Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krag, Jens Otto - Kragband - Kragbjörn - Kragblomsläktet - Kragduvor - Krage - Krageholm - Kragehul-fyndet - Kragejolle - Kragerö - Kragesläktet, kragblomsläktet - Kragfasaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAGFASANER
var medl. av Frederiksbergs kommunalstyrelse
1946—47 och invaldes 1947 i Folketinget samt blev
s.å. minister för handel, industri och sjöfart i
ministären Hedtoft. K. är en av
socialdemokratiska partiets ekonomiska experter och ägnar sig
åt planerna på en omfattande omorganisation av
samhällets ekonomiska uppbyggnad, syftande till
förstatligande av vissa näringsgrenar. Partiets
program 1945, Fremtidens Danmark, vilket
senare modifierats, formulerades av K. Under sin
ministerverksamhet har han ådagalagt stor
smidighet vid förhandlingar. K. har bl.a. utg.
”Krigs-ökonomi og Efterkrigsproblemer” (1944; tills, med
P. Gersmann), ”Kooperationen, Fremtiden og
Planökonomien” (1945) och ”England bygger op”
(1947; tills, med R. Spink). — G. 1950 med
skådespelerskan och förf. Birgit Tengroth. J.D.
Kragband, byggn., en vanl. smal list med enkel
profil, löpande under fönstren på en del av el.
hela byggnaden.
Kragbjörn, Ursus tibeta’nus, art av fam. björnar
med platt hjässa, stora öron och relativt kort päls,
som på skuldror, nacke och halsens sidor är
förlängd och bildar en krage. Färgen är svart med
ett vitt K-format band på halsens framsida.
Boghöjden uppgår till 80 cm, kroppslängden till 1,7 m.
K. lever i Syd- och Centralasiens skogsområden
och klättrar mer än andra björnar i träd. Födan
utgöres huvudsaki. av frukter och rötter men även
av däggdjur och stundom av as.
Kragblomsläktet, bot., se Kragesläktet.
Kragduvor, Caloenadi’nae, underfam. av fam. äkta
duvor bland duvfåglarna, omfattar ett släkte med
3 arter, utmärkta av långa vingar, kraftiga,
hönslika fötter och en av halstraktens smala, starkt
förlängda fjädrar bildad krage. M an- el. k r a
g-duvan, Cal6è’nas nicoba’rica, från Nikobarerna,
Sundaöarna, Nya Guinea och Bismarcksöarna, är
mörkgrön med blå och gul metallglans, svartgrått
huvud och vit stjärt. Den vistas, ehuru uthållig
flygare, huvudsaki. på marken och lever av frön
och frukter. H.Bn.
Krage. 1) Se Klädedräkt.
2) Sjöv. K. av segelduk anbringas kring master
vid deras genomgång i däck för att förhindra
nedträngande av vatten. K. av vinkeljärn användes
för att åstadkomma vattentäthet vid profiljärn,
som genomgå vattentätt skott el. däck.
Krageholm, gods i Sövestads sn i Skåne, vid
den lilla Krageholmssjön 8 km n.n.v. om Ystad,
omfattar med underlydande i Sövestads, Bjäresjö
och Hedeskoga socknar c:a 2,700 ha, varav 1,700
åker, med ett taxeringsvärde av 3,250,100 kr.
Slottet i tre våningar torde stamma från 1500-talet
och utgöres av huvudbyggnad och två därmed
sammanbyggda flyglar; det omges av trädgårdar
och vattengravar. Under K. lyder den
naturskydd-dade ön Lybeck* i Krageholmssjön. K. är känt
sedan 1300-talet och tillhörde bl.a. ätterna Due,
Tott och 150 år, till 1642, Brahe. 1704—1897
tillhörde K. ätten Piper, därefter kom det genom arv
åter till ätten Brahe. Efter greve M. Brahes död
1930 köptes K .av greve C. Piper till Bellinga och
innehaves nu av dennes son, greve Claes Piper. —
Namnet skrevs 1401 aff Kraghaholm. Förleden
torde vara ett ursprungligt mansbinamn Kräki;
efterleden är -holm*. Th.P.;Er.
Krageholm. Se även bild vid Allé.
Foto K. O. Sjöström.
Kragehul-fyndet [kra’yahol-], se Mossfynd och
Runor.
Kragejolle, dansk båttyp, besläktad med
koster-båten.
Kragerö, stad i Norge vid kusten av Telemark
fylke, s. om Langesundsf jorden; 3,965 inv. (1946).
K. ligger på halvön mellan Kilsfjorden i s. och
Kalstadkilen i n. och på den 0,12 km2 stora ön
Krageröy, förbunden med fastlandet med en bro.
Bibana till Sörlandsbanen vid stationen
Neslands-vatn. Trävaru-, sten- och mineralexport. Flera
mindre industrier finnas. K. med omnejd, särsk.
öarna, är mycket omtyckt av sommarturister.
Stad sedan 1666.
Kragesläktet, kragblomsläktet,
Chrysan’-themum, av fam. korgblommgia växter, omfattar o.
200 arter (inkl, släktet Pyreth’rum), huvudsaki. i
Gamla världens n. tempererade områden och
Nordamerika; 1- el. fleråriga örter, sällan halvbuskar
med hela el. pardelade blad och oftast stora
blomkorgar. I Sverige träffas endast 2 vildväxande
arter: C. Leucan’themum, prästkrage, allmän
på torra ängsmarker, backar o.d. (bilder se
nästa sida), och C. se’getum, gul 1 k ra ge,
allmän i s. Sverige, mindre allmän i det
övriga, på åkrar (ofta som ogräs); förvildad,
ofta odlad förekommer C. (Pyrethrum) Parthen’ium,
m a 11 r a m, starkt kryddluktande med korgar i
kvast; stundom förvildad uppträder C. Balsami’ta
(Balsamita vulga’ris), luktsalvia, inhemsk i
Medelhavsländerna, flerårig, 0,5—1 m hög, grågrön,
starkt kryddluktande, med avlånga, fintandade blad
och i kvast samlade små korgar med rörformiga,
blekgula blommor. Många arter, särsk. av
undergruppen Pyrethrum, innehålla i sina blomkorgar ett
kontaktgift, pyrethrin (se Insektpulver). Som
prydnadsväxter spelar släktet en stor roll, särsk. de
båda östasiatiska arterna C. in’dicum och C.
mori-flo’rum, emedan de bilda ursprunget till våra dagars
krysantemum-kultur (se Krysantemum). A.Ve.
Kragfasaner, ChrysoVophus, släkte av underfam.
fasanfåglar, omfattande 3 praktfullt färgade arter
i s. och v. Kinas samt ö. Tibets bergstrakter.
Tupparna äro försedda med en huva av uppslitsade
— 1001 —
— 1002 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
