Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft, 1. Per, d.ä. - Krafft, 2. Per, d.y. - Krafft, Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFFT
lor i Bologna och Florens. Efter ett nytt
uppehåll i Bayreuth begav han sig till Dresden, där
han målade ett porträtt av ministern baron v.
Fritsch. Av Polens konung, Stanislaw
Poniatow-ski, kallades K. till Warszawa, där han 1767—68
som pictor r^gius utförde en mängd porträtt åt
polska hovet. Hösten 1768 återvände K. till
Stockholm efter 21 års utrikesvistelse. 1770 målade han
en altartavla (Kristus på korset) åt Muskö kapell i
Södermanland. I konkurrensen med Lorenz Pasch
d.y., som målade hovet och adeln, måste K.
mestadels måla åt borgerliga samt lärda och vittra
kretsar (C. C. Gjörwell, N. Sahlgren, Swedenborg,
La-gerbring, Bellman, Linné, Alströmer, bondeståndets
talman 1778 Anders Mattsson i helfigur m.fl.). Åt
Uppsala univ. utförde K. 1775 ett par
kanslerspor-trätt (Adolf Fredrik och Gustav III som kronprins).
Senare fick han även andra beställningar av Gustav
III och hans drottning och erhöll titeln prof. (1773)
samt invaldes i målarakad. Åt denna utförde K. (o.
1775) sitt självporträtt realistiskt och vederhäftigt.
K. målade Gustav IV Adolf som barn och yngling.
Sina barn målade han flera gånger, stundom båda
tillsammans. K:s senare stil, en borgerlig
efter-bildning av Roslins, förenar en säker, mjuk
teckning och en mild, utsökt vacker kolorit utan
skuggor med en av Greuze influerad, pastös
pensel-föring. Även av Chardin och Rembrandt
påverkades K. under senare år. — Litt.: A. Hahr, ”En
gustaviansk målare. P. K. d.ä. och hans
verksamhet i Sverge” (1898); Fournier-Sarlovèze, ”Les
peintres de Stanislas-Auguste” (i ”Revue de Fart”,
1907); art. av B. A. Mattisson i Thieme-Becker,
”Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler”, 21
(1927); B. G. Wennberg, ”Svenska målare i Danmark
under 1700-talet” (1940); B. v. Malmborg i ”Fem
stora gustavianer”, utg. av S. Strömbom (1944). B.A.M.
2) P e r K. d.y., den
föreg:s son, målare
(1777—1863), lärjunge
till fadern och i
Konst-akad., där L. Pasch
d.y. vägledde honom
Hans konstnärliga
begåvning framträdde
tidigt, och redan 1787
erhöll han sin första
medalj. Vid 18 år
målade han en bröstbild
av den franske
emigranten greve
Saint-Priest (Nationalmuseum) och följ, år det
i hållningen
monumentala porträttet av
arkitekten J. L. Desprez
(Konstakad.) samt en midjebild av den unge
spanske markisen d’Andouaga (tillhörde greve
Adam Lewenhaupt, Sjöholm); här visar han sig
influerad av C. Fr. Breda. Påverkad av Louis
Masre-liez’ nyklassicistiska uppfattning begav sig K. 1796
till Paris, där han blev elev i den berömde Davids
ateljé. Till akad:s i Stockholm utställning 1801
hemsände han tre verk, ”Belisarius”, en leende
Amor samt ”Paris som liggande herde” (nu i
Göteborgs museum), samtliga komponerade i
nyklassicismens reliefstil. 1802 reste han till Italien,
Per Krafft d.y.: Självporträtt.
1820-talet. Konstakad.
Stockholm.
Adam Krafft: Jesus på väg till Golgata. Relief i
mittskeppet i Sebalduskyrkan, Nürnberg.
där han tecknade flera stadsbilder, studerade
antiken och kopierade Rafael. I maj 1803 återvände
han över Florens till Paris, där han kopierade och
utförde porträttbeställningar, samt kom 1805
tillbaka till Stockholm. 1808 blev K. av Konstakad.
utsedd till v. prof, och blev 1818 efter Bredas död
vald till prof, i teckning. Som sådan verkade han
till april 1856. Som porträttmålare blev K.
mycket anlitad. K. utförde över 400 porträtt,
därav 60 teckn., samt bortåt 100 tavlor med
historiska, bibliska o.a. motiv, därav 50 teckn. Mest
bekanta bland historiemålningarna äro ”Hertig Karl
i slaget vid Högland”, ”Stormningen av Leipzig”,
”Slaget vid Bornhöft” samt de stela
ceremonitavlorna med Karl XIV:s kröning och Oskar I:s
förmätning. På 1830- och 1840-talen försämrades K:s
porträttstil alltmera till fabriksmässig produktion,
men ända in i ålderdomen var han en skicklig
tecknare. — Litt.: E. Uggla, ”P. K. d.y. och
samtida svenskt porträttmåleri” (1928). B.A.M.
Krafft, Adam, tysk bildhuggare (o. 1460—0.
1509), var verksam i Nürnberg, där han framträdde
som den förnämste stenmästaren redan på
1490-talet, i det dekorativa bibehåller han gotikens
spetsverk, men i figurbildningen framträder renässansen
både med kraft och naturlighet. I flera av Nürnbergs
kyrkor finnas vid gravmonument reliefer av K.; den
äldsta daterade (1490—92) är en
passionsframställ-ning på det schreyerska gravmonumentet i
Sebalduskyrkan. Mest berömda blevo hans sju reliefer
vid ”lidandets stationer” (1505 ff.), vilka
uppställdes på vägen till Tiergartnertor (nu ersatta av
kopior; de vittrade originalen i Germanisches
Museum), samt de 15 frifigurerna i ”Kristi
gravläggning” i Holzschuherkapellet på Johanneskyrkogår-
— 989 —
— 990 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
