Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kota - Kota Bharu - Kotah - Kotász, Károly - Kotavachrome - Kotbenet - Kotěra, Jan - Ko-tia - Kotidal linje - Kotilainen, Otto - Kotilainen, Väinö - Kotilainen, Mauno - Kotiljong - Kotingafåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOTINGAFÅGLAR
band med k:s utveckling förlorar ryggsträngen sin
betydelse och kvarstår blott som en liten rest i el.
mellan k. Efter kotkroppens form indelas k. i
a m f i c ö 1 a k. med konkava ledytor, p r o c ö 1 a
med främre ledytan konkav, bakre konvex, o p i
s-t o c ö 1 a med den främre konvex, den bakre
konkav, sadelformade, med sadelformade, och
a c ö 1 a med plana ledytor. H.Bn.
2) Veter., ur exteriör synpunkt det parti av
hästens fot, som ligger närmast under skenbenet
och begränsas upptill av kotleden och nedtill av
hovkronan och som har till underlag kotbenet samt
en del av kronbenet med däröver löpande senor.
K:s bakre sida kallas k a r 1 e d. Se vidare
Has-vinkel.
Kota Bharu [kå’-], huvudstad i staten
Kelan-tan på Malacka; 14,843 inv. (1941).
Kotah [kåu’ta], stat i s.ö. Rajputana, Indien;
14,800 km2, 777,400 inv. (1941). Landet avvattnas
av floden Chambal, vid vilken huvudstaden
Kotah (37,876 inv. 1941) ligger. Denna omgives av
murar och har många palats och tempel.
Tillverkning av muslin och mattor. Jämte 9 andra
furstestater bildade K. i juni 1948 unionen
Ra-jasthan inom Indiska unionen.
Kotåsz [kåt’as], Karoly, ungersk konstnär
(f. 1872), elev av bl.a. J.-P. Laurens i Paris.
Under studieresor i Tyskland, Italien och
Nederländerna studerade K. museernas gamla mästare.
Återkommen till Ungern har han ägnat sig åt
att skildra sitt hemland och dess pittoreska
folkliv och är känd som en av landets främsta
landskaps- och figurmålare. Även som
porträttmålare åtnjuter han stort rykte. Hans måleri är
genomgående av starkt romantiskt kynne med
orolig ljusföring och expressiv penselskrift. K.
är representerad i Uffizierna, i museer i Berlin,
Paris, Wien m.fl. 1930 var en större
separatutställning anordnad i Stockholm. [G.S.lK.Re.
Kotavachrome [-krå’m], fotogr., se Kodachrome.
Kotbenet, veter., den skelettdel i hästens fot, som
är belägen mellan skenben och kronben, med vilka
ben den bildar resp, kotled och kronled. K. har
en skev ställning framåt-nedåt och bildar med
skenbenet en vinkel av 135—1400.
Kotèra [kåti’ära], Jan, tjeckisk arkitekt (1871
—1923), var vägröjare för den moderna
arkitekturen i Tjeckoslovakien, främst genom sin
betydelsefulla lärargärning i Prag 1898—1923. Elev
av O. Wagner i Wien förordade K. en saklig
och konstruktionsriktig arkitektur. I sina verk
använde K. med åren ornament allt sparsammare
och förberedde därigenom 1920-talets tjeckiska
funktionalism. Förutom talrika bostadshus och
villor har han ritat univ.-byggnaderna (1907—23)
och varuhuset Urbanék i Prag. S.Re.
Ko-tia, skämtsam benämning på de
enkrone-sedlar, som cirkulerade 1914—18, syftande på en
bedrägerihistoria, då en med de nya sedlarna
obekant person som betalning för en ko fått och
godtagit sådana i st.f. tiokronesedlar.
Kotida’l linje, oceanogr., se Cotidal line.
Kotilainen [kått’-], Otto, finländsk tonsättare
(1868—-1936), lärare i musikteori vid Helsingfors
musikinst. från 1910. K. skrev symfoniska dikter,
4 kantater, musik till flera teaterstycken, solo- o.ch
körsånger m.m.
Kotilainen [kått’-], Väinö Aleksanteri,
finländsk industriman (f. 1887), avlade rättsexamen
1911, erhöll v. häradshövdings titel 1915, var
verkst. dir. i den stora statsägda koncernen
Enso-Gutzeit 1924—44 och samtidigt i ab. Tornator
1932—44 samt erhöll bergsråds titel 1932. Som
en av den finska industriens ledande män ingick
K. som handels- och industriminister i Rytis
efter krigsutbrottet 1939 bildade samlingsregering
och innehade till en början samma post samt
senare posten som folkförsörjningsminister i den
efter fredsslutet i mars 1940 ombildade regeringen.
Under kriget 1941—44 var K. chef för
förvaltningen i en del av det av finska trupper besatta
området. R.R.
Kotilainen [kått’-], Mauno Johannes, finsk
botanist (f. 1895), botanist vid Finska
mosskulturför-eningen sedan 1927, doc. vid univ. i Helsingfors
1930, fil dr 1932, univ.-adjunkt 1934, e.o. prof. 1943.
K. har utg. praktiskt inriktade arbeten över
myrvegetationen, ss. ”Untersuchungen über die
Be-ziehungen zwischen der Pflanzendecke der Moore
und der Beschaffenheit, besonders der Reaktion
des Torfbodens” (i ”Finska
mosskulturförening-ens vetenskapliga skrifter”, 7, 1928), och
undersökningar över kärlväxternas och mossornas
ekologi och geografiska utbredning, ss. ”Zur Frage
der Verbreitung des atlantischen Florenelementes
Fennoskandias” (i ”Annales botanici Societatis
zoologicae-botanicae fennicae Vanamo”, 4, 1933)
och ӆber Flora und Vegetation der basischen
Felsen im östlichen Fennoskandien” (därst, 20,
1944). A.Hr.
Kotiljong [kåtiljårj’ el. kått’-] (fra. cotillon, eg.:
stubb, underkjol, av cotte, kjol; urspr. efter
omkvä-det i en danssång), sällskapsdans, urspr. en
ka-driljvariant, som i början av 1800-talet utbildades
till en egendomlig blandning av dans, sällskapslek
och upptåg. Den dansades vanl. till vals- och
pol-kamusik i otaliga ”turer”, improviserade av
dans-ledaren, och ändades oftast med en livlig runddans.
Damerna ägde rätt att välja partner; suvenirer
och skämtsamma emblem utdelades. K. var mycket
populär och utgjorde som regel avslutning på
balerna under så gott som hela 1800-talet. V.Fi.
Kotin’gafåglar, Cotin’gidae, fam. av ordn.
tättingar med o. 150 i Mellan- och Sydamerika
förekommande arter. Betecknande för fam. äro de hos
hannarna ofta förekommande egendomliga
fjäderprydnaderna och hudlapparna på hals och vingar.
K. bebo urskogarna och leva av frukter och bär.
Till fam. räknas bl.a. följ, släkten: Chasmorhyn’chus,
klockfåglar, med 4 arter. Den mest kända är
C. nudicoll’is, klockfågeln, stundom kallad
smeden, vars hanne är rent vit, medan
honan är ovan grön, under gul. Den
förekommer allmänt i Brasiliens skogar. Dess läte lär
påminna om klockklang. Vidare Cotin’ga, k o t i n
g-o r n a, där hannen hos C. ci’ncta,
halsbandko-t i n g a n, är praktfullt blå med purpurvioletta
fläckar på bröst och buk. Den förekommer i ö.
Brasilien. Cal’vifrons calvus, kapucinfågeln, är
kanelbrun med vingar och stjärt svarta och lever i
Cayennes och Guayanas skogar. Vidare räknas till
fam. klippfågeln, klipphönan, RupiEola
rupicola, som förekommer i Guayana och Brasiliens
n.ö. delar, där den lever i de med tät urskog be-
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
