Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korsväg - Korsväxter - Korså - Korsångare - Korsör - Korsörtsläktet - Kort - Korta papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTA PAPPER
dandesvandringen, vanl. i 14 avd. (stationer).
Berömda äro Adam Kraffts 7 korsvägsstationer i
Nürnberg från slutet av 1400-talet och Tiepolos i
Venedig från 1700-talet. — Litt.: J. Scheuber,
”Der Kreuzweg unseres Herrn in der Kunst”
(1923). „ S.N.
Korsväxter, se Korsblommiga växter.
Korså, järnbruk i Sundborns* sn i Dalarne.
Korsångare, person, anställd vid opera- el.
kyrko-kör.
Korsö’r, stad på Själland vid Stora Bält; 10,667
inv. (1945). K. ligger på båda sidor om den
grunda Korsör Nors mynning; i s. den gamla
stadsdelen med sina krokiga gator, i n. stationsområde,
färjläge, industriområde samt villakvarter (på
Halskov Odde). K. är ändpunkt för den
väst-själländska järnvägen och är den viktigaste
överfartsorten till Fyn och Jylland (tåg- och
bilfärje-förbindelser c:a 20 ggr om dygnet). Spegel-,
margarin- och maskinindustrier, fabrikation av
gjuteri- och pappvaror, lergods och keramik,
sågverksindustri och skeppsbyggeri. — K. har sedan
gammalt varit överfartsort till Fyn men tycks ej
ha varit starkt befäst. De nuv.
befästningsanlägg-ningarna äro trol. uppförda under svenskarnas
besättande av staden 1658—60; de tjänstgöra nu
som museum och marindepå. V.Hn.
Korsörtsläktet, Senec’io (till lat. sen’ex, gubbe,
vilket anses syfta på det nakna fruktfästets likhet
med ett gubbhuvud), släkte av fam. korgblommiga
växter, representerat över hela jorden med o. 1,300
arter. De flesta äro örter, några buskar, lianer el.
träd. Berömda äro de centralafrikanska bergens
Senecio-träd med sina rosettställda, stora blad. Till
undersläktet Klei’nia, som hör hemma i Sydafrika,
höra åtskilliga suckulenter med ofta cylindriska,
köttiga blad. Kantblommorna äro oftast gula, men
även vita, violetta och röda förekomma. I Sverige
finnas 11 arter, alla gulblommiga. 5. vulga’ris,
korsört, boört, en i hela landet allmän, 2—3
dm hög ört med parflikiga blad, vanl. utan
kantblommor och med de yttre holkfjällen svarta. Den
är ett besvärligt ogräs, som vegeterar året om, då
vintern är mild, och kan utveckla 2—3
frögenerationer om året. S. silva’ticus, bergkorsört,
skogskorsört, lik föreg. men vanl. större, har
yttre holkfjäll gröna och är utbredd i skogar och på
backar norrut till Norrbotten. S. verna’lis,
vårkorsört, oftast 3—4 dm hög, i-årig, med
flockulliga blad och stora kantblommor. Arten har invandrat
i sen tid, sågs f.g. i Sverige vid Fågelsång nära Lund
Senecio Johnstoni på 4,000 m höjd, Kilima-njaro.
Fr.v.: vårkorsört, korsört och fältnocka.
1864 men är nu allmän i Skåne och spridd uppåt
Mellansverige. S. Jacobaè’a, stånds, en 2—flerårig,
ofta meterhög ört med rik, kvastlik blomställning,
förekommer på steniga backar i s. och mell.
Sverige. Arten blommar o. S:t Jakobs dag, 25/t, därav
det latinska namnet. Till undersläktet Cinera’ria
höra S. conges’tus var. palustris (S. palustris), n o
c-ka, kärrnocka, en grov, klibbhårig ört med
ihålig stjälk, utbredd i kärr på kalkrik mark från
Skåne till Västergötland och Öland, samt 5.
integri-fofius, fältnocka, på kalkbackar i n.ö.
Skåne och vid Benestad. Andra arter äro S.
paludo’sus, g u 11 b o, ända till 2 m hög, vid
sjöstränder i Skåne, och S. visco’sus, klibbkorsört,
stinkbo, som är tätt klibbluden och spridd på
kulturmarker upp till Norrbotten. — Prydnadsväxter
äro S. cruentus, ofta under namn av cineraria*
odlad som krukväxt, (Kleinia) articula’ tus, v
axljus ö r t, stamsuckulent med reducerade blad och
smutsvita blommor, N. {Kleinia} repens, med köttiga
blad och vita blommor, använd som kantväxt, S.
(Othonn’a) crassifoVius, o t h o n n a, ampelväxt med
tjocka blad, gula blommor och slaka grenar, S.
mi-kanioi’des, kapmikania, en klätterväxt med
tjocka, 5—7-flikiga blad och gula korgar utan
kantblommor, samt 5. flamm’eus (S. sonchifoVius,
Ca-ca’lia sonchifolia, Emil’ia sonchifolia’), en lättodlad
ettårsväxt med prydliga, röda blomkorgar, liknande
små borstar. W.
Kort (ytterst av lat. charta, se Karta), se
Kortsystem, Kortspel och Sjökort.
Korta papper, kreditförbindelser (särsk. växlar)
med kort löptid. Utländska växlar benämnas korta,
om löptiden uppgår till högst c:a 14 dagar. Vid
diskontering av inländska växlar innefattar
begreppet papper med en återstående löptid av högst
3 mån. Ibland användes uttrycket k. som
beteckning för kortfristiga kreditförbindelser över
huvud taget (växlar etc.) i mots. till obligationer,
in-teckningsreverser o.d.
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
