- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
881-882

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornellsläktet - Kornellväxter - Korner - Korner, Herman - Kornerup, 1. Jacob - Kornerup, 2. Ebbe - Kornerup, Björn - Kornett (musik) - Kornett (officer) - Kornfibblesläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORNFIBBLESLÄKTET

sidor gröna blad och i kvastlik flock ordnade, vita
blommor. Den är vildväxande i s. Sverige upp till
öster- och Västergötland och odlas ofta i
trädgårdar. Odlade äro också C. alba, videkornell, en
2—3 m hög, yvig buske med blodröda grenar,
undertill gröngrå blad och vita blommor, samt C. mas,
körsbärskornell, kornellkörsbär, en
3—5 m hög buske med i flocklik samling sittande,
gula blommor, som framkomma på bar kvist. A.Ve.

Kornell’växter, Corna’ceae, fam. av ordn.
Um-belliflo’rae, omfattande o. 115 arter, fördelade på
15 släkten. De äro utbredda huvudsaki. i
varm-tempererade och varma länder. De flesta äro
buskar el. träd, sällan örter, med motsatta el. strödda,
ofta läderartade blad. Blommorna sitta i flock,
huvud el. kvast och äro 2- el. i-könade. Frukten
är bär el. stenfrukt. I Sverige förekommer blott
kornellsläktet*, medan Aucu’ba* ofta odlas som
krukväxt.

Korner, keltiskt folk, tidigare bosatt i Cornwall,
s.v. England, där deras språk, korniskan, utdog
först o. 1780. Från k. anses de från 500-talet e.Kr.
i Bretagne kända bretonerna härstamma.

Korner [kår’-], Herman, tysk
dominikan-munk och historieskrivare (d. efter 1437). K.
verkade dels i sin ordens, dels i vissa tyska
hansestäders, främst Lübecks tjänst. Bl.a. var
han 1417—31 läsemästare där. På äldre dagar
bedrev han studier i Erfurt, där han blev teol.
dr (i435)- K. är främst känd för en omfattande
universalkrönika från världens skapelse till hans
egen tid. För svensk historieforskning är den av
intresse genom en i vissa redaktioner av
krönikan ingående skildring av Engelbrekt och dennes
uppror mot Erik av Pommern. Enl. en
forskningsriktning (företrädd av bl.a. N. Ahnlund)
skulle denna skildring ha sitt ursprung från 1435
och alltså vara samtida. Därigenom skulle den
avlägga ett autentiskt vittnesbörd om händelserna
och om intrycket av Engelbrekts framträdande,
som tillika bleve ett vittnesbörd om denne mans
historiska mått. Enl. en annan forskningsriktning
(E. Lönnroth) har skildringen tillkommit först
efter Engelbrekts död. Därvid understrykes, att
skildringens idealisering av Engelbrekt väl kan
ha sin förklaring i författarens sympati för
Engelbrekts upprorsrörelse men att ett starkt
hagio-grafiskt drag i den icke kan förklaras på detta
sätt utan kräver en särskild förklaringsgrund,
näml. Engelbrekts martyrium. Skildringen skulle
närmast vara att betrakta som ett led i den
hagio-grafiska litteratur, som uppstod i Sverige kort
efter Engelbrekts död, och ha förmedlats till
Tyskland på muntlig och litterär väg. — Litt.:
E. Lönnroth, ”Lüneburghandskriften (D-texten)
till K:s Chronica novella” (i ”Scandia”, 8, 1935)
jämte senare uppsatser i ”Scandia”, 1936 och
1942; N. Ahnlund, ”K. och Engelbrekt” (i
”Historiska studier tillägnade Sven Tunberg”,
1942). G.Wsn.

KoPnerup [-op]. 1) Jacob K., dansk
konstforskare och arkitekturtecknare (1825—1913),
avbildade kyrkor och kyrkmålningar. Under en lång
följd av år ägnade han sig åt utforskningen av
Roskilde och dess domkyrka (”Roskilde Minder”,
1906, ”Roskilde Domkirke”, 1909).

2) Ebbe Erland K., den föreg:s son, författare

(f. 1874). K. studerade först konst och har utställt
på skilda håll, även i utlandet. Han har rest i
nästan alla jordens länder, har verkat som
tid-ningskorrespondent och föredragshållare och har
utg. en rad reseböcker, bl.a. ”Hede Zoner” (1909),
”Araber” (1913), ”Sydhavs-öen” (1917),
”Filippi-nerne” (1921), ”Ceylon” (1925; sv. övers. 1926),
”Latinsk Amerika” (1926), ”Siarn” (1928) och
”Birma” (1934), som har förord av bl.a. P.
Freuchen och A. Österling. ”Khadia” (1912; sv.
övers. 1918) är en roman och ”Ud i den vide
Verden” (1941) och ”Mennesker Jorden over”
(1944) ha självbiografiskt innehåll. K. har utg.
”Thöger Larsen og Breve fra ham” (1928). E.

Kor’nerup [-op], Björn Stisgaard, dansk
arkivman och kyrkohistoriker (f. 1896), teol. dr 1928;
underarkivarie vid landsarkivet i Viborg 1925, vid
Rigsarkivet 1927,
arkivarie där 1931,
över-arkivarie 1946. K., som
åtnjuter stort anseende
som en av Danmarks
lärdaste
kyrkohistoriker, har bl.a. förf.
”Biskop Hans
Poul-sen Resen” (1928;
dr-avh.), ”Vor Frue
Kir-kes og Menigheds
His-torie” (1929—30),
”Fre-deriksborg Statsskoles
Historie” (1933), ”Det
Kgl. danske Selskab
for Fædrelandets
His

torie 1745—1945” (1945), ”Ribe Katedralskoles
Historie”, 1 (1947), ”Helligaandskirken i
Köben-havn” (1949; tills, med C. Elling m.fl.) samt
utg. bl.a. Hans Tausens skrifter (3 bd, 1932—34),
J. P. Mynsters ”Visitatsdagböger” (2 bd, 1937)
och ”Visitatsbog for Lunde Stift 1611—37” (i
”Lunds stifts herdaminne”, utg. av G. Carlquist,
ser. 1, 1943). K., som är ordf, i Selskabet for
Danmarks Kirkehistorie (sedan 1949) och i
Samfundet for dansk Genealogi og Personalhistorie
(sedan 1948), är utg. av ”Danske Magazin” (1944
ff.) och medutg. av ”Kirkehistoriske Samlinger”
(1939 ff-)- C-

Kornett’ (fra. cornet, ital. cornetto, eg.: litet horn,
av fra. corne, horn), mus. 1) Mässingsinstrument
av små
dimensioner, använt
huvudsaki. i
militärorkestrar och nu
vanl. stämt i B,
stundom i Ess och
A’. K. uppstod
därigenom, att
posthornet vid
1800-talets mitt försågs

med en ventilmekanism (jfr fra. cornet å pistons).
— 2) En blandad orgelstämma, se Cornet.

Kornett’ (ty. Kornett, fra. cornette, förr även:
fänika [se Fana], standar, av fra. corne, horn,
san-nol. efter standarets form. Alltså eg.:
standarföra-re), förr yngste officeren vid kav.-kompani
(skva-dron), vilken förde standaret, sedan (till 1835)
lägsta officersgraden vid kav., jfr Fänrik.

Kornfibblesläktet, ScorzonPra, av fam. korgblom-

— 881 —

— 882 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free