själva bröstkorgen står härvid stilla,
då tryckvariationerna äro desamma innanför som
utanför bröstkorgen. Apparaten, som kallas b
a-r o s p i r a t o r, är byggd i sådan storlek, att en
sköterska el. läkare kan sitta hos patienten. Den
är ej transportabel. Ett mellanting mellan 2) och
3) är engelsmannen E v e’s vipp- el. o
m-stjälpningsmetod, en enkel apparatmetod,
där patienten, fastspänd i bukläge på en vippbår,
som är hopfällbar och lätt transportabel, stjälpes
upp och ned i andningstakt till ung. 450 lutning
mot horisontalplanet, än med huvudet, än med be-

nen nedåt. Bukorganen förskjutas fram och åter
under rörelsen och åstadkomma via mellangärdet
en växelvis skeende volymförändring i brösthålan.
Metoden är skonsam för patienten, föga
ansträngande att utföra och har i praktiken visat sig fullt
effektiv; den håller f.n. (1950) på att införas i
Sverige. — Ang. k. å nyfödda se Schultzes
svängningar. — Jfr Syrgasapparater. [J.E.L.]A-U.;O.Kgh.

Konstgjord dimma. 1) Krigsv. (ty. Nebel, eng.
smoke), gemensam benämning på kemiska
stridsmedel, som i form av dimtäcken, dimridåer m.m.
ha till ändamål att under viss tid hindra el.
försvåra fientlig observation och eld från luften,
marken el. krigsfartyg mot egna truppförband el.
fartyg. Till k. kan utom täckande dimma (rök) även
hänföras färgad dimma (rök) för signaländamål.
I Sverige använder armén benämningen rök,
marinen och flygvapnet benämningen dimma.
Täckande dimma (rök) kan erhållas med ett
flertal olika ämnen, vilka med hänsyn till
dimmans karaktär kunna indelas i följ, tre
huvudgrupper. 1) Ämnen, som vid utspridning i luften
tills, med luftfuktigheten bilda dimma, t.ex. oleum,
dim- (rök-) syra (en blandning av svaveltrioxid,
SO3, och klorsulfonsyra, SO3HC1), gul fosfor
och titantetraklorid, TiCl4. 2) Ämnen, som efter
förgasning och utspridning i luften bilda dimma.
I regel användes mineralolja av god kvalitet,
som i ett speciellt aggregat uppvärmes och
förgasas under tryck samt utsläppes i luften tills,
med överhettad vattenånga, varvid gasen
kondenseras till partiklar av sådan storlek, att
dim-effekt uppnås. 3) Ämnen, som efter förbränning
(reaktion) med ett annat ämne och utspridning
av förbränningsprodukten i luften bilda dimma,
t.ex. hexakloretan (C,C16) och zinkstoft, varvid
zinkklorid (ZnCl2) bildas, som vid utströmning

— 709 —

— 710 —

Utandningsmoment.

Utandningsmoment.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free