Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperation inom jordbruket — jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse - Litt. - Kooperatism - Kooperativ - Kooperativa alliansen - Kooperativa förbundet - Kooperativa förbundet margarinfabriken ab. - Kooperativa förbundets arkitektkontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATISM
slutl. genom Lantbruksförbundets
tidskrift-a b.* (LT), innefattande bokförlag (L
T-för laget) för skön- och facklitteratur, tidn. och
tidskr. (”J ordbrukarnas föreningsbla d”,
Sveriges till uppl. näst största tidn.,
”Lantmannen”, facktidskr. för jordbrukare, m.fl. tidn.),
filmavd., Föreningen Skogs- och
lantbruks film (SoL-film), som inspelar och uthyr
undervisnings- och upplysningsfilmer. —
Provinsföreningarna inom varje område (i regel län)
samarbeta med varandra genom
förenings-nämnder, 27 till antalet. I föreningsnämnden
äro utom de ekonomiska föreningarna även
hushållningssällskapet och RLF:s länsförbund
representerade. Nämnderna äro SL:s organ för
direkt kontakt med provinsföreningarna.
Lantbruks-förbundet bekostar i huvudsak
Bygdegårdar-nas riksförbund, en centralorganisation för
landsbygdens bygdegårdsföreningar. — SL
om-bildades 1946 från ideell till ekonomisk förening,
och anslutna föreningar hade 1949 tecknat ett
insatskapital på 40 mkr och inbetalat 17 mkr
kontant. SL har hittills endast i mindre omfattning
gått in för produktion. I Jönåker vid Nyköping
har en kemisk fabrik för tillverkning av kemiska
preparat för jordbruket upprättats. — 1950
upprättade SL och RLF gemensamt ett fristående
Jordbrukets utredningsinstitut*, som
skall insamla statistik och verkställa utredningar
rörande jordbruket.
Utanför SL stodo 1950 några få ekonomiska
organisationer inom jordbruket, näml. Sveriges
betodlares centralförening (stiftad 1899,
25,000 medl., 21 lokalföreningar), Svenska
spannmålsföreningarnas
samorgani-sation (stiftad 1931, bestående av 8
lagerhusföreningar, 5,000 medl.), Sveriges
trädgårdsodlares riksförbund (stiftat 1945,
bestående av 5 trädgårdscentraler), ett antal
lokala fruktodlarförbund el. -föreningar,
Riksorganisationen Sveriges s e m i n f ö
r-eningar och Torvströfabrikernas
centralförening. Vidare finnas lokala
ekonomiska föreningar, t.ex. maskinstationsföreningar,
tröskverksföreningar etc.
Landsbygdens försäkringsrörelse
är i stor utsträckning organiserad efter samma
principer, som tillämpas inom jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse. De lokala läns- och
häradsbolagen för brandförsäkring var den första
formen för jordbrukarnas kooperativa strävanden.
De dominera landsbygden och svara för 20 °/o av
det totala försäkringsbeloppet i Sverige.
Liknande organisationer ha uppbyggts för
husdjursför-säkringen. Skandinaviska
kreatursförsäkringsbo-laget har över 200,000 delägare. För
brandförsäkringsbolagen finns en central organisation,
Landsbygdens försäkrings ab., och en ideell
förening, Landsbygdens brandförsäkringsbolags
förening. För försäkring av jordbrukets arbetare
mot olycksfall har bildats Svenska lantbrukarnas
olycksfallsförsäkringsbolag (SLO). SL har ett
nära samarbete med de nämnda centralorganen
för landsbygdens försäkringsrörelser. G.Hst.
Litt.: Ch. Gide, ”Konsumtionsföreningarna”
(1918); E. Heckscher, ”Svenska
produktionsproblem” (2 uppl. 1922); G. Cassel, ”Socialpolitik”
(3 uppl. 1923); A. Gjöres,
”Konsumentkooperationen i Sverige” (1925), ”Robert Owen och k:s
uppkomst” (1932); A. örne, ”Kooperatismen” (3
uppl. 1928), ”Det kooperativa programmet” (13
uppl. 1946); A. Hedberg, ”Dansk
bondekooperation” (3 uppl. 1930), ”Kooperativa
Amerika-glimtar” (1948); M. Bonow, ”K. och
folkförsörjningen” (2 uppl. 1936); G. W. Silverstolpe, ”En
krönikebok” (1944); Th. Odhe, ”Brittisk k. av i
dag” (s.å.); A. Johansson, ”Frihetsgaranti —
skapande samverkan” (1945); A. Påhlman,
”Pionjärerna” (2 uppl. s.å.); H. Stolpe, ”Kooperativa
grundsatser och problem” (3 uppl. 1946); A. P.
Aizsilnieks, ”K:s mål och medel” (1948); W.
Sjölin, ”Med förenade krafter” (1949); K. Petander,
”K. som samhällsåskådning” (s.å.); I. J.
Schey-nius, ”Resa i samverkans Sverige” (s.å.). —
”Lantbrukskalender”, utg. av L. Nanneson & A.
Zachrison (årl.); ”Svenska mejerikalendern”
(årl.); ”Svenska lantmännens riksförbund 1906
—20” (1921); Ä. Gullander & Gunnel Nyblom,
”Framtida svensk agrarpolitik” (2 uppl. 1941);
Å. Gullander, ”Bönderna vakna” (2 uppl. 1942),
”Farmers co-operation in Sweden” (1948);
”Svenska mejeriernas riksförening 1932—42” (1942);
”Sveriges lantbruksförbund 1917—42” (s.å.);
”Sveriges slakteriförbund 1933—43” (1943); ”Sveriges
lantbruksförbund. Årsbok” (1944 ff.); L.
Wahl-man, ”1 SLR:s tjänst” (1945); E. Höijer,
”Sveriges jordbruk” (3 uppl. 1946); ”Hur vi arbetar
inom slakteriorganisationen” (1947); E.
Hægg-blom, ”Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse”
(s.å.); K. Bonden m.fl., ”Jordbruket i Norden”
(s.å.); ”Svensk mejerihantering” (1949); K. F.
Svärdström, ”Jordbruket och samhällsekonomin”
(s.å.).
Kooperatism’, se Kooperation, sp. 811.
Kooperati’v, som avser kooperation*,
samarbetande, andels-.
Kooperativa alliansen, se Kooperationen, sp. 808.
Kooperativa förbundet, se Kooperation, sp. 809.
Kooperativa förbundet margarinfabriken ab.,
Norrköping, grundades 1926; ursprungsföretaget
etablerades och fabriken byggdes 1920.
Aktiekapital 3 mkr; omslutning c:a 20 mkr; arbetarantal
o. 100; årligt tillverkningsvärde c:a 40 mkr (1949).
Varumärke ”EVE”.
Kooperativa förbundets arkitektkontor,
Stockholm, grundades 1924 som ett arkitektkollektiv
under ledning av arkitekten, sedermera prof.
Eskil Sundahl, vilken alltjämt fungerar som dess
ledare. K. är ett av Nordens största
arkitektkontor och sysselsätter sammanlagt o. 100
personer; det är uppdelat på 1 konstruktionsavd. och
12 relativt självständiga arkitektavd., bland vilkas
tidigare och nuv. chefer märkas arkitekterna E.
Ahlsén, A. v. Schmalensee, O. Thunström och
L. Uhlin. K. har utfört ett banbrytande arbete
inom butiksinrednings-, industribyggnads- och
bostadsarkitekturen genom att i praktiken ha
lyckats att med balans och måtta omsätta de
funktionalistiska idéerna. Bland mängden av mera
betydande arbeten, som utgått från K., märkas
ombyggnad av KF:s fastighet vid Stadsgården,
inkl, nya Katarinahissen, silo- och
kvarnbyggnader med bostadsområden på Hästholmen,
porslinsfabriker med dito i Gustavsberg, Konsums
— 815 —
— 816 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
