Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornfibblesläktet - Kornfilter - Kornflingor - Kornfluga - Kornflygsot - Korngold, Erich Wolfgang - Kornilov, Lavr Georgievitj - Kornisch - Korniska språket - Kornknarr, ängsknarr - Kornlack - Kornmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORNFILTER
Kornfibbla.
Foto Hj. Wollin.
miga växter, omfattar o. 100 arter, mest fleråriga,
mjölksaftförande örter, i Europa och Asien. I s. och
mell. Sverige förekommer på ängar, hedmarker o.d.
hum’ilis, kornfibbla, svinrot, en 2—4
dm hög ört med fåbladig stjälk och endast 1
toppställd, stor blomkorg med gula blommor. På
många ställen odlas 5. hispa’nica, svartrot, på
gr. av sina ätliga, välsmakande rötter.
Kornfilter, se Filtrering, sp. 583.
Kornflingor, skalade, ångpreparerade och
därefter pressade korngryn, vilka användas till gröt.
— Ang. cornflakes se Majsflingor.
Kornfluga, art av fam. fritflugor*.
Kornflygsot, Ustilago nuda, art av ordn.
sotsvampar (se d.o. och Flygsot).
Korngold [kå/ngålt], Erich Wolfgang,
österrikisk tonsättare av judisk börd (f. 1897),
son till musikkritikern Julius K., operadirigent i
Hamburg 1919—27, prof, vid statsakad. i Wien
1927. K. lämnade 1936 Europa och är sedan 1938
bosatt i Los Angeles som kompositör av
filmmusik. K. väckte tidigt intresse med verk i en
för sin tid djärv, tekniskt driven och effektfull
stil (påverkan från bl.a. R. Strauss och Puccini).
Utom talrika orkester- och kammarmusikverk
har K. skrivit pantomimen ”Der Schneemann”
(1908) samt operorna ”Polykrates’ ring” (1916) och
”Violanta” (s.å.), ”Die tote Stadt” (1920), ”Das
Wunder der Heliane” (1927) och ”Kathrin”
(urpremiär i Stockholm 1939). K. har även
bearbetat operetter av J. Strauss och Leo Fall. G.Hsm.
Kornilov [knrnji’laf], Lavr Georgievitj,
rysk militär (1870—1918), officer vid art. 1892,
generalmajor 1911, generallöjtnant 1916. K. deltog
med utmärkelse i rysk-japanska kriget 1904—05,
blev vid i:a världskrigets utbrott 1914 chef för
48:e inf.-divisionen i Karpaterna. I april 1915 blev
han sårad och fången men lyckades i aug. 1916 fly
och återvända till Ryssland, där han s.å. blev chef
för 25:6 armékåren. Då revolutionen utbröt 1917,
blev K. av den nya regeringen utnämnd till chef
för Petrograds militärdistrikt, i maj s.å. chef för
8:e armén och deltog med denna i junioffensiven i
Galizien. I juli blev han chef för s.v.-fronten och
Vs högste befälhavare över ryska stridskrafterna.
Han råkade emellertid i delo med Kerenskij, som
9/g förklarade honom avsatt. Han gjorde då uppror,
försökte bemäktiga sig Petrograd, vilket dock
misslyckades, och fick giva sig fången i Mogiljov
14/9. I dec. s.å. lyckades han fly och sluta sig till
general Kaledin i s. Ryssland. Under strid mot
bolsjevikiska trupper stupade K. vid
Jekaterino-grad 3 Va 1918. E.Bz.
Kornisch’ (fra. corniche, jfr Karnis) har i äldre
tider använts som namn på den kring en byggnads
övre del löpande kransgesimsen*; numera är k.
vanl. beteckning för en (mer el. mindre profilerad)
list el. stång för upphängande av draperier.
Komiska språket, se Keltiska språk.
Kornknarr, ängsknarr, Crex crex, fågelart
av ordn. rallar, är på översidan ljusbrun med
svartbruna fläckar, hals och bröst grå, undersidans mitt
vit. Längd 24 cm. K. förekommer i Europa och
Asien till Jenisej. Den flyttar om vintern till
Afrika s. om ekvatorn. I Sverige förekommer den
över hela landet, talrikast i s. delarna, men har
under senare år märkbart avtagit i antal. K.
lever på gräsrika ängsmarker och åkerfält. Den har
utpräglat nattligt levnadssätt och låter under
våren och försommaren höra sitt knarrande läte
nätterna igenom. Den löper snabbt men flyger
ogärna. Födan utgöres av insekter, daggmaskar
och ogräsfrön. De 8—12 gulvita, med rödbruna och
grå fläckar försedda äggen läggas i en grop på
marken. Y.Ln.
Kornlack, se Gummilacka.
Kornmal, Tin’ea granelVa, fjärilsart av fam.
egentliga malar, har en spännvidd av 10—15 mm,
vitak-tiga framvingar med bruna och grå fläckar och
smala, långfransade, grå bakvingar. De gulvita,
10 mm långa larverna hålla liksom fjärilarna till i
Kornknarr, hona.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
— 883 —
— 884 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
