Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppel - Koppers, Wilhelm - Kopp-glas, -horn - Koppla - Kopplade anlag - Kopplade fönster, dörrar - Kopplade system - Koppleri - Koppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOPPERS
med varandra genom k., som taga upp och
utjämna dragpåkänningar. K. äro vanl. s.k.
skruvkoppel, bestående av en höger- och
vänstergängad k.-skruv med vevarm, tillhörande
tvenne muttrar i tärningsform, fästade i kopplets
byglar. K. anbringas i dragkrokar, vilka medelst
genomgående dragstång stå i fjädrande
förbindelse med fordonet. För ökad säkerhet finnes
reservkoppel. Eftersom k. endast uppta
dragpåkänningar, måste de kombineras med
sidobuf-fertar, vilka utjämna tryck och stötar. Här
beskrivna k. äro emellertid behäftade med
åtskilliga nackdelar och vålla ofta olycksfall bland
växlingspersonalen. På många håll har man
därför övergått till någon form av centralko
p-p e 1, som i sig innesluter både draginrättning
och buffert samt medger automatisk hopkoppling.
Sådant k. användes bl.a. vid järnvägarna i
Nordamerika. Även i Europa har man gjort försök
med centralkoppel, t.ex. av typerna Scharfenberg
och Henricot, på fordon, som framföras i slutna
tågenheter. En allmän övergång till
centralkoppel i Europa, vilket tidvis debatterats, försvåras
av det stora investeringsbehovet och av
järnvägarnas uppdelning på ett stort antal stater. På
smalspåriga järnvägar begagnas dock i regel
centralkoppel av enklare slag. J.Sn.
3) Krigsv. a) Se Livrem, b) Äldre benämning
på färja av reglementerad bromaterial.
4) Mus., se Orgel.
Koppers, Wilhelm, tysk-österrikisk etnolog
(f. 1888), tidigare prof, i etnologi vid S:t Gabriel
i Mödling vid Wien och e.o. prof, i samma
ämne vid Wiens univ., efter Anschluss bosatt i
Schweiz, nu prof, i etnologi vid Wiens univ.
och chef för dess Inst. für Völkerkunde. 1921
for K. till Eldslandet för att tills, med M.
Gu-sinde studera dess infödingar. Hans senaste
forskningsresa gällde primitivstammar i
Central-indien. K. har bl.a. publicerat ”Unter
Feuer-land-Indianern” (1924), ”Die Indogermanen- und
Germanenfrage” (1936), ”Die Bhil in
Zentral-indien” (i ”Wiener Beiträge zur Kulturgeschichte
und Linguistik”, 7, 1948) och ”Der Urmensch und
sein Weltbild” (1949). Tills, med prof. W. Schmidt
utgav han ”Völker und Kulturen”, 1 (1924). K.
var en tid utg. av den av Schmidt grundade stora
tidskr. ”Anthropos” och grundade själv
publika-tionsserien ”Wiener Beiträge zur Kulturgeschichte
und Linguistik” (sedan 1930). G.Lm.
Kopp-glas, -horn, med., se Koppning.
Koppla, förbinda. — 1) Se Koppling och
Koppleri. — 2) Sjöv. Koppla kurser och
distanser, genom räkning el. konstruktion i
sjökortet av seglade kurser och distanser bestämma
fartygets läge. Jfr Generaldistans.
Kopplade anlag, ärftl., se Crossing-over.
Kopplade fönster, dörrar etc., byggn., se
Fönster, sp. 1033 f.
Kopplade system, fys. Två svängande system
sägas vara kopplade, när energiöverföring
ömsesidigt kan äga rum mellan dem. Äro systemen
av mekanisk natur (de må här tänkas bestå av
två pendlar), kan energiöverföringen äga rum på
följ, tre principiellt skilda sätt: 1) elastiskt,
varvid en fjädrande länk är anordnad någonstans
mellan pendelskaften; 2) dynamiskt, vilket
kan ske så, att pendlarna äro upphängda i
hörnpunkterna till en linpolygon; 3) friktionelit,
varvid energien överföres medelst en
friktions-länk. — Dessa anordningar äro analoga med
dem, som äro möjliga vid kopplade elektriska
resonanskretsar: 1) kapacitiv koppling,
där kopplingselementet utgöres av en kapacitans;
2) induktiv koppling, vid vilken
energiöverföringen sker medelst en induktans (ev.
ömsesidig) ; 3) resistiv koppling, där
kretsarna äro länkade till varandra medelst ett ohmskt
motstånd. — Tekniskt viktigast är den i n d u
k-t i v a kopplingen mellan två
system (I och II enl. fig.). Om
de kopplade induktanserna
betecknas med Lx och L2, medan
M är den ömsesidiga
induktan-sen, erhålles ett mått på den
”stelhet”, med vilken de två
systemen äro länkade till varandra, genom
kopp-lingsfaktorn x, som är n = — —. Rörande
V^l ‘ ^2
u vid kapacitivt kopplade system och deras
mekaniska analogier se Svängningskrets. När systemen
äro mycket fast kopplade, d.v.s. då läckfälten
(såsom vid mycket stora transformatorer) kunna
försummas, närmar sig x värdet I. (Med 1 ä c
k-ningskoefficient förstås kvantiteten 1 — x2.)
— Vid elektriska svängningskretsar, användes
hellre uttrycket kopplingsgrad (”koppling”),
r, varvid Lt och L2 innefatta jämväl sådana
övriga induktanser, som ev. ingå i de induktivt
länkade kretsarna. Vid resonans erhålles
maximal utspänning, om produkten av r och
geometriska mediet av kretsarnas Q-värden är = 1,
vilket i regel motsvarar mycket lös koppling. A.Lg.
Koppleri’, främjande av otukt mellan andra, t.ex.
genom tillhandahållande av lokal. Enl. svensk lag
straffas k., då det sker vanemässigt el. i
vinningssyfte (Strafflagen 18 kap. 11 §). Oberoende härav
är k. belagt med straff, då det utövas av föräldrar,
lärare m.fl. under sådana förhållanden, att det
innebär förledande till otukt mellan deras barn, resp,
lärjungar och andra personer (18 kap. 12 §).
Straffet är enl. u § straffarbete el. fängelse, enl. 12 §
straffarbete 2 till 6 år el. vid synnerligen mildrande
omständigheter lägst fängelse i 1 mån. I åtskilliga
europeiska länder, särsk. de romanska, tolereras
k. av lagstiftningen i betydligt större utsträckning
än i Sverige. Th.M.afR.
Koppling. 1) Elektrotekn. A) Dets. som
kopplin gs s ch em a, del av ett sådant el. schemats
fysiska realiserande. Som ex. på k. i någon av
dessa bemärkelser kunna nämnas stjärnkoppling,
triangelkoppling, V-koppling, sicksackkoppling av
t.ex. transformatorer vid trefasdrift,
parallellkoppling och seriekoppling av strömkretsar,
motstånds-, transformator- och induktanskoppling vid
förstärkning samt upp- och nedkoppling av
telefonsamtal. — B) Dets. som kopplingsgrad
vid elektriska svängningskretsar och kopplade
mekaniska svängningssystem (se Kopplade
system). A.Lg.
2) Järnvägstekn., se Koppel.
3) Kem., reaktion mellan en diazoförening och
en aromatisk amin el. fenol, varvid ett azofärg-
- 835 -
— 836 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
