Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kork - Korkalm - Korkceller - Korkeakoski - Korkek - Korketrekkeren - Korkgran - Korkhatt - Korkkambium - Korkkoraller - Korklönn - Korkmatta - Korkmussling - Korkparkett - Korkpor - Korkskabb - Korkskivor - Korksten - Korkträ - Korkvävnad, periderm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORKALM
o. 20 år, och förnyas vart 8—10 år; bästa
korkmaterialet erhålles vid 50—150 års ålder. Den
bästa korkmassan är rödaktig, gulfärgad är sämre,
och den vita är sämst. K. är en viktig handelsvara,
som framför allt användes till buteljkorkar o.a.
proppar, vilka utskäras för hand el. med tillhjälp
av maskiner. K. användes dessutom till flöten,
simgördlar, korksulor, isoleringsmaterial m.m.
Korkavfallet nyttjas till fyllnadsgods, t.ex. i
liv-räddningsbojar, fendertar o.d.,
inpackningsmateri-al, t.ex. för vindruvor, fabrikation av
linoleum-mattor, presskorkskivor, korkparkett, korksten
m.m. Bm;A.Ve.
Korkalm, bot., se Almsläktet.
Korkceller, bot., se Korkvävnad.
Korkeakoski [kår’-], vattenfall i Finland, se
Högfors.
Korkek, bot., se Kork.
Korketrekkeren, kälkbacke, se Frognerseteren.
Korkgran, Ab’ies arizo’nica (A. lasiocar’pa v.
arizonica), från högre berg i Arizona, ett genom
sin vita el. grå, av elastisk kork klädda stam
synnerligen vackert träd, som på senare tid
kommit till användning som prydnadsträd i trädgårdar.
Korkhatt, bot., se Timmersvampar.
Korkkambium, bot., se Korkvävnad.
Korkkoraller, zool., se Läderkoraller.
Korklönn, bot., art av lönnsläktet*.
Korkmatta, se Linoleum.
Korkmussling, svampart av släktet
labyrint-tickor*.
Korkparkett, byggn., parkettplattor, tillverkade
av granulerad, prima kork. Plattorna pressas till
slutligt format under högt tryck och vid en temp.
av 140—1800, vanl. utan bindemedelstillsats.
Korkpor, bot., se Korkvävnad.
Korkskabb, se Potatissjukdomar.
Korkskivor, se Presskorkskivor.
Korksten, ett värmeisolationsmaterial,
bestående av granulerad kork, vanl. från avfall,
sammanpressad och hopkittad till block. Oftast
expanderas korken i samband med
formningen, d.v.s. utsättes för så hög temp., att
cellstrukturen mjuknar och kornen svälla upp under
inflytande av den i cellrummen inneslutna
luften. Härvid utdrivas vissa hartsämen ur kornen
och fungera som bindemedel. Vanl. tillsättas
dock extra bindemedel i form av kolofonium el.
bitumen. — Materialet användes huvudsaki. inom
byggindustrien för isolation kring järnbalkar och
eljest, där murtjockleken måste förtunnas, samt
dessutom i källare och kylrum; numera mindre
ofta som kylskåpsisolation. Hos en god kvalitet
av k. bör värmeledningstalet ej överstiga 0,035
kcal • m/m2 pr °C. A.Lg.
Korkträ, gemensam benämning på den lätta,
mjuka veden av olika växter, vilken mycket liknar
vanlig kork och ofta användes i dess ställe. K.
erhålles av bl.a. Alsto’nia schola’ris, Commiph’ora
afri-ca’na, Hibis’cus tilia’ceus, Leitne’ria florida’na. Det
senaste är lättast av alla k. med spec. v. 0,21. K.
nyttjas till proppar, timmerflottar, fisknätsflöten,
kanoter, tekistor, möbler m.m.
Korkvävnad, p e r i d e r m, lager av förkorkade
celler, som utbildas ytligt i rötter och stammar
och som skydda underliggande vävnader för ut-
torkning och mekanisk åverkan. K. förekommer
hos barrträd och tvåhjärtbladiga växter, framför
allt i fleråriga, förvedade delar men stundom
även hos örter, även i som spridningsorgan
utbildade rot- och stamknölar (t.ex. potatis). K
består huvudsaki. av parallellepipediska, tätt
sammanfogade, döda celler (korkceller), vilkas
väggar innehålla suberin* (korkämne) och vax,
vilket gör dem ogenomträngliga för vatten och
luft. Stundom äro väggarna förtjockade genom
Bildning av skorpbark hos ek.
o epidermis, p cortex, 4 sekundär sildel, k korkkambier med
korkskikt.
utbildning av förvedade cellulosalager innanför
suberinlamellen. Cellerna kunna vara luftfyllda,
vilket ger ljus till vit k., el. innehålla
mörkfär-gade avlagringar av hartser och garvämnen. Hos
många träd omväxla korklager av olika
beskaffenhet (t.ex. björk). — K. uppkommer ur ett
korkkambium (fel lo gen), ett tunt
cylindriskt skikt embryonala celler, som genom
celldelningar utåt bilda den egentliga korken
(fellem), inåt stundom enstaka lager
paren-kymatiska celler utan nämnvärd betydelse (f e
1-loderm). Korkkambiet anlägges i stammen
vanl. i cortex’* yttre lager, stundom i epidermis,
i roten normalt i pericykeln. Hos vissa växter
anlägges endast ett korkkambium, som fungerar
under växtens hela levnad; sådan k. får åtm.
på yngre stadium slät och glatt yta (björk, bok,
korkek), senare kan k. flagna av el. mekaniskt
sprängas sönder genom längsgående fåror. I
andra fall bildas nya korkkambier under det
första, som snart upphör att växa; dessa nya
anläggas först i cortex, senare allt längre in
och slutl. i den sekundära sildelen; därigenom
uppkommer en komplex bildning, r h y t i d o m
(f ä 11 b a r k, fjällbark), från vilket de yttre
lagren undan för undan stötas av, allteftersom
nya skikt av k. anläggas längre in. Rhytidom
utgöres således av omväxlande lager av k. och
andra, avdöende vävnader, vilka ofta äro
förvedade och starkt inkrusterade med
avfallspro-dukter. De nya korkkambierna kunna bilda
slutna ringar (r i n g b a r k, t.ex. hos körsbärsträd)
el. små lokala partier, anslutna till de äldre
kambierna; de yttre delarna falla då av som
fjäll (skorpbark, t.ex. gran, tall, ek). —
Gasutbytet mellan luften och de av k. omslutna
vävnaderna förmedlas genom lenticeller
(barkporer), begränsade partier av k., där cellerna
bilda en lucker
vävnad med
intercellu-larer. Lenticellerna
kunna synas som
små, intill
mikroskopiska vårtor på k.
el. bilda breda,
tvärgående, mörka
strimmor, t.ex. hos björk.
Lenticell hos fläder.
e epidermis, ph korkkambium.
- 875 -
— 876 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
