Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosacker - Kosackhäst - Kosangas - Koschenill, kochenill (konschonell) - Koschenill-lav - Koschenillsköldlus - Koscher - Koschwitz, Eduard - Kościałkowski, Zyndram Marian - Kosciusko, Mount - Kościuszko, Tadeusz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSCIUSZKO
(!773—74) som ledare. 1835 trädde en författning
i kraft, som ålade donkosackerna långvarig
obligatorisk krigstjänst och föreskrev, att den, som
var k., städse måste kvarstå som sådan och att
varje k:s avkomlingar vid vapenför ålder hade att
ingå i kosackregementen. Samma förordning kom
efter hand att gälla även för övriga kosackgrupper.
1865—70 reformerades kosackväsendet i syfte att
vinna större enhetlighet i den ryska befolkningens
militärtjänstgöring. — Bland ännu ej nämnda
kosackgrupper märkas: den terekska (vid sidan
av den kubanska i n. Kaukasien, uppkallade efter
floderna Terek och Kuban), den orenburgska
(vid Uralflodens övre lopp), den
astrachans-k a (i trakten kring staden Astrachan), den
sibiriska (i v. Sibirien), den transbaj kalska
och den amurska (i ö. Sibirien, ö. om
Bajkal-sjön och vid Amurfloden).
En del av Rysslands k. ha till väsentlig del varit
av icke-indoeuropeisk börd. Donkosackerna ha på
sina håll uppblandats med kalmucker och tatarer.
I den transbajkalska gruppen ha burjäter och
tun-guser bildat ett stort inslag, i Kaukasien åtskilliga
kaukasusfolk (tjerkesser m.fl.). — Urspr. använda
som ett gränsskydd och till förstärkande av kav.
i krig blevo k. från tiden efter 1815 flitigt anlitade
som en extra poliskår för ordningens
upprätthållande inom de större städerna i europeiska
Ryssland. Revolutionen 1917 och sovjetregimen ha helt
omgestaltat den gamla kosackinstitutionen. —
Litt.: ”Ukrainarna” (i ”Nationernas bibi.”, 1921);
D. M. Wallace, ”Ryssland” (1905); W. P. Cresson,
”The Cossacks” (1919); R. Fox, ”People of the
steppes” (1925). Agr.
Kosackhäst, hästras, se Hästar, sp. 1268.
Kosa’ngas, propangas för
uppvärmningsända-mål (jfr Flaskgas).
Koschenill’, kochenill (k o n s c h o n e 11),
de torkade honorna av koschenillsköldlusen. K.
innehåller glykosiden karminsyra, råmateralet för
det röda färgämnet karmin*.
Koschenill-lav, av växtsläktet Clado’nia*.
Koschenillsköldlus, Coccus cacti (Dactylo’pius
coccus), art av underfam. ullöss inom fam.
sköldlöss, förekom urspr.
i Mexico, där en
inhemsk kaktusart,
Nopalea
coccinellife-ra, utgjorde dess
värdväxt. På gr. av
det vackra röda
färgämne, som finnes i
kroppsvätskan,
nyttjades k. till
framställning av
koschenill* och blevo
föremål för en
omfattande odling.
Opun-tior planterades, och
på dem överfördes
k., vilka fortplanta
sig hastigt och med
sina vita, ulliknande
trådar,
vaxavsönd-ring av djuren, snart
nog övertäckte
kaktusen, varefter
sköld
Koschenillsköldlus på en
opuntia. Kanarieöarna.
lössen avskrapades och torkades samt fördes i
handeln. Då koschenill ännu användes i
färgtekniken, utgjorde Mexicos årliga export till Europa
av k. ett värde av 7,5 mill. holländska gulden.
Koschenillodlingen spred sig också sedan till
bl.a. Spanien, Algeriet och Teneriffa samt
blev av mycket stor ekonomisk betydelse.
Emellertid upphörde den så gott som helt, när i
färgindustrien infördes anilinfärgämnen, vilka helt
utträngde koschenillen. — Även den s.k. polska
k., Margaro’des polo’nicus, som förekommer i vissa
trakter av Tyskland, Polen och en del andra
länder, användes tidigare på gr. av det röda
färgämnet i dess kroppsvätska och insamlades i de
slaviska länderna i stora mängder. H.W.
Koscher (hebr.), riktig, ritualenlig, tillåten, i sht
om ”ren” föda, ss. skäktat kött; motsatsen är ter ef a,
oren (eg. söndersliten; jiddisch: treife).
Koschwitz [kåf’vits], E d u a r d, tysk filolog
(1851—1904). K. ägnade de äldsta franska
texterna värdefulla ed. och kommentarer, behandlade
fransk fonetik i ”Les pariers parisiens” (1893) och
provensalska i ”Grammaire historique de la langue
des Félibres” (1894) och i sin ed. av F. Mistrals
”Mi-rèio” (1900). Se även Körting, G.
Koscialkowski [kås Jts jalkå’skii], Zyndram
M a r i a n, polsk politiker (f. 1892), organiserade
under sina studieår i Petersburg och Riga polska
frihetssammanslutningar, ledde efter krigsutbrottet
1914 med polska partisaner diversionsmanövrer
bakom ryska fronten, inträdde 1915 i J. Pilsudskis
legioner och ledde 1918 avväpningen av de tyska
trupperna i Polen. K. ingick 1922 som deputerad
för gruppen Wyzwolenie i parlamentet och bildade
1925 gemensamt med några meningsfränder
ar-betspartiet, vars ordf, han blev 1926. Han blev
inrikesminister 1934, var premiärminister 1935—
maj 1936, sedan socialminister. Z.L.
Kosciusko, M o u n t K. [eng. utt. mau’nt [-kå-siBs’kåu],-] {+kå-
siBs’kåu],+} berg i Australien (se d.o. sp. 836).
Kosciuszko [kåsitsJWfkå], Tadeusz Andrzej
Bonawentura, polsk krigare och frihetshjälte (1746
—1817), sändes 1769 på polska statens bekostnad
att idka militära studier i utlandet, återvände 1774
men begav sig 1776 efter ett misslyckat frieri till
storhetmanens dotter till Amerika och deltog i
USA:s frihetskamp, blev överste och Washingtons
adjutant men återvände 1783, belönad med
generalmajors rang och en årlig pension, till Europa.
I kriget före Polens 2:a delning tog K. ärofull del
och vann stor ryktbarhet genom att 1792 besegra
en övermäktig rysk
här vid Dubienka.
Därefter sökte han
vid ett besök i Paris
1793 vinna det
revolutionära Frankrike för
Polens sak. 1794 fick
K. med diktatorisk
myndighet överbefälet
i den nya kampen mot
Ryssland. För att få
bönderna att aktivt
engagera sig för den
nationella saken
vidtog han viktiga refor-
— 937 —
— 938 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
