Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortsvansapor - Kortsystem, kortregister, kartotek - Korttidsarbete - Korttidsförsäkring el. temporörförsäkring - Kortvaror - Kortvingar - Kortvåg - Kortvågsdiatermi - Korum - Koruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORTSYSTEM
Cacajao av släktet kortsvansapor.
rättstående. Strupen är naken och tårna försedda
med långa, smala naglar. Släktet omfattar några
få, föga kända och över Sydamerikas n. delar
utbredda arter, som uteslutande leva i träd. C a c
a-j a o, C. melanoceph’alus, är 65 cm lång (svanslängd
15 cm) och till färgen gulbrun, på huvudet, svansen
och fotterna svart. H.Bn.
Kortsystem, kortregister, kartotek, lösa
kort el. blad (av papper el. kartong), sammanförda
efter vissa principer till större el. mindre enheter.
Man skiljer mellan vertikalt k., där korten
förvaras stående upprätta i fack el. lådor, och
horisontellt k., där de ligga i horisontellt
läge, fästa i sidoväggarna av låga ramar el. fack,
som inskjutas i skåp. Korten äro dels skrivkort,
på vilka de egentliga anteckningarna göras, dels
ledkort, som tjäna till registrering av
skrivkor-ten. — K. har fått vidsträckt användning vid
ordnandet av vetenskapligt material, ss.
bibl.-ka-taloger, samt över huvud för registreringsarbete
inom inst. och verk. — Betr, för bokföring
använda k. brukar man skilja mellan egentliga
kortsystem och lösbladssystem, vilka
senare innehålla blanketter av tunnare papper.
De egentliga k. kunna vara av såväl vertikaltyp
som horisontaltyp. Vid vertikalsystem har man
numera i viss utsträckning frångått den äldre
typen med osynliga rubriker; genom att korten
äro något förskjutna ant. i sidled el. i höjdled
kunna rubrikerna göras synliga och uttagna kort
automatiskt markeras. Horisontalsystem erbjuda
i detta avseende samma fördelar. Genom
kortryttare (signaler), som fastsättas vid
kortet, kunna vissa uppgifter (t.ex. om förfallodagar,
utsända kravbrev e.d.) på ett enkelt sätt
markeras. I lösbladssystemen äro blanketterna insatta
i pärmar, i äldre system utan synliga rubriker
(skruvliggare) men numera oftast med i höjdled
förskjutna blad. — Litt.: C. B. Nyströmer,
”Kon-torsorganisation” (2 uppl. 1949). [W.NJVh.
Korttidsarbete, av arbetsbrist föranledd
förkortning av arbetstiden. K. föredrages i allm.
framför inskränkning av arbetsstyrkan. I Sverige har
k. förekommit inom flera arbetsområden särsk.
under krisåren efter 1930.
Korttidsförsäkring el.
temporärförsäkring avser att täcka en risk endast under en
begränsad, i förväg bestämd tid.
Kortvaror, se Korta varor.
Kortvingar, Staphylin’idae, en mycket artrik fam.
av oftast mycket små skalbaggar, igenkännlig på
de korta täckvingarna, som lämna större delen av
bakkroppen obetäckt. Kroppen är långsträckt,
antennerna trådformiga; färgen är vanl. svart och
metallisk. K. äro, liksom de långsmala larverna,
snabba i sina rörelser och leva oftast av rov samt
träffas i spillning, på kadaver, under mossa, i
svampar o.s.v. Flera egendomliga arter äro
bundna till myrornas samhällen (se Myrgäster). I
Sverige förekomma över 700 arter, däribland
bänkkortvinge n*. S.Bgtn.
Kortvåg, radiotekn., våglängdsområde,
sträckande sig från c:a 100 m och nedåt, varvid man
till den egentliga k. räknar den undre gränsen
vid 10 m (motsv. 30 MHz). Nämnda område är
uppdelat i en mängd frekvensintervaller, vilka
äro fördelade mellan rundradiostationer för k.
(väsentligen för långdistansöverföring),
fartygs-och kommersiell radio av olika slag, amatörradio
m.m. Flertalet k.-stationer för rundradio äro
samlade inom följ, band: 60 m, 49 m, 41 m, 31
m, 25 m, 19 m, 16 m, 13 m och 11 m;
benämningarna i fråga äro dock endast nominella. Jfr
Radio. Korta vågor i området 10—1 m kallas
metervågor; därefter följa decimeter-, centimeter-
Våglängd (m) Frekvens (MHz) Beteckning Benämning
100 —10 3— 30 H I7 dekametervågor
10 — 1 30— 300 V H F metervågor
1 — 0,1 300— 3,00c U H F decimetervågor
0,1 — o,ot 3,000— 30,000 S H F centimetervågor
o,ot— 0,001 30,000—300,000 E H F millimetervågor
och millimetervågor. Med ultrakortvåg
avses närmast decimetervågor. De internationella
beteckningarna för k. framgå av tab. A.Lg.
Kortvågsdiatermi, med., behandlingsmetod inom
den fysikaliska terapien, betjänande sig av i allm.
hertzska vågor med våglängder på 4—15 m och
20—80 mill. hz. K. genomtränger vävnaderna på
djupet och ger god värmeverkan men får icke
användas urskillningslöst utan endast på läkares
ordination, då metoden kan vara farlig.
Korum (eg. av ack. sing av lat. chorus, kör), kort
andaktsstund (bön och psalmsång) vid militära
förband el. vid ungdomsläger. Jfr Fältgudstjänst.
Koruna [kårr’ona], plur. 2—4 koruny, plur.
fr.o.m. 5 korun (förk. K, Kc, Kcs),
tjeckoslovakisk myntenhet, med övertagande från 1919 av
den i landet tidigare gällande österrikisk-ungerska
Krone, = 100 haléfe* = 0,04458 g guld, motsvarande
vid guldparitet 11,6 öre, vilket värde k. erhöll
1929, vid den definitiva övergången till
guldmyntfot. Devalveringar 1934 och 1936 förde k. ned
till resp. 0,03715 och 0,03121 g guld = 7,74 kr. F.n.
— 931 —
— 932 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>