Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperativa förbundets arkitektkontor - Kooperativa förbundets bokförlag - Kooperativa föreningar och företag - Kooperativa kvinnogillesförbundet - Kooperatören - Kooptation - Koordinataxel - Koordinater - Koordination - Koordinationstal - Koordinatsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOORDINATSYSTEM
varuhus i Västerås, Norrköping, Trollhättan och
Karlskoga, Rayonfiberfabriken i Älvenäs,
Salpeterverkens fabrik i Köping, Slitmanfabriken i
Sala samt Nya Folkets hus och Stathmos
vågfabrik i Eskilstuna. — Litt.: ”K. 1925—1935”
(1935); ”K. 1935—1949” (2 bd, 1949; bd 2,
”Bostäder 1925—1949”, red. av S. Silow). A.Lg.
Kooperativa förbundets bokförlag, Stockholm,
sedan 1926 en avd. inom Kooperativa förbundet,
vilket redan tidigare, bl.a. genom det 1922
grundade KF:s samhällsekonomiska bibi., utg. ett
flertal skrifter i ekonomiska och sociala ämnen.
För-lagsrörelsen omfattar numera även utrikespolitik,
pedagogik, psykologi, barnböcker, skönlitteratur
m.m., och K. arbetar i nära kontakt med flera
folkliga och andra inst. (Arbetarnas kulturhist.
sällskap, Utrikespolitiska inst. m.fl.). Chefer för K.
äro sedan 1948 Herman Stolpe (f. 1904) och
Verner Pehrzon (f. 1891). W.N.
Kooperativa föreningar och företag, se
Kooperation och Solidar.
Kooperativa kvinnogillesförbundet, som arbetar
i intim samverkan med och med understöd från
Kooperativa förbundet, bildades 1907. Dess
uppgift är bl.a. att verka för kooperativ upplysning,
stödja lokala konsumtionsföreningar, verka för
nykterhet och internationellt ansvar samt att
genom studier och bildningsverksamhet främja
medl:s kulturella växt och utbilda dem för
förtroendeuppdrag inom kooperationen och
samhällslivet. K. har på åtskilliga platser hjälpt till
att anordna föredrag och husmodersgymnastik
samt matlagnings- och bakningsdemonstrationer.
K. har även bedrivit humanitär verksamhet,
ordnat kollektiv olycksfallsförsäkring, utg.
broschyrer och anordnat sommarskolveckor. —
Medlemskap i K. står öppet för varje kvinna, som
själv el. genom sin familj är ansluten till
konsumtionsförening el. inom 2 år ansluter sig till
sådan. K. utgör överorganisation för de lokala
gillena (1949—50 funnos 530 lokala gillen med
sammanlagt c:a 20,000 medl.), vilka i sin tur
äro sammanslutna distriktsvis. K. är bl.a.
representerat i Husmödrarnas samarbetskommitté samt
är anslutet till bl.a. Föreningen Norden,
Musikfrämjandet och Centralkommittén för fredsfrågor
och tillhör sedan 1921 Internationella
kooperativa kvinnogillesförbundet (International
Co-ope-rative Women’s Guild, ICWG). E.Bng.
Kooperatö’ren, ”organ för den kooperativa
rörelsen i Sverige”, utges av Kooperativa
förbundet sedan 1904. Tidskr., som utkommer med 24
häften pr år, behandlar i första rummet aktuella
frågor rörande den kooperativa rörelsen men
innehåller även uppsatser i allmänna ekonomiska
ämnen. Red. är L. Eronn.
Kooptatio’n (av lat. cooptare, tillvälja),
självkomplettering av ett samfund el. annan
sammanslutning, därigenom att dennas kvarstående medl.
själva fylla vakanser el. utse led. till visst antal
vid bestämda tidpunkter i de avgångnas ställe.
Koordinataxel, se Analytisk geometri.
Koordina’ter, se Koordinatsystem, Analytisk
geometri och Astronomiska koordinater.
Koordinatio’n (till lat. con-, samman-, och
ordinäre, ordna), samordning. — 1) Log.,
samordning av begrepp. Koordinerade begrepp äro
så
dana, som sammantagna utgöra omfånget av ett
3:e, överordnat begrepp; så äro begreppen järn,
guld, silver, koppar o.s.v. koordinerade begrepp
under begreppet metall.
2) Med. K. föreligger, när de olika
kroppsdelarnas rörelser försiggå på ett ändamålsenligt sätt.
3) Språkv., samordning, förbindelse av
satser, som äro av samma grad, se Koordinera.
Koordinationstal, kem., se Komplexa föreningar.
Koordinatsystem. För att kunna behandla
geometriska problem med analytiska metoder måste
man kunna beskriva geometriska figurer (i första
hand punkter) och deras inbördes läge medelst
tal. En sådan beskrivning åstadkommes medelst
ett k. Alltefter de
geometriska problem, som
betraktas, kan det ena el. det andra
k. vara lämpligast. Det
vanligaste k. i planet är p
a-rallellkoordinatsy-stem (specialfall: det k a r- “
tesiska el.
rätvinkliga k., se Analytisk geometri), som består av
två rätliniga axlar, x- och y-axeln, vilka skära
varandra i nollpunkten, O (ori’go). En punkt P:s
läge i detta k. anges genom längden av de med
x-, resp, y-axeln parallella sträckorna PN
(x-koor-dinaten) och PM (y-koordinaten). Härvid
räknas jr-koordinaten positiv åt höger, y-koordinaten
positiv uppåt. Håller man här den ena
koordi-naten fix och låter den andra variera, så
beskriver punkten P en rät linje. Vid de k r o k 1
i-n i g a k. gäller detta ej längre, utan P kommer
då att beskriva någon annan kurva. Ett enkelt
ex. härpå utgör
det polära k.
Detta består av
en punkt O
(polen) och en
halv-stråle OA. En
punkt P:s läge’’
i detta k. anges
genom längden
r av sträckan
OP (radius
vec-tor) och genom •
den vinkel (p, som OP bildar med OA
(argumentet). Håller man här radius vector r fix
och låter argumentet variera, så beskriver P en
cirkel kring polen O, medan den i motsatta fallet
beskriver en halvstråle, utgående från polen. — Till en
helt annan typ av k. höra de homogena
paral-lellkoordinaterna, där varje punkt P
karakteriseras av tre tal (xn x2, x3), så beskaffade, att
JT T
— = x, — = y, där x och y äro punktens vanliga
^3 _r3
(inhomogena) parallellkoordinater. I detta
k. bestämmer en punkt P ej längre sina
koordinater entydigt, i det uppenbarligen koordinaterna
(xu x2, x3) och (txv tx2, tx3) för i o svara mot
en och samma punkt. De homogena
parallell-koordinaterna äro av betydelse i den projektiva
geometrien; de möjliggöra bl.a. införandet av
”oändligt avlägsna punkter”, vilka i detta k.
helt enkelt kunna definieras som punkter med
x3 — o. — Ang. parallellkoordinater i rymden se
Analytisk geometri, ang. koordinater på en sfär
— 817 —
— 818 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
