Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraepelin, Emil - von Krafft, David - Krafft, 1. Per, d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFFT
dock framför allt haft
betydelse som klinisk
iakttagare av den
psykiatriska sjukdomsno-menklaturen. Gentemot äldre
åskådningar hävdade han, att
icke det tillfälliga
sjukdomstillståndet utan
sjukdomens förlopp i
dess helhet bör
läggas till grund vid en
indelning av
sinnessjukdomarna; en
till-lämpning av denna
princip ledde honom till uppställande av de
viktiga sjukdomsbegreppen dementia praècox och
manisk-depressiv psykos. K. var initiativtagare
till den 1917 grundade Deutsche
Forschungsan-stalt für Psychiatrie i München och har även
utövat en omfattande lärarverksamhet. K:s
huvudarbete är hans ”Psychiatrie” (1883, flera senare
uppl.), som innehåller de samlade resultaten av
hans forskningar och som för många länders läkare
varit det grundläggande verket i psykiatri. T.V.Sn.
von Krafft, David, målare (1655—1724), kom
från sin födelsestad Hamburg 1675 till Stockholm
för att träda i lära hos sin morbror D. K.
Ehren-strahl, vars medhjälpare han blev. 1684 erhöll han
tack vare Ulrika Eleonora möjlighet att anträda
en utländsk studieresa. Under dennas tidigare del
gjorde K. uppehåll vid hoven i Köpenhamn,
Schwe-rin, Güstrow och Dresden och utförde vid dessa
besök porträtt av de furstliga familjernas medl.
I Italien vistades han från 1687 till 1693 under
David von Krafft: Kristina Törnflycht, omkr. 1710.
Privat ägo. Se även bild vid C. G. Armfelt och pl.
vid Karl XII.
studier särsk. i Venedig, Rom och Bologna. 1694
—96 tillbragtes i Paris, där Largillière och de Troy
vid denna tid stodo i förgrunden; härifrån
hem-kallades K. av Karl XI för att 1698 efterträda
Ehrenstrahl som hovmålare. Ett stort antal
porträtt från åren o. sekelskiftet och 1700-talets första
decennier vittna om K:s verksamhet. Främst
märkas den kungl. familjens medl.; porträtten av
Hedvig Eleonora och prinsessorna äro representanter
för den starkt typiserande läggning, som särsk.
damporträttet antar. För den eleganta tekniken med
öppna penselstreck och den aristokratiska el.
stämnings-betonade posen torde den engelska porträttkonsten
efter Lely främst ha haft betydelse. K:s produktion
genomgår emellertid en utveckling mot tyngre
mål-ningssätt och mera trovärdig realism. Som Karl
XII:s målare har K., särsk. med porträtten av
lun-datypen 1717, lämnat viktiga bidrag till dennes
karakteristik. I en större duk, den hildebrandska
familje-tavlan på Nynäs med 24 porträtt, blottas
komposi-tionella brister. Samlingarna på Gripsholm och
Drottningholm äga jakt- och djurbilder av K:s hand.
Med den ehrenstrahlska traditionen betecknar K.
en brytning; bland hans lärjungar spåras hans
inflytande hos J. D. Schwartz, G. E. Schröder, L. Pasch
d.ä. och O. Arenius. — Litt.: A. Hahr, ”D. v. K.
och den Ehrenstrahlska skolan” (1901). KE.S.
Krafft. 1) P e r K. d.ä., porträttmålare (1724—
93). Under studietiden i Uppsala (1736) framträdde
K:s konstnärliga anlag, och från 1739 var han under
flera år elev hos porträttmålaren J. H. Scheffel i
Stockholm. K. begav sig 1748 till Köpenhamn, där
han kom under Pilos inflytande. Han fick en
mecenat i Danmarks dåv. finansminister,
geheime-rådet greve Otto Thott, åt vilken han kopierade
o. 200 släktporträtt på olika danska slott, vilka
samlades på Gavnö. 1755 for K. till Paris, där
han under flera års
tid åt greve Thott
utförde ett par hundra
kopior efter Rigaud,
Largillière m.fl. (nu
å Gavnö, många dock
under senare år
bortsålda). Samtidigt
studerade K. i Roslins
ateljé och hjälpte
denne, som nu började få
ökad kundkrets. K.
målade i Paris bl.a.
greve Nils Nilsson Bonde
i studerkammaren samt
några genreporträtt,
t.ex. av en
skärslipar-pojke i trekantig hatt
(1757), ung flicka, som
spelar lira (1758), och läsande gosse, som
lyssnar (1762). I sådana genrebilder efterföljde han
Greuzes stil, som nu började bli på modet. 1762
skaffade Roslin honom befattning som prof, vid
markgrevens av Bayreuth konstakad. Här utförde
K. två stora, saftiga porträtt av markgreveparet (i
tysk privatägo) samt ett graciöst ovalporträtt av
hans dotter, hertiginnan Elisabet av Württemberg,
sign. 1762. Men efter markgreve Fredriks död
1763 upplöstes akad., och konstnärerna skingrades.
K. begav sig 1764 till Italien och kopierade tav-
Per Krafft d.ä.: Självporträtt
(detalj). Konstakad.,
Stockholm.
— 987 —
— 988 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
