Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramfors - Kramfors ab. - Kramhandel - Kramla - Kramp, spasm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAMP
som 1907 utvidgats med en sulfitfabrik, bibehöll
sin centralställning, utvecklades till ett viktigt
handels- och hantverkscentrum för Ådalen och blev 1889
municipalsamhälle. Det till ytvidden obetydliga
mu-nicipalsamhället, vilket ännu 1910 blott hade 968
inv., omfattade emellertid ej ens från början hela
den kring K. någorlunda samlade bebyggelsen.
K. nuv. stadsområde, som 1935 hade 15,311 inv.,
drabbades hårt av 2:a världskrigets
avsättningssvårigheter på trävarumarknaden och hade 1944
blott 13,309 inv. men har sedan dess något repat
sig. Den viktigaste kommunikationsleden för K.
var länge den kombinerade last- och
turistång-båtsleden Härnösand—K.—Sollefteå, men under
1930-talet utkonkurrerades denna definitivt av den
1893 öppnade järnvägen Härnösand—Sollefteå
(—Långsele), vilken med sina 12
järnvägsstationer och hållplatser inom K. starkt bidragit till att
hela K. längs älven fått karaktären av en nästan
sammanhängande stadsbebyggelse, trots att
industrien efter hand blivit alltmer koncentrerad till
ett fåtal storföretag. Ännu kunna dock inom K.
särskiljas en rad skilda bebyggelsecentra, främst
det egentliga K. med nära 7,000 inv., varav dock
blott 1,650 inom det gamla municipalsamhället,
Frånö-Fiskja-området med något över 2,000,
Lun-de-området med 1,400 och Nensjö-området med
nära 1,000 inv. samt Svanö med o. 600 inv. ute
på en ö i älven i nära kontakt med Sandöns och
Klockstrands samhällen i Bjärtrå och Nora
kommuner samt Dynäs längst i n., som med 1,100
inv. eg. är en förort till
Bollstabruk-Väja-bebyg-gelsen i Ytterlännäs. De inre, västligare delarna
av K., utgörande minst 90% av arealen, hysa
mindre än 2 °/o av befolkningen och bestå av
praktiskt taget obebodda skogsmarker, genom vilka
endast en landsväg leder fram till den lilla byn
Habborn. Av hela K:s befolkning livnärde sig
1945 ej mindre än 61,6% av industri och hantverk,
19,4% av handel och samfärdsel (därav 10,8 °/o av
samfärdsel), 8,2% av jordbruk med binäringar,
4,7 °/o av allmän tjänst samt 6,1 °/o av husligt
arbete och övrigt. Industrien i K. omfattade 1947
26 företag med en förvaltningspersonal på 207
och en arbetarpersonal på 2,264, och K. är därmed
en av Norrlands mest utpräglade industristäder.
Storindustrien dominerar fortfarande helt, och de
viktigaste företagen äro Kramfors ab.*, som vid
sin mångsidiga såg-, låd-, trähus-, fiberplatt-,
sulfitsprit- och mekaniska verkstadsindustri i K.
sysselsätter o. 1,500 arb., och Svanö ab., som vid
sina sprit- och jästfabriker i Svanöbruk
sysselsätter nära 300 arb., varjämte Dynäs ab. med totalt
650 arb. och Sandvikens cellulosa ab. med 200 arb.
åtm. till mindre delar äro belägna inom K. Den
under senare år något starkare utvecklade
småindustrien i K. inrymmer bl.a. mekaniska
verkstäder, snickeri-, sko- och syfabriker. Handeln i
K. omfattade 1946 113 butiker, sysselsättande 423
personer, och är den mest betydande i Ådalen s.
om Sollefteå; den gynnas av ett relativt betydande
bussnät. Även sjöfarten i K. är betydande men
är fördelad på de olika industrihamnarna, vilka
ägas av resp, företag. Handeln sätter sin prägel
på det centrala K., det gamla municipalsamhället.
Huvudaffärsgatorna, ss. V. järnvägsgatan, äro nu
helt stadspräglade, men staden har ännu blott ett
fåtal monumentalbyggnader. Stadens
dominerande byggnadsverk äro fabrikskomplexen samt den
väldiga, 1943 färdiga Sandöbron, vars 264 m långa
huvudspann under flera år var världens största.
Den strax s. om det egentliga K. belägna kyrkan
härstammar från 1801, och av den gamla
medeltidskyrkan från 1100-talet äro endast obetydliga
rester bevarade. — K., som lyder under
landsrätt har epidemisjukstuga, ett större hem för
kroniskt sjuka och samrealskola men saknar
egen dagl. tidn. — Taxeringsvärdet å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet var 1948 4,089,000
kr och å annan dyl. fastighet 85,688,200 kr, varav
34,889,400 för svenska ab.; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
svenska ab. till 4,188,530 kr och för andra
skattepliktiga till 25,855,840 kr. K. bildar under namnet
Gudmundrå eget pastorat i Ådalens kontrakt av
Härnösands stift. — Litt.: O. Högberg,
”Gudmundrå i flydda tider” (1901); N. H. Qvist, ”Ådalen,
ett bidrag till dess industri- och personhistoria”
(2 bd, 1943—46); E. Berglund, ”Gudmundrå — ett
träindustriens centrum i Ådalen — blir staden
K.” (i ”Svenska stadsförbundets tidskr.”, 1946);
H. Wik, ”Norra Sveriges sågverksindustri från
1800-talets mitt fram till 1937” (1950). M.O.
Kramfors ab., Kramfors, grundat 1886, driver
sågverk med hyvleri, trähusfabrik och
fiberplatts-fabrik, sulfit- och sulfitspritfabrik i Kramfors
samt sulfatfabrik i Frånö sn. K. omhänderhar
även driften vid Nensjö sulfatfabrik, vid Ulvviks
träsliperi samt vid Strömnäs sågverk (alla i
Västernorrlands län). Den sammanlagda
årsproduktionen utgör c:a 15,000 stds trävaror, 72,000 t
sulfit- och 30,000 t sulfatmassa, 35,000 t
slipmassa, 5,5 mill. 1 sprit, 1,200 t flytande harts, 250
t terpentin, 600 trähus, 30,000 m3 porösa samt
25,000 t hårda fiberplattor. — K:s aktiekapital
utgör 25 mkr, omslutningen c:a 80 mkr, antalet
arbetare o. 1,900. Bolaget äger helt el. delvis
Fjällsjö ab., Nensjö cellulosa ab., Strömnäs ab.,
Ulvviks ab. samt Sandö sågverks ab. och har
dessutom ett minoritetsintresse i Hjälta ab. I sin
ordning är K. dotterbolag till Svenska cellulosa ab.
— Den första vattensågen vid Kramfors anlades
1742, den första ångsågen 1852. — Litt.: J.
Manner-heim, ”K. Utveckling och organisation” (1928). A.Lg.
Kramhandel, se Kram.
Kramla, se Krampa.
Kramp, även s p a s m, med., av viljan oberoende
muskelsammandragning, kontraktion, utlöst ant.
genom abnorm retning el. ock en för stark
kontraktion som svar på ett fysiologiskt retmedel. Med
t o n i s k k. menas en långvarig, kraftig
sammandragning, under det att k 1 o n i s k k. uttrycker
det tillstånd, då kraftiga kontraktioner och
avslappningar följa i mer el. mindre rask följd på
varandra (t.ex. hicka). K. kunna uppträda ant.
lokaliserade till någon el. några muskler el. också
vara utbredda över större områden, en hel
extremitet, hela kroppen. Vid mycket utbredda kloniska
k. talar man om konvulsioner. K. kan
framkallas ant. direkt genom retning av nervsystemets
rörelseframkallande element (dess motoriska del)
el. indirekt genom reflexpåverkan. K. kan ibland
vara rent ”nervöst” orsakad (hysteri,
cardio-spasm). Kramptillstånd uppstå icke blott i den
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
