Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Králové Dvůr - Kram - Kramář, Karl - Kramatorsk, Kramatorskaja - Kramer, Pieter - Krameria - Kramers, Hendrik Anthony - Kramfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄLOVÉ DVUR
Krälové Dvur [kra’låve dvor], tjeckiska namnet
på Königinhof i Böhmen.
Kram (av mlty. kram, tälttak, handelsbod,
kramvaror), äldre beteckning för vissa smärre, för
minuthandel avsedda handelsvaror, framför allt
manufaktur-, mode- och prydnadsvaror (jfr krämare,
krambod, linkramhandlare m.fl. numera föråldrade
ord) men även om specerier (jfr kryddkrämare o.d.)
och järnvaror (järnkram), leksaker o.d. (t.ex. s.k.
nürnbergerkram’). Ofta bildligt: krimskrams, skräp.
Kramar [kramm’arj], Karl, tjeckoslovakisk
politiker (1860—1937), född i Böhmen, urspr. jurist,
invaldes 1891 i österrikiska riksrådet och
framträdde där som en av
ledarna för de s.k.
ungtjeckerna. Å ena
sidan intog K. en mot
Habsburg relativt
lojal hållning och sökte
med dess stöd vinna
största möjliga
fördelar för sitt folk; å
andra sidan var han
ivrig anhängare av ett
utrikespolitiskt
samgående mellan
Ryssland och
österrike-Ungern. Han var
ivrig slavisk
nationa
list, s.k. neoslavist. När under 1 :a världskriget
den österrikiska politiken mot tjeckerna hårdnade,
häktades K. 1915 och dömdes till döden. 1917
fick han amnesti, vid revolutionen 1918 blev han
president för det revolutionära nationalrådet och
Tjeckoslovakiens förste ministerpresident nov.
1918—juli 1919. På gr. av sin starka
antikommu-nistiska uppfattning och konservativa läggning
avgick han snart och kom i motsatsställning till
Th. Masaryk och E. Benes. Han blev ledare för
det nationaldemokratiska partiet, vilken post han
lämnade först 1933. Den starka
antikommunis-tiska hållning, som präglade K. och hans parti,
bragte honom i viss motsättning till övriga
ledande tjeckoslovakiska statsmän, men hans
fosterländska sinnelag, ärliga uppsåt och stora
betydelse för den tjeckoslovakiska nationalistiska
rörelsen erkändes allmänt. B.
Kramatorsk [kramutå’rsk],
Kramatorska-j a, industristad i Stalinområdet, Ukraina, inom
Donetsbäckenet, 80 km n. om Stalino; 93,350 inv.
(1939; 12,300 1926). K. har stora metallverk,
maskin- och cementindustri, stenkolseldat elverk.
Under 2:a världskriget skadades K. betydligt; staden
besattes 1941 av tyskarna och återerövrades i sept.
1943 av ryssarna.
Kramer, Pieter, holländsk arkitekt (f. 1881),
verksam i Amsterdam sedan 1913, delvis tills,
med M. de Klerk. K:s viktigaste arbeten äro
från tiden o. 1920, bl.a. flera stora
bostadskomplex. De utmärkas av målerisk och expressiv
fasadbehandling.
Krame’ria, växtsläkte- av fam. Caesalpinia’ceae
med 12 arter, halvbuskar el. örter, från s.
Nordamerika till Chile. Största betydelsen har K.
tri-an’dra från peruanska Anderna (upp till 2,600 m ö.h.),
vars rot, rataniarot, innehåller c:a 10%
garvsyra och har stor medicinsk användning under
namn av radix ratanhiae och cortex ratanhiae som
adstringerande medel vid sårnader på tandkött och
slemhinnor. Det blodröda avkoket av roten nyttjas
till färgning av vin.
Kramers, Hendrik Anthony, holländsk
fysiker (f. 1894), fil. dr vid univ. i Leiden 1919,
arbetade 1916—26 hos N. Bohr i Köpenhamn som
assistent och lektor vid univ., prof, i teoretisk
fysik vid univ. i Utrecht 1926, i Leiden 1934. K.
har utfört betydelsefulla teoretiska arbeten, särsk.
på atomfysikens område. Han studerade
starkeffekten, i sht intensitetsfrågor och förhållandena
vid låga fältstyrkor. Jämte W. Heisenberg
utvecklade K. en teori för ljusets dispersion på
kvantumteoretisk grundval. K. och hans lärjungar
ha bl.a. utfört omfattande teoretiska
undersökningar över spektrallinjernas
intensitetsförhållan-den. Tills, med W. de Haas utarbetade K. den
nya metoden för kylning genom adiabatisk
av-magnetisering. Bland K:s skrifter märkas ”Bohrs
Atomteori” (1929; jämte H. Holst), ”Die
Grundlagen der Quantentheorie” (i ”Hand- und
Jahr-buch der chemischen Physik”, 1, 1933). Re.
Kramfors, stad i Ångermanland,
Västernorr-lands län, på s.v. sidan av Ångermanälvens
mynningsvik; 230,40 km2, därav 202,00 land, varav 7,0%
åker, 2,7% äng, 74,3% skogsmark och 16,0 °/o
övrig mark inkl, tomtmark: 13,665 inv. (1950).
K. bildades 1/i 1947 genom att hela Gudmundrå
kommun, centralkommunen i Ådalens
industridistrikt, omvandlades till stad med den äldsta
industri- och främsta handelsortens namn. K. torde
ha varit eget pastorat sedan 1100-talet, då det
dock omfattade hela förutv. Gudmundrå tingslag.
Den äldre norrländska sågverksindustrien från
1500-talet koncentrerades emellertid väsentligen
till smååarna i Sollefteåtrakten, varför kommunen
ej började industrialiseras förrän under 1740-talet,
sedan träförädlingen blivit en privilegierad
exportindustri. 1742—44 anlades vid ett fall i
Sqvälls-ån nära dess utlopp i Ångermanälven en större
såg, Norrlands första finbladiga såg; den
byggdes av Kristian Kram och blev efter sin
byggmästare kallad K. Till verklig storindustri
utvecklades den norrländska träindustrien dock
först vid mitten av 1800-talet, sedan ångsågar
börjat anläggas. K. ångsåg, som anlades 1852—53
ute på en udde vid själva älvstranden, och den
ung. samtidigt strax utanför nuv. K. stad anlagda
Sandö ångsåg tillhörde landets allra äldsta
ångsågar. Under de båda följ, årtiondena tillkommo
i K. större sågverk i Sandviken, Brunne, Svanö,
Strömnäs och Sprängviken, varjämte K. sågverk
kraftigt utvidgades 1870 och ombildades till bolag
1886, och träindustrien har efter hand blivit
allt mångsidigare. Gudmundrå kommun, som
1805 hade 1,196 och 1850 1,778 inv., började redan
fr.o.m. 1850 utvecklas snabbare, så att den 1870
hade 2,487 inv., men dess kraftigaste utveckling
kom årtiondena kring sekelskiftet; 1890 hade nuv.
K. stad 5,869, 1900 8,057 och 1910 10,405 inv., och
först i slutet av 1920-talet stagnerade K. alltmer.
Under 1800-talets senare del tillkommo inom nuv.
K. stadsområde en rad större sågverk samt 1896
sulfatfabriken i Frånö och något senare
sulfitfabriken i Svanö och sulfatfabrikerna i Sprängviken
och Sandviken, men det nära kyrkbyn belägna K.,
— 1011 —
— 1012 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
