Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korff, Ivan Albertovitj - Korff, Hermann - Korfitsen, Knut - Korfu - Korfu-affären - Korg - Korgblommiga växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORFF
en ”nationell förklaring”, mössorna splittrades, och
Tessin blev 1747 kanslipresident. 1748
rappellera-des K. på svenska regeringens begäran, och han
blev s.å. åter sändebud i Köpenhamn. Litterärt
och vetenskapligt intresserad efterlämnade K. ett
betydande bibi., som sedan delvis donerats till
univ. i Helsingfors. W.Ht.
Korff [kårf], Hermann August, tysk
litteraturhistoriker (f. 1882), prof, i Leipzig 1925,
har huvudsaki. ägnat sig åt idéhistorisk
litteraturforskning, varom hans huvudarbete ”Geist
der Goethe-Zeit” (3 bd, 1923—40) vittnar. Bland
övriga arbeten märkas ”Voltaire im literarischen
Deutschland des 18. Jahrhunderts” (2 bd, 1917),
”Humanismus und Romantik” (1924), ”Die
Le-bensidee Goethes” (1925), ”Die Dichtung von
Sturm und Drang” (1928) och ”Faustischer
Glau-be” (1938). A.Bd.
Korfitsen, Knut Wiggo, förlagsman,
författare (f. 12/h 1905). K. studerade juridik i
Stockholm 1924—25, arbetade en tid i antikvarisk
bokhandel, var litterär rådgivare i ab. Ljus 1943
—45, Steinsviks förlag 1945—46, P. A. Norstedt
& söner 1946—47, är förlagschef i Ljus och Neuer
Verlag sedan 1947. Under pseud. Arne
Hägg-1 u n d har K. utg. tre elegant utformade
skildringar ur modernt svenskt medelklassliv,
romanerna ”Fall från kateder” (1938), där
huvudpersonen är en läroverkslärare, ”Den rike ynglingen”
(1939), som behandlar motsättningen mellan
landsbygd och stadskultur, och ”Ät, Adam!” (1942),
som skildrar ett ungt äktenskap i huvudstadens
arkitektkretsar. K. kan i fråga om litterär teknik
och livssyn erinra om Olle Hedberg. E.
Korfu’, ö och stad tillhörande Grekland, se
Kerkyra.
Korfu-affären. På grekiskt område i närheten
av Janina mördades 27/s 1923 de 5 italienska
medl. i en av ambassadörkonferensen* tillsatt
kommission för reglering av Albaniens gränser.
Italien ställde långt gående krav på Grekland,
bl.a. skadestånd av 50 mill. lire. Då några av
kraven avvisades, lät Italien 31/s bombardera
Korfu, varvid åtskilliga dödades, samt ockupera
ön. Grekland hänsköt K. till Nat. förb., medan
Italien vägrade erkänna förbundets kompetens.
Genom samarbete mellan förbundsrådet och
ambassadörkonferensen nåddes en för Italien
förmånlig lösning, varefter Italien utrymde Korfu. P.Dhl.
Korg. 1) Se Korgflätning.
2) I uttrycken få en korg, få avslag på ett
frieri, och ge en korg, ge avslag på ett
sådant, efter ty. einen Korb bekommen, efter ett
gammalt bruk att som tecken till avslag sända friaren
en korg, som upphängdes på hans dörr. Detta
bruk anslöt sig i sin tur till en gammal sed, att
ungmön till den väntande älskaren nedhissade en
korg, vars botten dock för misshagliga friare
gjordes så svag, att han föll till marken (härtill sv.
falla igenom, underkännas i examen). En medeltida
saga berättar om Vergilius i samma belägenhet. I
äldre svenska i stället ofta få (kal v)s k i n n, få
en vit hatt, mlty. de schüfele bekommen, d.v.s.
få skyffeln, allt syftande på äldre, nu icke gängse
sedvänjor. E.H.
3) Bot., blomkorg, se Blomställning, sp. 242.
Korgblommiga växter, korgväxter, Com-
pos’itae (Synanthe’reae), fam. av ordn.
Campanula’-tae, omfattande o. 800 släkten och 14,000 arter,
utbredda över hela jorden, de flesta inom de
tempererade zonerna. 1- el. fleråriga örter, stundom
halvbuskar, i tropikerna även buskar el. träd, med
spiralställda blad utan stipler och talrika blommor
i av holk omgiven korg. Blomfästet har hos olika
släkten olika form (platt, välvt, kägelformigt).
Blommorna, vilka äro översittande och 5-taliga
med 2-bladig pistill, ha fodret reducerat till borst
el. hår i fruktspridningens tjänst (hårpensel,
fjäderpensel) el. till en låg, hinnaktig krage; många
sakna det helt och hållet. Blomkronan är olika
utbildad, rörformig, läppformig el. tunglik, i
senare fallet med ant. 3-flikat bräm (falskt tunglik,
i själva verket läppformig krona med felslagen
överläpp) el. 5-flikat (äkta tunglik). Blommor med
olika kronform finnas ofta i samma korg, ss.
kantblommor med tunglik och diskblommor med
rörformig krona. Ståndarknapparna, hos k. förenade
till ett rör, öppna sig på insidan, och pollenet föres
fram av stiftet, som först senare växer ut, i andra
fall därigenom, att ståndarna vid beröring
sammandraga sig och förkortas. Medan
kantblommorna äro honliga, stundom könlösa, äro
diskblommorna i regel 2-könade, i vissa fall dock även de
enkönade (hanliga el. honliga) och stundom dioika.
Pistillens stift är vid basen försett med en
socker-avsöndrande disk och upptill stundom med en
hårbeklädd ansvällning. Dess båda märken, vilka
förete olika byggnad hos skilda släkten och grupper,
bära märkespapiller endast på insidan. Frukten är
en nöt, i några fall med olika form i en och samma
korg. Upplagsnäringen utgöres av inulin. — Fam.
innefattar nära V10 av alla fanerogamer och räknar även
i Sverige talrika representanter. Den kan delas i 2
underfam., Tubuliflo’rae, med diskblommor icke
tunglika, och Liguliflo’rae, med alla blommor
tunglika, omfattande bl.a. följ, släkten: 1) Tubuliflorae:
Verno’nia; A g er’a tum, Eupato’rium, Mika’nia,
Ade-nosty’les; Solida’go (gullris), Bellis (tusensköna),
Bolto’nia, Callis’ tephus, Aster, Brachyco’me,
Erig’e-ron (binkasläktet), Bacch’aris; Fila’go (ullörtsläktet),
Antenna’ ria (kattfotsläktet), Leontopod’ium
(edel-weiss), Gnapha’ lium, Raoul’ia, Helip’terum,
Helichry’-sum, Elytropapp’us, Ammob’ium, In’ula, Pulica’ria
(loppörtsläktet), Buphthal’mum, Odontospermum
(je-rikoros): Espele’tia, Sil’phium, Ambro’sia, Xan’thium,
Zinn’ia, Rudbeck’ia, Helian’thus (solrossläktet),
Gui-20’tia, Coreop’ sis, Dahlia, Bid’ens, C osmos, Ma’dia;
Helen’ium, Gaillardia (kokar dblomma), Tage’tes;
Anthemis, Anacyc’lus, Achille’a (röllekesläktet),
Ma-tricaria (sötblomsläktet), Chrysan themum
(kragesläktet), Cot’ula, Artemi’sia (malörtsläktet);
Robin-son’ia, Tussila’go (hästhov), Petasi’tes (skråpsläktet),
APnica (hästfibblesläktet), Doron icum, Cinera’ria,
Senec’io (korsörtsläktet); Dimor phothe’ca,
Calen’du-la (ringblomsläktet); Gaza’nia; Echi’nops (bolltistel),
Xeran’themum, Carli’na; Ar’ctium (kardborrsläktet),
Car’duus, Cir’sium, Chamaepeu’ce, Cnicus
(benedikt-tibtel), OnopoPdon (tistelborrsläktet), Cyna’ra
(kronärtskocka), Siiybum (marietistel), Saussu’rea,
Ser-rat’ula (ängsskäresläktet), Centaure’a (klintsläktet),
Carthamus; Gerbera. 2) Liguliflorae: Dendros’eris,
Cicho’rium (vägvårda, endivia), Lap’sana (harkål),
Arnos’eris, Picris (bittermjölke), Crepis
(klofibble-släktet), Hiera cium (fibblesläktet), Hypochoè’ris
— 863 —
— 864 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
