Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kostnadsberäkning - Kostnadsbudget - Kostomarov, Nikolaj Ivanovitj (Jeremija Halka) - Kostov, Traicho - Kostroma - Kostym - Kostytjev, Sergej Pavlovitj - Kosvamp - Koszalin - Kosztolányi, Dezsó - Kota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSTNADSBUDGET
Avräkningen av de framställda produkterna kan
ansluta sig till efterkalkylerna
(efterkalkylbokfö-ring) men kan även ske med förkalkylerad
kostnad (förkalkylbokföring) el. — främst vid
mass-och seriefabrikation — med standardkostnader
(standardkostnadsbokföring). Omkostnadernas
fördelning på kostnadsställen kan ske mer el. mindre
fullständigt. Även avräkning mellan budgeterade
och verkliga kostnader kan inbyggas i
bokföringen (budgetbokföring). Jfr Kontoplan. — Litt.:
”Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar”
(5 uppl. 1946); L. H. Skare & N. Västhagen,
”Industriell självkostnadsberäkning och bokföring”
(2 uppl. 1949); uppsatser i ”Handbok i industriell
driftsekonomi och organisation”, 2, 1945, och
”Företagsekonomisk handbok", 2, s.å., samt i
”Affärs-ekonomi” (fr.o.m. 1928). Vh.
Kostnadsbudget, se Företagsbudget.
Kostomarov [kastumaTaf], Nikolaj
Ivano-v i t j, rysk historiker (1817—85), under pseud. J
e-remija Halka även skönlitterär förf, på
lill-ryska (saml. verk, dramer och ballader, utg. 1875).
K., som 1846 blev doc. i Kiev, dömdes för
delaktighet i politisk agitation 1847 till ett års fängelse
och förvisades till Saratov. 1859 blev han e.o. prof,
vid Petersburgs univ. men nödgades efter 3 år
lämna sin lärostol på gr. av sin politiska orientering.
K:s stora intresse som historisk forskare var
Ukraina, för vars rätt till eget kulturliv han varmt
ivrade. Han var också intimt förtrogen med det
lillryska folkets seder och diktkonst. Bland K:s
historiska arbeten märkas en monogr. över
Boh-dan Chmielnicki, arbeten om Pugatjov och Stenka
Razin samt en ”Rysk historia i levnadsteckningar”
(påbörjad 1873, ny uppl. i 16 bd, 1915). K:s
studier över Alexander Nevskij och Ivan den store
äro övers, till sv. (1882). Agr.
Kostov [kå’ståf], T r a i c h o, bulgarisk
politiker (1897—1949), medl. av kommunistiska
partiets centralkommitté 1929, internerades 1935 på
4 år, häktades åter 1942 och dömdes till livstids
fängelse. Vid Bulgariens befrielse från tyskarna
1944 blev K. centralkommitténs sekr. och 1946
v. konseljpresident i Dimitrovs regering.
Utformandet av 1947 års kommunistiska statsförfattning
var främst hans verk. K. föll i onåd och måste
lämna regeringen i april 1949, utstöttes ur partiet
i juni s.å., häktades och anklagades för
konspiration med marskalk Tito i Jugoslavien, planer på
att mörda Dimitrov, förrädiskt samarbete med
västmakterna och fientlighet mot Sovjetunionen.
I fängelset erkände han sig skyldig, men ställd
inför en specialdomstol i dec. s.å. tog han tillbaka
bekännelsen utom ”antirysk verksamhet” och
”bristande vaksamhet”. K. dömdes mot sitt
nekande och avrättades omedelbart. S.Br.
Kostroma [kastmma’], stad i Jaroslavområdet,
RSFSR, på Volgas v. strand vid inflödet av
Ko-stroma-floden; 121,205 inv. (1939; 73,000 1926).
Betydande textilindustri, linne- och
bomullsfabriker, maskin-, sko- och stärkelseindustri, sågverk
och träförädling. Flodhamn. Museum, teater,
arbetarfakultet, textilinst.; talrika kloster och
kyrkor, bl.a. katedral från o. 1250. På andra sidan
floden Kostroma ligger Ipatyevskyklostret (nu
arbetarhem) från 1300-talet, i vilket Mikael
Ro-manov utropades till tsar 1613. K. grundades i
slutet av noo-talet på Volgas h. strand. Efter
att ha blivit förstörd av tatarerna 1238
återuppbyggdes staden på v. stranden. Edg.K.
Kosty’m (ytterst ital. costume, vana, sed; alltså
eg.: dräkt, som avpassats efter vissa tider, seder
och bruk), dräkt (se Klädedräkt), ofta
maskeraddräkt o.d. (jfr sv. kostymbal); mansdräkt. —
Kost y m e’r a, kläda (ut).
Kostytjev [kå’stücaf], Sergej Pavlovitj,
rysk botanist (1877—1931), prof, i växtfysiologi i
Leningrad 1914. Särsk. betr, kvävebindningens
mekanik har K:s forskning varit grundläggande, i det
han kunnat påvisa, att genom kvävebindande
bakterier det elementära kvävet förmedelst reduktion
överföres till ammoniak, som därefter undergår
förändring i skilda riktningar. Delvis under
medverkan av F. A. F. C. Went utgav K. ”Lehrbuch
der Pflanzenphysiologie” (2 bd, 1926—31).
Kosvamp, art av släktet rörsoppar*.
Koszalin [kåJaTiin], stad i Pommern, se Köslin.
Kosztolånyi [kås’tålanii], D e z s 6, ungersk
författare (1885—1938), gjorde sig känd som en
av Ungerns främsta essäister, upptagen av
estetiska, filologiska och filosofiska spörsmål. K.,
som var djupt förtrogen med romansk och
anglosaxisk kultur, gjorde en viktig insats som
översättare av europeisk, amerikansk, kinesisk och
japansk lyrik. Han hade tagit avgörande intryck
av sekelslutets symbolism, främst den franska,
vilket återverkade på hans egen, formellt finslipade,
personligt hållna produktion som lyriker, novellist
och romanförf. E.
Kota. 1) Anat. K., vePtebra, benämning på de
segmentalt anordnade brosk- el. benbildningar, som
hos ryggradsdjuren uppbygga ryggraden*. På den
fullt utbildade k. särskiljer man en under
ryggmärgen belägen rundad, kompakt del, kotkroppen,
och en från denna utgående bågformig del,
neu-ralbågen el. övre bågen, som omsluter ryggmärgen.
I svansregionen finnes dessutom ofta en vid
kot-kroppens ventrala del fästad undre båge, som
omsluter svansens stora blodkärl. Kotkropparna
förenas genom leder el. genom broskskivor,
interver-tebralbrosk, de övre bågarna genom från dem
utgående främre och bakre ledutskott. Dessutom
förenas k. även med varandra genom bindväv.
På tidigt embryonalt stadium utgöres
axelskelettet av en elastisk sträng, ryggsträngen el. chorda
dorsa’lis, och i den denna omgivande bindväven
an-lägges k. i form av 4 par broskbildningar i varje
segment, ett par främre och ett par bakre övre
båg-element, ett par främre och ett par bakre undre
bågelement. Hos vissa fiskar bildas k. genom
sammansmältning av elementen i samma segment, hos
övriga ryggradsdjur genom att de bakre
bågele-menten i ett segment sammansmälta med de främre
i det efterföljande. Även i andra avseenden avvika
k. hos de lägre fiskarna från dem hos högre
former. Hos de förra deltager själva ryggsträngen
i bildandet av kotkroppen (k o r d a k o t o r), hos
de senare bildas även kotkroppen av bågelementen
(b å g k o t o r). Alltefter bågelementens olika
deltagande i bildningen av kotkroppen särskiljas olika
typer av k. I den hos kräldjur, fåglar och
däggdjur förekommande gastrocentrala typen bildas
kotkroppen endast av de undre, bakre
bågelementen; de bakre, övre bågelementen försvinna. I
sam
— 967 —
— 968 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
