Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsning - Korsnäbbsläktet - Korsnäs (Dalarne) - Korsnäs (Vasa län) - Korsnäs ab. - Korso - Korsord, ordfläta, ordvävnadsgåta - Korspollination - Korsprov - Korsriddare - Korssryggen - Korsräv - Korsskiktning - Korsspindel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSNÄBBSLÄKTET
Mindre korsnäbb.
än föräldrarnas. För åstadkommande av nya typer
använder man därför k. inom växt- och
djurförädlingen för att förena hos olika typer
förekommande egenskaper. Den direkta
korsningsavkom-man är ofta kraftigare än någon av
föräldratyper-na. Jfr Inavel och Ärftlighetslära. J.R.
Korsnäbbsläktet, Lo Pia, av fam. finkar, har en
mycket stark näbb, vars spetsar korsa varandra.
Korsnäbbarna förekomma i Europa, Asien och
Nordamerika och leva mestadels i barrskogar samt
livnära sig huvudsaki. av gran- och tallfrö, som
de bryta sönder med sin egendomligt byggda näbb.
Om somrarna äta de även insekter. De föra ett
kringflackande levnadssätt och uppträda vissa år,
mest under vintern, i väldiga skaror. Deras
fortplantning inträffar oftast i febr, men ibland även
på andra tider, beroende på frönas mognad. Bona
äro öppna och byggas mest av material från gran.
De 3—5 äggen kunna tåla mycket stark kyla. Även
de späda ungarna äro mycket köldhärdiga. I
Sverige förekomma tre arter: Större
korsnäbben, L. pityopsitfacus, 18,5 cm lång; hannen är
övervägande tegelröd, honan gröngul; den
förekommer sporadiskt över hela landet. Mindre
korsnäbben, L. curviro’stra, 16—17 cm lång,
liknar till färgen den större arten men är mindre
och försedd med svagare näbb; den är allmännare
än föreg. art och häckar i barrskogarna i hela
landet; strykfågel. Bändelkorsnäbben, L.
leucop’tera bifascia’ta, har endast tillfälligtvis
häckat i Sverige men förekommer här under sina
vandringar; skiljer sig från föregående genom två
vita band på vingarna. Y.Ln.
Korsnäs, industrisamhälle i Vika och St.
Kopparbergs kommuner i Dalarne, mellan Hosjön och
Runn 5 km ö. om Falun, vid järnvägen Falun—
Storvik; 1,255 mv. (1946), därav 926 inom Vika.
Bland de många, övervägande mindre
industriföretagen märkas kemisk-tekniska fabriker, av
vilka en färg- och fernissfabrik tillhör ab.
Röt-motaverken (aktiekapital 100,000 kr),
koppartråd-och kabelfabriker, mekaniska verkstäder, snickeri-,
dragspels-, fiskredskaps- och spisbrödsfabriker.
Korsnäs ab. hade förr sin huvudverksamhet
förlagd till K. En minnessten över Axel Danielsson
restes här 1949. — Platsen har trol. namn efter ett
på ett näs i sjön Runn rest kors, med uppgift att
ant. erbjuda en andaktsplats el. tjäna som
sjömärke (se B. Hesselman i ”Från Marathon till
Långheden”, 7, 1935, sid. 28). P.;Er.
Korsnäs, kommun i Vasa län, Finland, vid
Bottniska vikens kust, s. om Vasa stad; 274 km2,
3,880 inv. (1949; 14 inv. pr km2), svensktalande.
Åkern upptar 36 km2 (13% av arealen),
skogsmarken 185 km2.
Korsnäs ab., Gävle (f.d. Korsnäs sågverks ab.,
grundat 1855), driver sågverk, hyvleri,
trähusfabrik, sulfat-, sulfit- och pappersfabrik vid
Korsnäsverken (Kastet, Bomhus och Karskär) i Gävle
samt tegelbruk, snickerifabrik och torvströfabrik
vid Gimo (Uppsala län). Tillverkningen utgöres
av sågade och hyvlade trävaror,
monteringsfär-diga trähus, blekt och oblekt sulfit- och
sulfatcellulosa, silkecellulosa, maskinglättat och oglättat
kraftpapper, säck- och spinnpapper, säckar,
sulfitsprit o.a. biprodukter, snickerier, impregnerade
stolpar och slipers, tegel och torvströ.
Årsproduktionen uppgår till c:a 30,000 stds sågade och
hyvlade trävaror, 65,000 t sulfit- och 38,000 t
sulfatmassa, 15,000 t papper, 3 mill. 1 sprit o.s.v. —
Aktiekapitalet utgör 35 mkr och antalet
industri-arb. c:a 1,350. Hela koncernens omslutning
uppgår till c:a 120 mkr. Bolaget äger Korsnäs
sågverks ab. (Korsnäsverken), Gimo ab. (f.d.
Gimo-österby bruks ab.), Trävaru-ab. Dalarna i
Vans-bro, ab. Forsmarks cellulosafabrik samt ett antal
mindre företag; K. är vidare intressent i Krångede
ab. Den tidigare bedrivna sågverksrörelsen vid
Korsnäs och Vansbro nedlades 1945. A.Lg.
Korso, se Corso.
Korsord (eng. crossword), ordfläta,
ord-vävnadsgåta, ordgåta, bestående i en
kvadratisk figur, delad i vita numrerade och vita och
svarta onumrerade rutor; varje vit ruta är avsedd
att ifyllas med en bokstav, som skall utgöra del av
två ord, varav det ena ordet sammansättes i
vågrät, det andra i lodrät led, på så vis korsande
varandra. Begynnelsebokstaven i ordet ges i den
numrerade rutan, vars nr motsvaras av nr i en bifogad
”nyckel”, innehållande omskrivande lösning till
varje ord. Vid de ”svarta” rutorna börja, resp,
sluta orden. — K. funnos redan på 1800-talet;
mycket populära blevo de i amerikanska tidn. och
tidskr. o. 1923, varifrån de o. 1925 över England
infördes till Sverige. W.N.
Korspollination, bot., se Korsbefruktning.
Korsprov, se Gudsdom.
Korsriddare, riddare, som deltogo i korståg* el.
genom att på sin dräkt anlägga korstecknet
till-kännagåvo sin avsikt att göra det; i inskränkt
bemärkelse korsherrar* och medl. av Tyska
orden*.
Korsryggen, anat., den del av ryggen, som intages
av korset*.
Korsräv, zool., se Rävsläktet.
Korsskiktning, geol., se Diagonalskiktning.
Korsspindel, Ara’neus (EpeVra) diade’matus, art
av fam. hjulspindlar, som har fått sitt namn av ett
av vita fläckar bildat kors på den svarta, bruna el.
gula bakkroppen. De långa benen äro
brunringla-de. K. spinner ett lodrätt, hjullikt nät med radiära
och koncentriskt gående trådar, vid el. i vilket den
lurar på byte. Av k:s giftiga styng dö flugor,
myggor och smärre fjärilar efter några minuter.
— 9i i —
— 912 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
