Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kragesläktet, kragblomsläktet - Kragfasaner - Kragfåglar - Kraggisseldjur - Kragh, Johannes - Kragh, Oluf - Kragh-Jacobsen, Svend - Kragh Pedersen - Krag-Juel-Vind-Frijs, ätt - Kragparadisfågel - Kragskivlingar - Kragsten - Kragtrapp - Kragujevac - Kragödla - Krah, Kranäset - Krahe, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAGFÅGLAR
Prästkragar.
Foto A. Fors.
fjädrar samt en krage av breda, tvärt avskurna
fjädrar. Guldfasanen* hålles ofta tam i
Sverige. Diamant- el. L a d y-A
mherstfa-s a n e n, C. amhePstiae, har huvan framtill
brons-grön, baktill röd. Kragen är vit med svarta band.
Krävan, ryggen och skuldrorna äro bronsgröna,
undersidan vit. Längd 125 cm. Hönan liknar
guldfasanens. Y.Ln.
Kragfåglar, Chlamyd’era (Chlamydod’ era), släkte
av fam. paradisfåglar med 6 arter i Nya Guinea
och Nordaustralien. Hannarna ha en av rosenröda
fjädrar bildad krage, som saknas hos honorna. K.
bygga lövsalar av kvistar, vilka beklädas med gräs
och prydas med fjädrar, snäckskal, stenar och
blommor, vilka hopas framför och inne i lövsalen.
Vid dessa utföra hannarna sina parningslekar.
Kragfågeln, C. macula’ta, förekommer i inre
Australiens buskrika trakter.
Kraggisseldjur, Choanoflagella’ta, grupp bland
flagellaterna med skaftade celler och en enda cilie,
vars bas omgives av en genomskinlig
protoplasma-tisk krage av samma slag, som förekommer i
svampdjurens gisselkamrar. Genom ciliernas
rörelser underlättas födoupptagandet. K. äro än
fastsittande, än fritt kringsimmande; somliga arter
leva ensamma, andra i kolonier. Sålunda bildar
Poliocc’a dichoto’ma en fastsittande, dichotomt
förgrenad koloni, medan hos släktet Astrosi’ga ett antal
individer bilda en frittsimmande, klotformig koloni,
sammanhållen av stjälkarna, som förenas i
koloniens centrum. H.
Kragh [kray], Johannes, dansk konstnär (1870
—1946), verksam huvudsaki. kring sekelskiftet som
målare, skulptör och dekoratör. Bland hans
skulpturer märkes en bronsbyst av Joakim Skovgaard
(1910—n). Det är närmast till dennes dekorativa
stil K:s talrika kyrkoutsmyckningar ansluta sig.
Kragh, O 1 u f Christian, politiker, se Krag.
Kragh-Jacobsen [kray], Svend, dansk journalist
och författare (f. 1909, cand. mag. 1934, anställd
vid ”Nationaltidende” 1936, vid ”Berlingske Tiden-
de” 1938, dess förste
teater- och filmkritiker
sedan 1946. K. har ägnat
danskonsten sitt
speciella intresse och utg. bl.a.
”Ballettens Blomstring
— ude och hjemme”
(I945), ”Margot Lander.
En Ballettkunstners
Bag-grund, Udvikling og
Blomstring” (1948) och
”Farvel til en
sommer-fugl” (1950).
Kragh Pedersen [kray],
Hjalmar Alexander,
dansk målare (f. 1883),
huvudsaki. autodidakt, har
utfört naivt präglade
målningar, ofta med sociala
motiv, ss. ”1 V2 minuts
paus”, 1917. Urspr.
ex-pressionist övergick K.
vid 1930-talets början till
ett mer realistiskt
återgivande av figurer, stilleben
och landskap.
Krag-Juel-Vind-Fri js [kray-joal-vinn-], dansk
ätt, se Frijs.
Kragparadisfågel, art av fam. paradisfåglar*.
Kragskivlingar, Stropha’ria, svampsläkte av fam.
skivlingar, omfattar c:a 100 arter, av vilka ett
20-tal i Sverige. Fruktkropparna äro små till
stora, ha välvd hatt och mittställd fot med en
ring, vilken ofta är kragformig, breda och
vidvuxna lameller och purpursvart sporpulver.
Flertalet äro marksvampar, en del leva på spillning,
andra på murkna stubbar. Ärggrön k. (5.
aerugino’sa) har en 3—6 cm bred, klibbig,
blå-grön hatt med vita, lätt avfallande flagor; foten
av hattens färg med en välutvecklad ring.
Ärggrön k. växer i såväl barr- som lövskog. Stor
k. (S. Hornemannii) har en 8—15 cm bred,
klibbig, brungrå—rödgrå hatt och fot med strimmig
ring; växer uteslutande i barrskog. Veckad
k. (S. CoronilVa) med en 2—4 cm bred, ockra—
citrongul, ej fjällig hatt, växer allmänt på
gräsmattor och åkrar. Fjällig k. (S. squamo’sa)
har en 2—5 cm bred, klibbig, gulaktig hatt med
blekgula fjäll; växer uteslutande i bokskog. Adn.
Kragsten, byggn., se Konsolsten.
Kragtrapp, fågelart av trappsläktet*.
Kragujevac [-goj’evats], stad i Serbien,
Jugoslavien, 95 km s.s.ö. om Belgrad; 32,528 inv,
(1948). K. var 1818—42 Serbiens huvudstad.
Vapen- och ammunitionsfabriker, kvarnar och
textilindustri; stor garnison.
Kragödla, art av fam. agamider*.
Krah, Kranäset, den smalaste delen av (n.)
Malackahalvön.
Krahe, Hans, tysk språkforskare (f. 1898),
e.o. prof, i jämförande språkforskning vid univ.
i Würzburg 1936, sedermera förflyttad till motsv.
lärostol i Heidelberg. K. har lämnat talrika,
mestadels kortare bidrag till kännedomen om illyriska
språket, ortnamn i Medelhavsländerna,
indoeuro-peisk fornkunskap samt utg. läroböcker i bl.a.
jämförande germansk språkforskning och gotiska.
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>