Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparsalter - Kopparsalvarsan - Kopparsilicid - Kopparsilke - Kopparskiffer - Kopparskink - Kopparslagare (huvudvärk) - Kopparslagaren (dans) - Kopparslageri (hantverk) - Kopparsmaragd - Kopparstenarna - Kopparstenåldern - Kopparstick - Koppar-sulfat, -sulfid, -sulfur - Koppartionde - Koppartrans - Koppartryck - Kopparträ - Koppartull - Kopparvitriol - Kopparåldern - Koppel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPEL
ning av ferrocyankoppar med gult blodlutsalt.
Kvantitativt bestämmes koppar elektrolytiskt. K. verka
som starkt gift på lägre organismer. Den
mänskliga organismen skadas icke av små mängder k.
Större mängder av lösliga k. kunna emellertid
genom etsning av matsmältningskanalen framkalla
svåra sjukdomar; 2—3 g verka dödande. Svåra
förgiftningar på gr. av k. äro sällsynta, då k. för
det mesta genom kräkning åter avgivas, innan de
åstadkommit någon större skada. [G.J.1EI.
Kopparsalvarsan, farm., se Salvarsan.
Kopparsilicid, kem., se Silicider.
Kopparsilke, se Konstsilke.
Kopparskiffer, geol., bituminös märgelskiffer,
sapropelit, från understa perm (zechstein) i n.v.
Tyskland. K., som har en mäktighet av 30—80
cm, innehåller fossila fiskar och växtlämningar och
har i de nedersta 10—15 cm impregnerats med
sulfider av tunga metaller, i sht kopparkis (c:a
3% koppar och 175 g silver pr t). Man antager,
att k. avlagrats i ett mer el. mindre avstängt hav,
där bottenslammet har varit svavelväterikt, ung.
som Svarta havet i nutiden. Huruvida
förekommande metallsulfider ha rent sedimentär karaktär
el. uppkommit i samband med vulkaniska
exhala-tioner, är diskutabelt. K. förekommer på ett
område mellan Harz och Thüringerwald med
Mans-feld som huvudort och har där varit föremål för
brytning i över 700 år. De senaste årens
produktion har varierat kring 20,000—25,000 t koppar
och 100—130 t av bl.a. zink, bly, vanadin,
molyb-den och silver. L.Vi.
Kopparskink, art av fam. grävödlor*.
Kopparslagare (jfr eng. hot coppers och till bet.
da. tömmermænd och fra. macons, eg.: murare), med
bultande huvudvärk förenat bakrus. Beteckningen
synes ha uppkommit på svensk botten och beror
sålunda ej på anslutning till Ity. kop, huvud.
Kopparslagaren, skånsk folkdans i skämtsam
utformning; se bild 2 vid Folkdans.
Kopparslageri, (hantverksmässig) bearbetning av
kopparplåt, spec. till kökskärl,
varmvattencisterner, ångkokare, bränneri- och bryggeriapparater
o.s.v. Härvid inkluderar k. slaglödning,
tennlödning och förtenning. Genom tillkomsten av
aluminium och de rostfria materialen som
bruksme-taller samt genom den allmänna industrialiseringen
har k.-yrket sedan länge varit statt på avskrivning
och har numera förlorat det mesta av sin forna
betydelse.
Kopparsmaragd, miner., se Dioptas.
Kopparstenarna, med lys- och ljudboj utmärkt
grund, 9 km n. om Gotska Sandön. Minsta djupet
är 0,9 m.
Kopparstenåldern, arkeol., se Kopparåldern.
Kopparstick, se Grafisk konst.
Koppar-sulfat, -sulfid, -sulfur, kem., se
Koppar-salter.
Koppartionde, se Kopparavrad.
Koppartrans, två bolag, grundade av Stora
Kopparbergs bergslags ab. samt Rederi-ab.
Trans-atlantic: 1) Koppartrans olj e-a b.,
etablerades 1947 med ett aktiekapital av 15 mkr; detta
bolag äger ett 1947—48 uppfört oljeraffinaderi
(Sveriges 3:e) vid Skarvik i Göteborg. 2)
Koppartrans rederi-ab., etablerades 1948
med ett aktiekapital av 1,5 mkr, väsentligen för
SU 16. — 833 _
27 — Red. avsl. ,9/5 50.
Principschema för koppartryckspress.
oljebefraktningar. Av aktierna i de båda bolagen
ägas Vis av vartdera moderföretaget.
Koppartryck, benämning på
djuptrycksförfaran-de i kopparstick, gravyr, radering el. etsning, där
tryckplåten nästan alltid är av koppar (se
Djuptryck och Fotogravyr). Sedan tryckplåten
färdigställts, så att de bildgivande partierna ligga
fördjupade, ant. genom gravering el. etsning, inrives
färg i plåtens fördjupningar medelst tamponer
(tygbollar), och på den blanka ytan ev. kvarliggande
färg avtorkas. Tryckning sker i
koppartryckspress. Den har ett cylinderpar, vars övre
cylinder är klädd med en filt, under det att på den
undre vilar en stålskiva. På denna lägges den
infärgade plåten och därpå ett fuktat papper. Vid
genomdragning pressar filten papperet ned i
plåtens fördjupningar, och den däri befintliga färgen
avsättes på papperet. J.K.
Kopparträ, se Eugenia.
Koppartull pålades 1635 ur riket utförd koppar
med 2 rdr pr skeppund. Tullen upphävdes till större
delen 1841—43. Med k. betecknades under början
av 1600-talet även Kronans vinst av kopparhandel
samt Svenska handelskompaniets
(Kopparkompaniets) avgift till Kronan.
Kopparvitriol, kem., se Kopparsalter.
Kopparåldern. 1) En av de fyra (fem)
världsåldrarna*. — 2) Arkeol., K., kopparstenåldern,
eneolitisk tid, det skede av den neolitiska
stenåldern, då kopparn användes vid sidan av stenen
som råmaterial för redskap och smycken. Tidigast
(början av 4:e årtusendet) torde den ha varit i bruk
bland sumererna, och från ö. Medelhavsområdets
högkulturer spred den sig under 3:e årtusendet till
Italien, Spanien och Ungern, vilka områden
karakteriserades av en rik k. Mot slutet av samma
årtusende började k. blomstra på Irland och i
Storbritannien, trol. på grundval av iberiska impulser.
I form av import stiftade Nordeuropa bekantskap
med kopparn redan under sen döstid. Ehuru här
endast företrädd i ett 50-tal fynd, blev kopparn av
stor betydelse genom sin eggande inverkan på
stentekniken. Nordens stridsyxor äro surrogat för
kopparvapen, likaså flintdolkarna; vissa yxor utan
skafthål efterbilda direkt kopparformer. [G.EmJF.
Koppel (från mlty., från lat. co’pula, band).
1) Jaktv. a) Kedja, rem el. snöre, varmed hund
ledes el. bindes. — b) Två el. flera jakthundar, vanl.
stövare, som jaga tillsammans. Jfr Släpp. — c)
Bärrem för hirschfängare.
2) Järnv. Fordonen i ett järnvägståg förenas
— 834 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
