Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koruna - Korund - Korus - Korv - Korvett - Korvey - Korvförgiftning - Korvsjö - Korvskinn - Korvtåget el. skinktåget - Korybanter - Korydon - Koryfé - Korykos - Korzeniowski, Jósef - Korzybski, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORZYBSKI
(maj 1950) noteras 1 k. = 0,1037 sv. kr. Av
silver präglas f.n. 50 k. och av kopparnickel 2 och
1 k. Tidigare förekommo även av silver 10 och
5 k. samt av kopparnickel 5 k. N.L.R.
Korund’, miner., aluminiumoxid, A12O3,
kristalliserar trigonalt i kalkspatklassen och är vanl.
utbildat i sexkantiga prismatiska el. tunnformiga
kristaller el. korniga aggregat. K. har mycket stor
hårdhet (9). Färgen är starkt varierande i olika
former: färglösa, genomskinliga, starkare el.
svagare färgade blå, röda, gula el. bruna och svarta
helt ogenomskinliga. Glansen är glasartad,
ljusbrytningen måttligt stark, ljusdispersionen ringa.
Följande former av k. särskiljas: 1) Ädel k.:
klara, genomskinliga kristaller, bildade i
eruptiv-bergarter el. deras kontakter men mest påträffade
som utvittrade och anrikade i flodgrus
(”ädel-stensgrus”). Till denna form av k. hör rubin
(röd), safir (blå), leukosafir (färglös) samt
orientalisk ametist (violett) och
orientalisk smaragd (grön). Stenarna äro mera
eftersökta för sina färger än för sin glans och sitt
färgspel. Burma, Siarn, Ceylon, Queensland,
Madagaskar och Montana äro viktiga leverantörer av ädel
k. 2) Vanlig k. (d e m a n t s p a t): olikfärgade,
mer el. mindre genomlysande, ofta grovkorniga
aggregat i vissa eruptivbergarter. Denna form har
liksom den följande teknisk betydelse. Mest
utvin-nes den i Canada och USA. 3) S märgel: mörk
ogenomskinlig k., uppträdande som körtlar el. band
i starkt metamorfa bergarter, alltid blandad med
magnetit, klorit, glimmer m.fl. mineral, ön Naxos
och närliggande del av Mindre Asien är
huvudleverantör av smärgel. Denna har stor betydelse som
slipmedel. — Syntetiskt framställes k. dels för
tekniskt ändamål (bl.a. i Trollhättan), dels i rena
genomskinliga former, vilka slipas som
ädelstenar. Hdg.
Korus (se Kor), kör, samklang. — I korus,
samstämmigt, alla med en röst.
Korv. 1) Finmalet kött av olika slag, blandat till
en färs, vilken stoppats i fjälster*. Färsen kan
utdrygas med potatis, kryddas med olika kryddor
och smaktillsatser, varvid en mångfald olika
korvsorter erhållas. Genom kokning, varm- el.
kallrökning etc. erhållas än flera sorter.
2) Mil., benämning på av flygplan bogserat mål
vid skjutning med luftvärnspjäser.
Korvett’ (fra. corvette, till lat. corbis, korg). 1)
Full-riggat krigsfartyg på segelflottornas tid och under
den tidigare epoken av ångflottornas tid, bestyckat
med 18—20 kanoner på övre däck och på back el.
skans. De sista svenska ångkorvetterna voro
”Saga” och ”Freja”. K. var lättare och snabbare än
fregatten och föregångare till nutidens kryssare.
2) Under 2:a världskriget använde USA och
Storbritannien till en början jagare för att skydda
sina konvojer och eskorter mot de tyska ubåtarna.
Antalet jagare visade sig snart för litet. Dylika
fartyg, som ju konstrueras för att kunna lösa ett
flertal uppgifter, äro dessutom onödigt dyrbara
för ifrågavarande bevakningsändamål och kräva
relativt lång byggnadstid. Därför konstruerades
en huvudsaki. för bevakning mot ubåtar avsedd
fartygstyp, som fick benämningen k. Den erhöll
ett deplacement av c:a 1,000 t, goda
undervattens-lyssningsapparater, stort antal sjunkbomber och
Korvetten ”Freja” (överst) och engelsk korvett
(”Abelia”) från 2:a världskriget.
kraftigt luftvärns-art., bestående av
automatkanoner. Däremot gjordes flackbane-art. svagt, 1—3
lätta kanoner, och farten endast c:a 17 knop. Jfr
Fregatt 2). Bg.
Korvey [kår’vai], kloster, se Corvey.
Korvförgiftning, se Botulism.
Korvsjö, geogr., se Meander.
Korvskinn, se Fjälster.
Korvtåget el. skinktåget kallas efter
matsäckarnas innehåll den bondeexpedition, som
under ledning av tre uppsalaprofessorer i juli 1598
företogs mot de på Upplands kust landstigna
finnarna under Arvid Stålarm. Dennes avsikt var
att samverka med Sigismund vid hans krigståg
mot Sverige, men han kom några dagar för tidigt
och måste dra sig tillbaka för bondeuppbådet och
hotet från hertig Karls flotta.
Koryban’ter (grek. koryb’antes), grek, myt., urspr.
namn på demoniska väsen i den grekisk-asiatiska
gudinnan Rhea-Kybeles följe, senare även
beteckning för gudinnans präster (galli) och trogna,
som begingo kulten under extatisk dans och
larmande musik. Jfr Gudamodern.
Korydon [-å’n], forngrekiskt herdenamn, vanligt
i herdediktningen.
Koryfé (grek. koryfai’os, anförare, hövding, av
koryfé’, huvud), eg. om fördansaren, försångaren i
det grekiska skådespelets körer (jfr Korag),
senare: framstående, ledande el. tongivande person
inom ett område, ”pamp” (ofta ironiskt).
Korykos [kå’-], frihängande, fylld lädersäck, som
i antikens Hellas användes som boxboll. En
mindre, lätt k., fylld med säd el. fikonkärnor, användes
vid stötövning, en större, sandfylld, tung k. vid
förövning till pankration.
Korzeniowski [kåzeniå’skii], Josef, författare,
se Conrad, Joseph.
Korzybski [kåzü’pskii], Alfred Habdank,
. — 933 —
— 934 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
