Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korinna - Korint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORINT
lands folksaga. Betydande
fragment av hennes dikter ha
påträffats på en papyrus från
2:a årh. f.Kr. — Litt.: W.
Crönert i ”Rheinisches
Museum”, 63 (1908); C. M.
Bow-ra i ”New chapters in the
history of Greek literature”, 3
(1933).
Korint’ (grek. Kor’inthos),
det forntida Greklands
största och rikaste stad näst Aten,
belägen vid Korintiska vikens
inre, s.ö. bukt, där näset
mellan Peloponnesos och
Mel-langrekland är som smalast,
3 km från stranden vid n.
foten av den 575 m höga
borgklippan Akrokorint. K. hade
två hamnar, Lechaion vid
Korintiska viken och Kenchreai
vid Eginabukten. Genom sitt
läge vid två hav och sin borg,
som behärskade Greklands
viktigaste passage till lands,
blev K. redan tidigt både en betydande
handelsplats och en strategisk nyckelposition. Det var
också en av den grekiska världens stora
gemensamma samlingsplatser, och på dess område låg
Poseidon-helgedomen på Isthmos, där vartannat
år de ryktbara isthmiska spelen firades under
K:s ledning.
Trakten kring K. har varit bebodd sedan
neo-litisk tid, och en av de mest betydande
fyndplatserna från tidighelladisk tid, Korakou, ligger
i stadens omedelbara närhet. I mykensk tid
synes K. icke ha haft någon större betydelse och
intar heller icke någon framträdande plats i
hjältesagan. De stora utgrävningar, som
företagits på platsen, ge också vid handen, att den
klassiska staden K. grundats först under loppet
av 800-talet f.Kr. Det historiska K. var en dorisk
stad och har fått sin doriska karaktär från
Argos. Urspr. styrdes K. av kungar, men efter ett
fåtal (enl. traditionen 5) generationer fick
kungadömet vika för en aristokratisk styrelse under
bakchiadernas mäktiga ätt. Under deras tid
(700-talet f.Kr.) började K:s storartade expansion
som handelsstad. Korintiska sjöfarare seglade
till Sicilien och Italien, och på Sicilien
grundades Syrakusa som korintisk koloni. Samtidigt
uppblomstrade i K. ett rikt konsthantverk. S.k.
protokorintiska vaser, huvudsaki. små, smala
(lekyther) el. runda (aryballer) flaskor, avsedda
för olja och parfymer, spredos med den
korintiska handeln över hela den grekiska världen.
Bakchiadernas välde störtades (o. 650 f.Kr.) av
Kypselos, som gjorde sig till tyrann i K.
Han efterträddes av sin son Periandros (o.
600 f.Kr.), och dessa båda betydande härskare,
som tillsammans regerade över 70 år, gjorde K.
till Greklands främsta handelsstad och huvudstad
för ett stort kolonialrike, som omfattade de
Jo-niska öarna och ett flertal dotterstäder på
västkusten n. om Korintiska viken. Konsthantverket
i K. nådde under tyranntiden sin högsta
blomst-ring. Bäst känd är keramiken, där nu den s.k.
korintiska stilen efterträtt den protokorintiska.
Med sin karakteristiska dekoration av stiliserade
växtornament, djurfriser och motiv från jakt,
kamp, gästabud och sagans värld röja de
korintiska vaserna en stark orientalisk påverkan
och äro typiska exempel på den äldre arkaiska
tidens orientaliserande konst. Under antiken var
K. särskilt berömt för sina bronsprodukter, men
dessa ha, liksom föremålen i ädlare material, till
största delen gått förlorade.
Kort efter Periandros’ död störtades
kypseli-dernas välde, och i K. rådde framdeles en
moderat aristokratisk styrelseform. Den av
tyrannerna skapade marina och merkantila
ledarställningen kunde K. nu icke längde hävda. Den
korintiska keramiken, som under ett årh.
dominerat bland importgodset på de arkeologiska
fyndplatserna i Italien, avlöstes vid mitten av
500-talet f.Kr. av attiska hantverksprodukter, ett
bevis på att Aten nu slagit ut K. som den
trans-marina handelns centrum i Grekland. K. fick
nöja sig med andra platsen, och mellan de båda
städerna framväxte efter hand ett
rivalitetsför-hållande, som blev av mycket stor betydelse för
den följande tidens politiska utveckling. K.
anslöt sig under 500-talets senare hälft till Spartas
peloponnesiska förbund och blev dettas näst
le-darstaden viktigaste medlem. Motsättningen till
Aten skärptes under Atens stormaktstid på
400-talet och blev slutl. en av de förnämsta
orsakerna till peloponnesiska kriget (431—404 f.Kr.).
Efter segern över Aten inträdde emellertid en
brytning mellan K. och Sparta, och K. förenade
sig i det s.k. korintiska kriget (395—387 f.Kr.)
med Spartas fiender. Det anslöt sig därefter åter
till Sparta men frigjorde sig på 360-talet och
ställde sig neutralt. Under de långvariga krigen
hade K. gått starkt tillbaka, men vid mitten av
300-talet f.Kr. började en ny stark
uppblomst-ring, som än en gång gjorde K. till Greklands
viktigaste stad och den stora omlastningsplatsen
för handeln mellan Orienten och Västern. Efter
slaget vid Chaironeia 338 f.Kr. gjorde Filip av
Makedonien K. till huvudstad för det av honom
organiserade panhellenska statsförbundet
(Korintiska förbundet). Det fick under diadochernas
strider en makedonisk besättning och var
därefter de makedoniska kungarnas huvudfästning i
Grekland. 243 f.Kr. befriades K. av Aratos och
anslöts till Akaj iska förbundet, blev 223 åter
ma-kedoniskt men återfick friheten efter romarnas
seger vid Kynoskefalai 197 f.Kr. Det rika och
lysande K. blev nu Akajiska förbundets
huvudstad, men den mäktiga köpmannarepubliken ådrog
sig de romerska handelskretsarnas misshag. 146
f.Kr. intogs K. av den romerske konsuln Lucius
Mummius, plundrades och förstördes i grund.
44 f.Kr. grundades på Caesars anordning ett
nytt K. som romersk koloni, Laus Julia Corin’thus.
Detta nya K. gjordes av Augustus till residens
för prokonsuln över prov. Akaja och därmed till
Greklands huvudstad, en ställning, som K.
bevarade ända in i bysantinsk tid. Det var till en
början en rent italisk stad, huvudsaki.
befolkad av frigivna, men växte snabbt, helleniserades
och antog en utpräglat kosmopolitisk karaktär
med ett starkt orientaliskt inslag. På gr. härav
— 869 —
— 870 —
Koriander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
