Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krahl, Hilde - Krahmer, Gustav - Krain - Krainerbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAINERBI
Krahl, H i 1 d e, tysk skådespelerska (f. 1917),
född i Wien, utbildades vid olika teatrar där,
uppträdde därefter i bl.a. Prag, Budapest, Bukarest
och Sofia. Trots sin ungdom var K. ett ganska
känt teaternamn, när hon 1936 gjorde sin första
film, ”Gryning” (”Mädchenpensionat”), hos UFA
i Berlin, där hon samtidigt spelade teater hos
Heinz Hilpert. Sitt genombrott fick hon 1937 i
den av Willy Forst regisserade ”Serenad”. Av
senare filmer märkas ”Utan vigselring” (”Die
barmherzige Lüge”), ”Du stal min dotter” (”Der
Postmeister”), mot Heinrich George, ”Isabel och
kärleken”, ”Magdalena kollrar bort chefen”,
”An-nuschka”, ”Storstadsmelodi”, ”Träumerei” (filmen
om Clara och Robert Schumann) och ”Vi har
funnit varandra”, den sistn. hennes första
efter-krigsfilm. Vid sidan av sitt filmarbete har hon
ibland framträtt på scenen, t.ex. i Strindbergs
”Drottning Kristina” (titelrollen) på Theater in
der Josephsstadt i Wien 1944. Efter kriget har
hon bl.a. varit engagerad hos Ida Ehre vid
Kam-merspiele i Hamburg, där hon framträtt i flera
av H. Käutner och W. Liebeneiner regisserade
pjäser, t.ex. i ”Stängda dörrar” (Inez) och ”Den
respektfulla skökan” (Lizzie), båda av Sartre.
K. är en av Tysklands mångsidigaste och mest
fascinerande skådespelerskor, lika framstående i
dramat som i komedien. B.Hgn.
Krahmer, Gustav, tysk militär och författare
(1839—1905), officer vid inf. 1861, generalmajor
1892, avsked 1893. K. utgav ett flertal arbeten
berörande ryska och asiatiska förhållanden, bl.a.
h. 2—7 av det stora samlingsverket ”Russland
in Asien” (1898—1904).
Krain [-åi-], sloven. Kranjsko, landskap i
nordvästligaste Jugoslavien och förutv. österri-
Kragfågel vid sitt bo med ungar.
Ärggrön kragskivling.
Foto A. Fors.
kiskt kronland, omfattande övre Savas flodområde
med Ljubljanabäckenet som centrum; 9,955 km2,
c:a V2 mill. inv. K. begränsas mot Kärnten av
Karavankerna, mot Istrien av Juliska alperna och
mot Kroatien av Ku(l)padalen. I n.v., där Triglav
(2,863 m ö.h.) är högsta toppen, är K. ett alpland,
i s.ö. ett oregelbundet modellerat backland. I s.v.
uppträder Karsts kalkstensterräng. Närmare
hälften av arealen är skogsmark. Inv. äro slovener;
smärre isolerade tyska bygder finnas dock.
Huvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel, men
tack vare tillgång på vattenkraft, trä och
värdefulla mineral (järn, bly, kvicksilver, brunkol)
finns därjämte en blomstrande industri, främst i
Ljubljana, K:s största stad.
K:s namn går tillbaka på det sydslaviska
krajina, gränsområde. Sin sydslaviska befolkning
torde området, som under romartiden huvudsaki.
tillhörde prov. Pannonien och 395 e.Kr. tillföll
Västrom men under folkvandringstiden o. 476
behärskades av östgoterna, ha fått tidigast vid
slutet av 500-talet. Sydslaverna blevo dock ej
landets herrar, utan det behärskades undei
600-talet av araber och från 788 av franker. Vid
frankiska rikets delning tillföll K. östfrankiska
riket. På 1000-talet organiserades Mark Krain
som ett eget, från hertigdömet Kärnten skilt,
feodalt territorium, sedermera upphöjt till
her-tigdöme. Det tillhörde 1269—76 Ottokar II :s
böhmiska välde och kom 1335 definitivt under
Habsburg. Efter Österrikes nederlag mot
Napoleon tillfördes K. Frankrikes s.k. Illyriska
provinserna men kom i samband med Napoleons
fall i jan. 1813 ånyo till Österrike, som
bibehöll det vid Wienkongressens nyordning. Inom
Österrike räknades det intill 1849 som en del av
Habsburg, det s.k. Konungariket Illyrien, men
utgjorde från sistn. år ett eget österrikiskt
kronland. Vid dubbelmonarkiens sammanbrott
övertog i okt. 1918 ett slovenskt nationalråd makten
i K. Vid freden i Saint Germain 1919 tilldelades
så gott som hela K. Jugoslavien, medan en
mindre, västlig del med Idria och Adelsberg tillföll
Italien. Vid uppgörelsen efter 2:a världskriget
kom även denna del av K. till Jugoslavien. P.;B.
Krainerbi, biras, se Bin.
— 1005 —
— 1006 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
