Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krakelyr, krakelering - Kraken - Krakeruds kraftverk - Krakmandel - Krakning - Krakou, Mårten - Kraków - Krakowiak - Kraks Blaa Bog - Krakstör - Krákumál el. Lodbrokskvädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAKUMAL
ser i glasyren. Olika k. kan även åstadkommas
på skilda sätt. Genom ingnidning av tusch el. färg
kan även sprickningen ytterligare framhävas. Mest
skattat av krakelerat gods är det ostasiatiska med
sitt fina spricknät över en enfärgad botten (t.ex.
celadonporslin; se även Clair-de-lune). Dess
glansperiod var 1600—1700-talen. I senare tid användes
ordet k. om alla slags ytliga sprickor, t.ex. i
fernissan på oljemålningar, på lampskärmar av
pergament m.m. E.F.F.
Kraken, i nordisk fiskar- och sjömanstradition
namn på ett mystiskt havsdjur (enl. äldre förf,
jättebläckfisk), om vilket en mängd fantasifulla
historier gingo. Jfr Sjöormen.
Krakeruds kraftverk i Klarälven, 1,5 km
nedom Uvåns inflöde vid N. Råda, ägare Uddeholms
ab., byggdes 1917—21, utvidgades 1934—35;
installerad effekt 11,000 kW; fallhöjd 11,0 m.
Krakmandel (förr även krackmandel, Ity.
krakk-mandel, holl. kraakmandel, till mlty. och holl. kraken,
knaka, brista), bot., se Mandel.
Krakning (se Krake), metod för torkning av
sä-deskärvar, se Sädesuppsättning.
Krakou, Mårten, krigare (d. 1616), deltog i
kriget mot Polen i Livland de första åren av
1600-talet och lär under striderna på Dagö 1603 ha
förlorat högra benet. Han blev 1604 en av
befälhavarna på Gullbergs fäste och förflyttades 1612 som
kommendant till Vaxholm. K. lyckades under
Kalmarkriget avvärja en överraskande attack mot
Gullberg av Kristian IV. Danskarna försökte i
slutet av jan. 1612 att under ett nattligt anfall
spränga portarna med petarder, vilket
misslyckades, varför de i avsaknad av belägringsartilleri
drogo sig tillbaka. K:s dotter Cecilia v. Lengercken
har i en långt senare tillkommen, i vissa delar
fantastisk berättelse givit sin mor Emerentia Pauli
äran av den lyckliga utgången av striden.
Uppgiften härom, i sig själv föga sannolik, kan ej
bestyrkas. — Litt.: I. Wadén, ”Berättande källor till
Calmarkrigets historia” (1936). I.W.
Kraköw [kra’kof], ty. Krakau, huvudstad i
voj-vodskapet Kraköw (15,918 km2; 2,133,400 inv. 1946)
i s.v. Polen, vid övre Weichsel; 299,396 inv. (14/s
1946, 221,260 1931). K. är en av Polens äldsta och
vackraste städer och den främsta i historiskt och
kulturellt hänseende. K. fick sin prägel som
storstad under medeltidens sista två årh. samt under
1500-talet, och staden har många välbevarade hus
och praktfulla monument både i sengotik och
renässans. Sukiennice (”Klädeshuset”), som höjer
sig på det gamla torget med en 120 m lång fasad,
har stora, öppna spetsbågshallar med salubodar.
I dess övervåning är det polska nationalmuseet
sedan 1883 inrymt. Där bredvid står det gamla
rådhusets torn (från 1300-talet). Bland de talrika
kyrkorna framstår Mariakyrkan, grundad 1226,
med ett behärskande, 81 m högt torn; i dess inre
finnas konstverk av bl.a. Veit Stoss och Peter
Vischer. Den stora Dominikankyrkan har blivit
ombyggd efter en brand 1850. På slottsberget
Wawel, den gamla befästa höjden, höjer sig den
1359 invigda domen med ett särskilt utbyggt
gravkapell över konung Sigismund I från 1500-talets
förra del, praktfullt utsmyckat av italienska
mästare. Bland de talrika gravmonumenten märkes
f.ö. ett över Sigismund Vasa. Den gamla borgen
om- och tillbyggdes under renässansen och fick
bl.a. en storslagen slottsgård med joniskt
kolonngalleri i 3 våningar. Nedanför vid Ringgatan står
ett väldigt porttorn som kvarleva av de gamla
befästningarna. Bland konstsamlingar märkes,
utom nationalmuseet, Czartoryskigalleriet, rikt på
tavlor av italienska renässansmästare; i samma
palats ett dyrbart bibi, och arkiv. I K. finnas
vetenskaps- och konstakademi samt Jagiellonska
univ., Polens främsta bildningshärd (grundad
1364) med moderna inst. och stort bibi, i en
byggnad med storartade valvgångar. K. är ett
av Polens främsta handelscentra (trävirke, salt,
lantbruksprodukter) och en betydande industristad
med tillverkning av lantbruksmaskiner, kemikalier,
möbler, läder- och tobaksvaror; kvarnar.
Flygstation. — K. grundlädes enl. sägnen av en polsk
prins Krak o. 700; det omtalas icke i några källor
före 1000-talet, då Boleslaw I Chrobry förvärvade
det av Böhmen. 1241 brändes K. av tatarerna.
1311—1610 var det Polens huvudstad; till 1764
skulle konungarna krönas och begravas där. 1655
—57 samt 1702—04 var K. besatt av svenskarna.
Konfederationen i K. 1768 ingicks för att
bevara den bestående ordningen i Polen. 1795
kom K. till Österrike; 1809—15 tillhörde det
stor-hertigdömet Warszawa. Den av Wienkongressen
1815 upprättade republiken Kraköw
omfattade 1,100 km2 med 140,000 inv. och styrdes av
ett antal senatorer och en president, vars val skulle
godkännas av Rysslarrd, Preussen och Österrike,
vilka makter hade protektoratet över republiken.
Denna blev emellertid ett centrum för den polska
frihetsrörelsen; gång efter annan måste
skydds-makternas trupper besätta K., varför det 1846
införlivades med Österrike. 1918 kom K. till Polen.
Urgammal biskopsstad blev K. 1925
ärkebiskopssäte. — K. har, alltsedan staden grundlädes, varit
befäst. I slutet av 1800-talet utbyggde österrikarna
K. till en stark gördelfästning, vilken före 1 :a
världskriget ytterligare förstärktes. Under 2:a
världskriget skadades K. obetydligt. P.;E.W.;P.Dhl.
Krakowiak [-kå’vJak] (fra. cracoviennej, ”dans
från Kraköw”, urspr. polsk nationaldans i
synko-perad 2/4-takt, blev under mitten av 1800-talet
sällskapsdans; som sådan dansas den parvis i 2/4 takt
med mazurkasteg i två repriser om vardera 8 takter
och i regel med ”kvinnligt” slut: J J-
Kraks Blaa Bog [blå båy], Danmarks ”Vem
är det?”, årlig publikation, grundad 1910 av
för-utv. läkaren Ove Krak (1862—1923), som även
utgav ”Kraks Vejviser” (adresskalender, grundad
1862 av fadern, stadskonduktör Thorvald Krak)
m.fl. liknande uppslagsarbeten.
Krakstör (se Krake), stör för krakning av
sä-deskärvar (se Sädesuppsättning).
Krå’kumål el. Lo db ro ks k v ä de t, isländsk
(el. mindre troligt fornnorsk) dikt, som tänkes
föredragen av Ragnar Lodbrok före hans död i
ormgropen och skildrar hans liv och bragder. Särsk.
slutstrofen är gripande. Dikten är förf, på ett slags
drottkvätt, möjl. o. 1200. Sv. övers, av A.
Åkerblom i ”Norröna dikter”, 2 (1916) och E.
Hell-quist, ”Lodbrokskvädet el. K.” (1926).
— 1009 —
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
