Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta parlamentet - Korta varor, kortvaror - Kortbrev - Kortdagsväxter - Kortdistansskjutning - Kortege - Kortfilm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTA PARLAMENTET
Korta parlamentet i England sammankallades
våren 1640 av Karl I på Straffords råd för att
lämna hjälp mot skottarna och erhöll sitt namn därav,
att det redan efter 3 veckor — mot Straffords
mening — upplöstes, då oppositionen hade majoritet
i underhuset. Jfr Långa parlamentet.
Korta varor, kortvaror, beteckning för
smärre varor, ss. husgeråds-, ekiperings- och
sy-behörsartiklar, som säljas i styck- el. dussintal.
Jfr Kram.
Kortbrev, dubbelvikt, med frankostämpel försett
kort av brevformat med perforerade och
gumme-rade kanter för kortets tillslutande. K., som är
avsett för kortare skriftliga, slutna meddelanden, får
ej assureras. Rekommenderat k. får ej innehålla
penningar el. andra värdesaker. Jfr
Brevförsändelse.
Kortdagsväxter, bot., se Fotoperiodism.
Kortdistansskjutning, skjutning med gevär av
skilda typer (urspr. s.k. miniatyrgevär), kaliber max.
6 mm (vanl. 5,6 mm), med omantlad kula på
relativt korta håll. Mål, avstånd m.m. variera dock
i olika länder, även om normalavståndet (i
överensstämmelse med VM-regl.) är 50 m och målet
vanl. internationell 10-ringad miniatyrgevärstavla
(ring 10—4 bilda mittpricken, varje ring 1 cm
bred). Skydd för sol och vind få användas, och
i vissa länder anordnas k. ofta som
inomhustäv-lingar. Kikare för iakttagande av träffläge är ett
nödvändigt komplement. VM i k., som stiftades
1929, skjutes enl. samma regler som VM i
fri-gevärsskytte, dock får ändring av
lagsammansättning ske för varje ny skjutställning.
Bestämmelserna för SM äro sedan 1924 likartade med de
för VM gällande. K. har fr.o.m. 1908 ingått i
Olympiska spelen. — K. började tillämpas i
England på 1890-talet och i USA o. 1900. Här skjutes
vanl. i liggande på 25—200 yards med
användande av kikarsikte. Från de engelska
miniatyrgevären har man huvudsaki. övergått till typer,
liknande frigevärsskyttets tunga matchgevär, dock
med på senaste tiden förenklad konstruktion.
Finland, Sverige och Estland ha varit ledande inom
den internationella k. Jfr Skjutning. O.Kgh.
Kortege [-ä’J] (fra. cortège, av ital. ursprung, till
corte, hov; jfr Cortes), eg. präktigt följe vid
högtidliga tillfällen, hederseskort; (ridande el. åkande
fest)tåg; följe, skara.
Kortfilm, gemensam beteckning för filmer,
vanl. omfattande en längd av 300—500 m och
en speltid av 12—20 min. Ända till o. 1912
be-stodo filmprogrammen uteslutande av flera korta
filmer (1- el. 2-aktare), men sedan långfilmen
något år senare slagit igenom, förlorade
filmerna med kort speltid sin betydelse och
utnyttjades, där de över huvud förekommo, endast som
ointressanta fyllnadsnummer. Först i början av
1930-talet uppstod en artistiskt inriktad
kort-filmsproduktion, framför allt i England
(dokumentärfilmen*) men även i Tyskland, Sverige
m.fl. länder. Numera utgör också denna en
ytterst betydelsefull del av den samlade
världspro-duktionen. Icke sällan tjänar k. som
språngbräda för unga regissörsämnen, som härigenom
beredas tillfälle till praktik och artistisk
utveckling utan alltför stora ekonomiska risker för
producenterna. — K. kan till sitt syfte ant. vara
instruktiv (skolfilm*, undervisningsfilm,
sportfilm*), reportagebetonad (journalfilm*),
propa-gandabetonad (industrifilm, reklamfilm*, valfilm)
el. uteslutande syfta till underhållning (visst slag
av tecknad film*, musik- och danssketcher,
natur- och stämningsfilm). Till k. få även räknas
trickfilm* och abstrakt film (se Abstrakt konst,
sp. 85). Givetvis kan såväl instruktiv film som
även reklamfilm vara tecknad. En systematisering
av k. är jämförelsevis vansklig att göra, enär
gränsen mellan de olika slagen ibland är ganska
flytande. — Den dokumentära k. utgör den
ojämförligt största delen. Till denna räknas
etnografiska filmer, naturfilmer, industri- och vissa
reklamfilmer, d.v.s. filmer med syfte att skildra
samhällslivet i alla former, ant. dessa filmer nu
ha ett instruktivt el. enbart underhållande värde.
En grupp, som det senaste decenniet fått en alltmera
ökad betydelse, är skol- och undervisningsfilmen.
En särskild grupp, som strängt taget knappast
borde räknas till k., utgöra de dagsaktuella
filmerna, i första hand journalfilmerna, som
i mots. till k. i regel icke ha annan artistisk
utformning än den rent fotografiska. — Den
svenska kortfilmsproduktionen är av mycket gammalt
datum och åtnjuter även ett gott internationellt
anseende. Ab. Svensk filmindustri (SF) har
sedan bildandet 1919 varit det ledande företaget
inom k. Pionjär var filmfotografen Gustaf Boge,
alltjämt verksam som kortfilmare, framför allt i
journal- och reportagegenren (Boges
kungafil-mer). I raden av svenska kortfilmsregissörer
intager Arne Sucksdorff en särställning. 1949
vann han som den förste i Europa den
amerikanska utmärkelsen ”Oscar” för ”Människor
i stad”. Andra betydande namn i svensk
kort-filmsproduktion äro prins Wilhelm, L.
Bernadotte, J. Falck, N. Jerring, K. Martin, O.
Norde-mar, G. Roosling, G. Skoglund och G. Werner,
samtliga med en rad ypperliga verk, behandlande
olika sidor av svensk natur och svenskt
samhällsliv. Förutom SF kunna bland tidigare och nuv.
kortfilmsproducerande svenska företag nämnas ab.
Artfilm, ab. Europafilm, Filmo (Folkrörelsernas
filmorganisation), ab. Folkfilm, Föreningen Armé-,
marin- och flygfilm, Försvarsstabens filmdetalj,
ab. Kinocentralen, ab. Norstedt & söner samt
SJ. Trots relativt billiga inspelningskostnader
och hög konstnärlig kvalitet kämpar den
svenska k. med betydande avsättningssvårigheter i
utlandet. Orsaken härtill är främst den, att
utländska filmbolag sälja sina k. mycket billigt,
ofta för att underlätta inköp av sina långfilmer.
Icke sällan ställas reklam- och
propagandabeto-nade filmer gratis till förfogande. SF och
andra bolag ha härigenom och på gr. av
bristande statligt stöd måst inskränka sin
kortfilmproduktion. I stor utsträckning finansieras den
svenska k. av enskilda bolag och av skilda
sammanslutningar, bl.a. turistväsendet, de militära
myndigheterna, Statens affärsdrivande verk, främst
SJ m.fl. — Bland föregångsländerna få räknas
England och Tyskland (UFA:s kulturfilmer).
Bland de nordiska länderna har även Danmark
sedan o. 1941 en mycket framskjuten plats.
Däremot intager USA en jämförelsevis undangömd
position. Där betraktas k. alltjämt i stor
ut
— 923 —
— 924 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
