Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korallormar - Korallrev (korallöar) - Korallrot - Korallrullorm - Korall-sand, -slick - Korallstock - Korallträ - Korallträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORALLREV
Schematisk framställning av Darwins teori om
korall-revbildningen.
Övre bilden: AA det ursprungliga kustrevet, BB öns kust.
När havsytan efter en sänkning av ön intagit den av den
punkterade linjen angivna nivån, skall korallrevet samtidigt
ha vuxit upp till A’A’, och en lagun C skiljer då korallrevet
från den nya kustlinjen B’B’. Kustrevet har nu alltså blivit
ett barriär- el. vallrev, som omger den bergstopp, vilken ännu
befinner sig över vattnet. — Undre bilden: Sänkningen har
nått så långt, att ön helt försvunnit under havsytan.
Korallrevet är nu en atoll A"A" med en lagun i mitten C.
små, kroppsfärgen rödaktig med mörka, smalare
tvärband. Vissa arter äro föga giftiga el. i varje
fall täml. ofarliga för människan. Giftigast är den
i de varma trakterna av Nordamerika levande,
knappt T m långa harlekinormen, E. fulvus.
Andra arter finnas i Mellan- och Sydamerika. K:s
näring utgöres av mindre kräldjur. O.Cn.
Korallrev (k o r a 11 ö a r). Ehuru s.k. k. under
loo m djup anträffas i n. hav, ss. de av Lophohe’lia
bildade småreven vid Skandinaviens kust, är det
endast i varma hav, som egentliga k. uppträda. 3
typer av k. finnas: 1) strand- el. k u s t r e v,
sträckande sig ända till kusten med en bredd av
några m till I km; 2) barriär- el. k a n a 1 r e v,
skilda från fastlandet av ett trängre el. bredare
sund, ss. det 200 mil långa Stora barriärrevet vid
n.ö. Australien, 38—150 km avlägset från kusten:
3) a t o 11 e r, ringformade k., ofta små, stundom
mer än 5 mil breda, sällan omslutande en rest av
fastland, vanl. endast ett vattenbäcken (lagun).
För att förklara barriärrevens och atollernas
uppkomst framställde Darwin en genial teori: Från
ett kring en vulkanisk ö bildat strandrev (se fig.)
uppkom efter landsänkning ett barriärrev, då på
gr. av bättre näringstillförsel korallerna på k:s
utsida växte snabbare än på insidan, varigenom
en kanal mellan kusten och k. uppstod. Genom
ytterligare sänkning av ön under havsnivån slöt
sig kanalen till en lagun, och en atoll bildades.
Genom uppspolning av sand och korallblock höjde
sig atollen alltmer ur vattnet och blev lämplig för
vegetation. Enligt en nyare teori av R. A. Daly
skulle de revbyggande koralldjuren på gr. av
havets lägre temp. under istiden ha dött ut inom
stora delar av sitt nuvarande utbredningsområde
och kunnat leva kvar blott i tropikernas varmaste
trakter. Vidare skulle vattnet i världshaven på gr.
av den väldiga anhopningen av vatten i den fasta
inlandsisen då stått betydligt lägre än i nutiden.
De på detta sätt blottade kusterna blevo nu utsatta
för vågornas nedbrytande kraft, då de icke längre
skyddades av de korallrev, vilka dött ut av kölden.
Härigenom skulle särskilt många smärre öar ha
blivit fullst. raserade till ett djup något under den
dåv. havsytan. När temp. åter steg efter istidens
slut, togo koralldjuren de på detta sätt bildade
bankarna i besittning, och den genom isens
avsmältning föranledda höjningen av havsytan skulle icke
ha gått snabbare, än att koralldjuren borde hinna
med att bygga uppåt. Efter allt att döma kunna
barriärrev och atoller uppkomma på såväl det ena
som det andra sättet. — Då de revbildande
sten-korallerna för tillväxt och förökning fordra en
temp. av minst 20°, äro k. huvudsaki. inskränkta till
haven mellan vändkretsarna. I Atlanten
förekomma k. i Västindien med en n. utpost vid
Bermuda-öarna och en s. vid Fernando de Noronha. I
Indiska oceanen finnas utom många korallöar k.
hu-vudsakl. på ö. kusten av Afrika ända upp till Röda
havets n. gräns. De talrikaste k. träffas i Stilla
havet, där man i samma ögrupp kan finna alla tre
typerna k. Talrika fossila k. äro kända från olika
geologiska perioder ända från siluren, ss. på
Gotland, där k. uppbyggdes av rugoser, heliolitider
och tabulater. I k:s bildning ingå till större el.
mindre grad även kalkalger, hydrokoraller, serpulider
och särsk. orgelkoraller samt andra kalkbildande
organismer. Djurlivet i k. är utomordentligt rikt. —
Litt.: W. M. Davis, ”The coral reef problem”
(1928); J. S. Gardiner, ”Coral reefs and atolls”
(1931); R. A. Daly, ”The changing world of the
Ice age” (1934). [O.Cn]H.
Korallrot, Corall(i)orrhiz’a trif’ida (C. inna/ta),
en saprofytiskt levande orkidé med korall-lik
jordstam utan rötter. Den förekommer i hela Sverige
i fuktiga skogar och kärr. Dess stjälk är c:a 2
dm hög, gulgrön med någon klorofyllhalt och
uppbär små, obetydliga blommor. Kapslarna äro
förhållandevis mycket stora. — Släktet Corallorhiza
omfattar 15 arter, utbredda på n. halvklotet.
Korallrullorm, art av fam. rullormar*.
Korall-sand, -slick, se Hav, sp. 1196.
Korallstock, av koralldjur bildad djurstock*.
Korallträ, se Adenanthera och Korallträd.
Korallträd, Erythri’na, tropiskt och subtropiskt
släkte av fam. ärtväxter med o. 30 arter, träd,
sällan buskar, med ofta tornbärande stam, mjuk
ved, 3-fingrade blad och i klasar samlade, oftast
stora, scharlakansröda blommor. Följ, arter äro
viktiga: E. coralloden’dron, amerikanskt k.,
vars mjuka, korkartade ved, korallträ,
bara k a r a, nyttjas till proppar, stegar o.d. och frön
till halskedjor; E. in’dica, indiskt k., som läm-
Atoll vid ön Clipperton i Stilla havet utanför Mexico.
Se även bilder å pl. vid sp. 845.
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
