Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrollstämpling - Kontrollverket - Kontrollvikter - Kontrollvärprede - Kontrollör - Kontrovers - Konträr - Kontubernal - Kontubernium - Kontumacie-dom - Kontur - Konturfaktor - Konturfjäder - Kontursåg, dekupirsåg - Kontusion - Konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG
ler el. bomärken på sina tillverkningar. Denna
k. med mästarens egen stämpel utökades 1596,
då guldsmederna i Vadstena och Linköping
befalldes att på sina arbeten anbringa även stadens
vapen, och under 1600-talet skulle guld- och
silverarbeten vara försedda med såväl mästarmärke
som stadsvapnet. 1689 kom härtill för Stockholm
m.fl. städer, att även året skulle angivas
genom en årsbokstav (se tab.). För Malmö
infördes samma bestämmelse 1690 och för
Göteborg 1693. Åldermansrankan var ett
kontrollmärke, som på 1600- och 1700-talen av
guld-smedsämbetenas åldermän åsattes fullödigt silver.
För tennarbeten hade olika former av k.
tillämpats, och från 1694 skulle även tennet stämplas
med en årsbokstav. För tenn fanns dessutom en
kvalitetsstämpel. Den olika arten av k.
för olika orter vållade svårigheter, varför man
1752 införde en enhetlig k. för hela landet.
Inhemska guldarbeten skulle stämplas med 3
kronor i hjärtformig sköld och utländska arbeten
med 3 kronor i oval sköld. Silverarbeten erhöllo
samma stämpel men med ett efterföljande 5.
Från 1759 skulle enhetliga årsbokstäver användas
för hela landet, så att A skulle beteckna
tillverkningsåret 1759, B 1760 o.s.v. t.o.m. Z 1782,
varefter en ny serie börjar A 2 o.s.v. Enl. nu
gällande bestämmelser, utfärdade 18/io 1912, skola
alla guld- och silverarbeten med undantag av
ur-boetter, glasögonbågar, vetenskapliga instrument
m.m. kontrollstämplas, om guldarbetena ha en
finhalt av minst 760/iooo och silver 830/iooo. K.
gö-res i Stockholm av Mynt- och justeringsverket
samt i landsorten av förordnade
kontrollstämp-lingsförrättare. K. utgöres dels av själva
kontrollstämpeln, som är den 1752 införda, alltså 3
kronor (samma kontrollstämpel med ett
efterföljande P användes för arbeten av platina), och
dels av tillverkarens namnstämpel, som skall
vara inregistrerad hos Mynt- och justeringsverket,
ortsmärke samt årsbokstav. För guld finnas
dessutom finhaltsstämpel (karatstämpel; 23
karat = 975/iooo, 20 karat = 84O/iooo, 18 karat = 76O/iooo).
Enl. de svenska bestämmelserna skola föremål,
som stämplas 18 karat, hålla minst 76O/iooo guld,
trots att 18 karat eg. blott motsvarar 75O/iooo.
Detta har införts för att försvåra importen. Då det
tillätes en underhalt av 5/iooo, blir således 755/iooo
minimum i halt för ett svenskt guldföremål,
stämplat 18 karat. Motsv. gäller även för övriga halter.
Gällande förordning om k. av platina är daterad
2/s 1923. — Litt.: G. Upmark, ”Guld- och
silversmeder i Sverige 1520—1850” (1925). T.Er;L.Vr.
Kontrollverket inrättades 1752 i samband med
införandet av enhetliga bestämmelser för
kontroll-stämpling av guld-, silver- och tennarbeten. K.
lydde under Kommerskollegium till 1829, då det
förenades med Myntverket och underställdes
Bergskollegium. 1838 överflyttades verken till
Statskontoret. Enl. instruktion 8/i2 1876 blevo båda
verken självständiga ämbetsverk, K. under ledning
av en kontrolldirektör. 1910 förenades K.
med Myntverket i samband med dettas
omorganisation till Mynt- och justeringsverket*. T.Er.
Kontroll vikter, sådana vikter, som enl. lag skola
tillhöra varje sådan olikarmad våg el. pendelvåg,
som användes vid försäljning över disk.
Bestäm
melser rörande k. återfinnas i ”Kungl. Mynt- och
justeringsverkets cirkulär nr 1” (senaste nytr.
1939). För en pendelvåg för högst 20 kg skola k.
finnas för 10, 20 och 50 °/o av maximiutslaget.
K. skola justeras i vanlig ordning (jfr Krönt).
Kontrollvärprede, värprede för höns, som
användes för att kontrollera äggläggningen av varje
enskild höna. När en höna går in i k., stänges
en lucka, varigenom någon ny icke kan taga redet
i besittning, förrän den första släppts ut.
KontrollöT, vanlig titel (oftast i
sammansättningar) på en tjänsteman i en myndighets el. i
enskild tjänst, vars huvudsaki. uppgift är att
genom kontroll övervaka och leda ett visst
arbets-el. verksamhetsområde. K. förekommer i Statens
tjänst huvudsaki. inom kommunikationsverken och
Tullverket samt under Kontrollstyrelsen.
Kontrovers’ (till lat. contra, emot, och versus,
vänd), tvist, strid.
Konträ’r (av lat. contra, emot), motsatt, stridig;
motig. — Log., se Kontradiktorisk.
Kontuberna’l, se Kontubernium.
Kontuber’nium (lat. contubernium, till taberna,
hydda, skjul), i romersk rätt benämning på
äktenskaplig förbindelse mellan en slav och en
slavinna el. mellan två kontrahenter, av vilka
endera var slav; i det fornromerska
militärväsendet ett tältlag på 10 man; senare vid vissa
undervisningsanstalter förekommande byggnad, där
de studerande erhöllo fri bostad och kost. —
Kontubernal (lat. contuberna’lis), tältkamrat,
rumskamrat, kamrat.
Kontuma’cie-dom, jur., tredskodom (se d.o. och
Contumacia).
Kontu’r (fra. contour, besläktat med sv. tur, törn),
ytterlinje; grunddrag.
Konturfaktor, en av de gestaltbildande
faktorerna enl. gestaltpsykologien, även kallad s 1
u-t e nhe t s f ak t o r. Delar av varseblivningsfältet,
som omgivas av en kontur, uppfattas gärna som
självständiga enheter, vid vilka perceptionen kan
förankras.
Konturfjäder, zool., se Fjäder.
Kontursåg, dekupirsåg, en med fottrampa
el. med maskinkraft driven lövsåg för utsågning
av konturer i trä, fiberplattor e.d.
Kontusio’n (av lat. contun’dere, sammanstöta),
med., genom trubbigt yttre våld framkallad
vävnads- el. organskada, som uppkommer genom
sammanpressning, oftast mot underliggande
skelettdelar. Framkallar våldet en hudskada, uppstår
ett krossår med trasiga, oregelbundna sårkanter.
Håller huden, ger sig ofta den uppkomna
blödningen i underliggande delar till känna som ett
blåmärke (se Blodutådring). Vid kontunderande våld
mot en led uppstår ofta en blödning inne i leden,
ev. förorsakande sekundära ledförändringar. N.Lbg.
Konung (av isl. konr, förnäm man, ättling; eg.:
son av en förnäm man), regent, som innehar högsta
makten i staten (jfr Konungen och Kunglig
majestät). I etnografisk litteratur använder man
ofta ordet k. som beteckning på mäktiga
hövdingar, vilka härska över folk med i regel en viss
grad av politisk organisation. Ofta är det
primitiva konungadömet förenat med prästerlig
värdighet; hövdingen el. k. förrättar de offentliga
religiösa handlingarna och tänkes stå i särskild
för
- 781 -
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
