Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf V:s jubileumskliniker - Konung Gustaf V:s 90-årsfond för Sveriges ungdom - Konung Gustaf V:s 80-årsfond - Konung Haakon VII:s platå - Konunghelle - Konung Oscar II:s jubileumsfond - Konungsfreden - Konungsfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG GUSTAF V:s go-ÅRSFOND
jubileumsfonden tillskjutit nära 2,5 g.
Personalantalet uppgår till 73, av vilka 5 läkare.
Kostnaderna för byggnad och utrustning voro inalles
2.639,814 kr, vartill komma radiumkostnaderna,
som beräknats till 554,276 kr. Sedan 1943 är M.
Strandqvist klinikens överläkare. L.Eg.
Konung Gustaf V :s 90-årsfond för Sveriges
ungdom skapades av medel, insamlade i samband
med konungens 90-årsdag. Insamlingen leddes
av Kungakommittén 1948, som bildades med
representanter för bl.a. Arbetsgivareföreningen,
Industriförbundet, Köpmannaförbundet och
Landsorganisationen (ordf, statsminister T. Erlander).
Det största beloppet inbragte den s.k.
kunga-femman, en speciell sedel med konungens porträtt
i halvprofil, namnchiffer och årtalet 1948; den
gällde i allmänna handeln för 5 kr men såldes
för 10 kr, varav 5 kr oavkortade tillfördes
fonden. övriga insamlingsfonder voro kunganålen,
kungaporträttet, kungatändsticksasken, ett
jubile-umsfrimärke och en telegramlyxblankett. Av
influtna medel överlämnades i mars 1949 ett
avrundat belopp på 2 mkr till konungen, som hade
uttryckt sin önskan, att pengarna skulle användas
till att främja ungdomens frivilliga ideella
verksamhet. Konungen uppdrog åt riksmarskalken att i
samverkan med statsministern uppgöra närmare
förslag ang. fondens förvaltning och användning. S.Br.
Konung Gustaf V :s 8o-årsfond tillkom genom
nationalinsamling 1938 och skall enl. konungens
bestämmande användas för ”utforskande och
bekämpande av invalidiserande folksjukdomar, i
första hand barnförlamningen och de reumatiska
sjukdomarna”, enl. stadgar och förslag av härför
tillsatta kommitterade. Fonden förvaltas av 30
huvudmän, utsedda av konungen för 5 år i
sänder, samt av en styrelse av 7 medl. Fonden
uppgick till 5,158,983 kr. Den skall i första rummet
stödja forskningen över nämnda sjukdomar och
är fördelad på 3 delfonder, en forskningsfond på
2,5 mkr, en institutsfond på 2 mkr och resten,
658,983 kr, som dispositionsfond. Av
forskningsfonden skulle 1940—45 högst 45,000 kr pr år utgå
till prof. The Svedberg och A. Tiselius för
forskningar över de reumatiska sjukdomarna.
Institutsfonden har använts till byggande av Konung
Gustaf V:s forskningsinstitut vid Karolinska
sjukhuset. Byggnadsarbetet påbörjades i dec. 1946,
och 23/s 1948 skedde invigningen. Byggnads- och
utrustningskostnader uppgingo till 1,825,000 kr,
varav 325,000 kr erhållits från Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse för inköp av
specialapparatur. Inom inst., som har plats för ett 20-tal
forskare, finnas anordningar för
bakterio-serolo-giska, kemiska och fysiologiska undersökningar.
Bland specialapparaturen må nämnas
elektronmikroskop, fluorecensmikroskop, apparatur för
elek-trofores m.m. Köldlaboratorier och laboratorier
för arbete vid konstant temp. finnas, likaså en
djuravd. i särskild flygel för framställning och
prövning av vacciner. Inst. drives med medel ur
8o-årsfonden samt bidrag från statsverket. LEg.
Konung Haakon VII:s platå kring sydpolen, se
Antarktis, sp. 1142.
Konunghelle, se Kungälv.
Konung Oscar II :s jubileumsfond är bildad av
en insamling (2,2 mkr), som gjordes 1896 för att
bevara minnet av konung Oskar II :s
25-årsjubi-leum (8/s 1897) som svensk konung. Konungen
bestämde, att fonden skulle användas för
bekämpande av tuberkulosen genom inrättande av slutna
sanatorier för obemedlade lungsotspatienter
(”folksanatorier”) i det stadium av sjukdomen, då
patienterna kunde anses botliga el. åtm. i sådan
grad förbätterliga, att de genom en sanatoriekur
åter kunde bli arbetsdugliga. Man önskade 3
sanatorier, ett för n., ett för mell. och ett för s.
delen av landet. Men då fonden endast räckte till
för 2 sanatorier, H å 1 a h u 11 (Örebro län) och
österåsen (Västernorrlands län), jämte nödigt
driftkapital, trädde riksdagen emellan 1898 med
ett bidrag på 850,000 kr för uppförandet av ett
3æ sanatorium, Hässleby (Jönköpings län).
När sedan 1909 krav framkom på fri anstaltsvård
för tuberkulossjuka bland underofficerare,
stam-anställt manskap och värnpliktiga vid armén och
marinen samt personalen vid post- och
telegrafverken och Statens järnvägar (s.k. ”statstjänare”),
bidrog riksdagen med ett anslag på 775,000 kr för
uppförande av ett 4æ sanatorium, Spenshult
(Hallands län). Sanatorierna trädde i verksamhet:
Hålahult 1900, österåsen och Hässleby 1901,
Spenshult 1913. Sanatorierna förfoga över sammanlagt
524 vårdplatser, varav 120 avsedda för statliga
befattningshavare och värnpliktiga. — Fonden med
tillhörande sanatorier förvaltas av ett antal (60—
80) huvudmän från landets olika delar och en av
8 personer bestående överstyrelse (stadgar av 23/s
1899) med säte i Stockholm. Dessutom har varje
sanatorium sin lokalstyrelse, i allm. med länets
hövding som ordf. Jubileumsfonden uppgick i okt.
1949 till 3,434,641,64 kr. [E.WcMF.v.D.
Konungsfreden, benämning på antalkidiska
freden*.
Konungsfrid (lat. pax re’gia) innebär hos
germanfolken under äldre medeltid el. tidigare dels
den frid*, som konungen åtnjöt ant. på samma
plan som andra medlemmar av rättssamhället el.
som privilegierad medl. därav, s.k. subjektiv k.,
dels den frid, som konungen själv skapade för
att låta andra komma i åtnjutande därav, s.k.
objektiv k. Vid sidan av båda talar man om en
k., då rättsordningen ger ett stegrat skydd åt
rättssamhällets medl., när och så länge konungen
befinner sig i deras närhet. Från början har k.
måst uppta tävlan med den av folket uppburna
friden som en äldre form av rätt. Till vilken tid
man bör förlägga uppkomsten av en k. i Sverige,
har varit föremål för delade meningar. Äldre
forskare ha varit benägna att datera dess
uppkomst till ganska sen tid, därvid hänvisande till
den saknad av verklig rättslig sanktion, som
kungl. påbud röja ännu i början av 1200-talet.
Senare forskning har dock påvisat betydelsefulla
vittnesbörd om från konungen utgående
rättsskydd av vida tidigare datum. Sina mest
avgörande landvinningar gjorde dock k. genom
Birger Jarls och Magnus Ladulås’ fridslagar från
1200-talets senare hälft. Den från konungen
emanerande, för vissa situationer el. samhällsgrupper
avsedda frid det här är frågan om, tänkes få
giltighet i riket som helhet, och brott mot
densamma skola beivras på ett helt annat sätt än
brott mot den till landskapet begränsade folkliga
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
