Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korgblommiga växter - Korgboll - Korgbåge - Korgflätning - Korgfäste - Korgide - Korgkapitäl - Korgosse - Korgpil - Korgtub - Korgvide (korgpil) - Korgväxter - Korherrar - Korhonen, Arvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORHONEN
(slåtterfibblesläktet), Leontodon (höstfibblesläktet),
Tarax’acum (maskrossläktet), Lactu’ca
(sallatssläk-tet), Mulged’ium (tolta), Sonchus (mjölktistelsläktet),
Tragop’ogon (haverrotsläktet), Scorzone’ra
(korn-fibblesläktet). — Inom Tubuliflorae har man sökt
urskilja en särskild grupp el. underfam.
Corym-biferae, hos vilken stiften i diskblommorna äro
cylindriska; hit höra bl.a. släktena Achillea, Arnica,
Artemisia, Matricaria och Tussilago. [G.]W.
Korgboll (eng. basket-ball), ett bollspel,
tillhörande de s.k. större friluftslekarna, spelat i
huvudsak enl. samma regler som innehandboll men på
mindre plan och med kortare halvlekar.
Olikheterna mellan spelen betingas därav, att målet i k.
utgöres av en på 3 m höjd placerad korg el. ring
med 45 cm diam., genom vilken bollen ovanifrån
skall passera. Korgen (ringen) sitter ant. på övre
delen av ett höj- och sänkbart ställ (3 m från
kortsidorna) el. fastsättes (särsk. vid spel inomhus)
med en 30 cm lång arm 30 cm från undre kanten
av ett s.k. stoppbräde med en bredd av 180 cm
och en höjd av 120 cm (amerikansk k. el.
basket-ball*). Målgård finnes icke, endast en
straffkast-linje, varifrån straffkast utföres vid ojust (rått)
spel. — K. lämpar sig bäst för inomhusspel och
för kvinnliga spelare. Den spelades först i Kansas,
USA, under i:a hälften av 1800-talet samt i
Sverige vid lekkurserna å Nääs i början av 1900-talet,
varifrån den spritts till landets skolor. 1923
utkom-mo i Sverige tävlingsbestämmelser för k., och DM
anordnades i ett flertal distrikt. Intresset för
täv-lingsmässigt bedriven k. har dock sedan början
av 1930-talet avtagit. Jfr Handboll. O.Kgh.
Korgbåge, byggn., både i form av en halvoval
korggrepe el. tryckt rundbåge (se Båge, sp. 535
och fig. 8); upptogs vid medeltidens slut och blev
för renässansen betecknande.
Korgflätning. Flätningen, ur vilken vävningen
utvecklat sig, hör till den mänskliga teknikens
äldsta yttringar och påträffas hos alla folk. I de
flätade risgärdesgårdarna, i korsvirkeshusens
väggfyllning och i fiskmjärdar förekommer en
primitiv flätning, som också återfinnes inom k. Här
är flätningen gjord på vad man kan kalla stående
varp; vanligare är k. med liggande varp; i
spånkorgarna ha använts jämnbreda spånor, så att någon
skillnad ej framträder mellan varp och inslag. En
k., som kallats galleriflätning och synes vara av
yngre datum, består av en sammanflätning av
knippen av vidjor, där varje knippe först utgör
varp och sedan blir inslag. De bundna korgarna
utgöra en från de föregående skild typ; här
bildas stommen av en fortlöpande spiral av vidjor
el. halm, varvid de olika varven förbindas med
varandra. Mest bekant är denna k. i gamla tiders
bikupor. Mellan denna bunda k., som är känd
redan från de schweiziska pålbyggnaderna, och
stenålderns keramik torde finnas ett direkt
samband. K. har med enkla medel fått fram en rik
och effektfull ornamentik. Även möbler, ss. sängar,
stolar och koffertar, tillverkas i k. I svensk
manlig hemslöjd har k. utgjort en viktig
tillverknings-gren. — Bilder se följ. sida. — Litt.: N. Lithberg,
”Svensk korgslöjd” (i ”Rig”, 1921); E.
Bergström-Andelius, ”Om lapska rotkorgar” (1932); H. P.
Hansen, ”Löb og Löbbinding” (1937); B. Lid-
SU 16. — 865 —
28 — Red. avsl. 20/s 50.
Korgossar.
ström, ”Träslöjd och korgslöjd i Blekinge” (i
”Blekingeboken”, 1939). Sn.
Korgfäste, vapentekn., se Fäste.
Korgide, öppet, ej övertäckt ide, se Brun björn.
Korgkapitäl, byggn., se Kapitäl.
Korgosse, gosse, som biträder vid den liturgiska
delen av den katolska gudstjänsten, vid
processioner o.d. Jfr Ministrant.
Korgpil, se Korgvide.
Korgtub, vapentekn., se Torpedtub.
Korgvide (korgpil), dels namn på en art
(SaBix vimina lis) av pilsläktet, dels gemensam
benämning på vissa arter av samma släkte, vilkas
unga skott ha ett segt och böjligt bast och
användas till träkärlsband (bandvide), vidjor,
korgflät-ningsarbeten m.m. Se Pilsläktet.
Korgväxter, se Korgblommiga växter.
Korherrar, medl. av ett dom- el. kollegiatstift
(kaniker). Korherreordnarna lyda under
augustin-regeln; de viktigaste, som ännu finnas kvar, äro
augustinkorherrar, premonstratenser och
korsher-rar. Namnet förskriver sig från
gudstjänsthandlingar i kyrkans kor; k. voro särsk. förpliktade till
korbön, d.v.s. tidegärd.
Korhonen [kå/hå-], Ar v i Heikki, finländsk
historiker (f. 1890), disputerade för fil. lic.-examen
1923, doc. vid Åbo finska univ. 1923—27 och vid
univ. i Helsingfors 1925—40, bitr, chef för
generalstabens krigshistoriska byrå 1927—45, prof, i
allmän historia vid univ. i Helsingfors sedan 1940.
K. har i sin disp. ”Vakkalaitos” (1923) bl.a.
framlagt en intressant och välgrundad hypotes
om stark svensk påverkan på utformningen av
de baltiska ländernas skatteväsen och
samhällsstruktur under tidig medeltid, i ”Hakkapeliittain
historia”, i—2 (1939—43) påbörjat en brett
upplagd undersökning av det finländska
krigsväsendets utveckling under Gustav II Adolfs tid och
i ”Suomen itärajan syntyhistoriaa” (1938) på
— 866 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
