Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krasiński, Zygmunt - Kraslice - Krasna, Norman - Krasnaja zvezda - Kraśnik - Krasno- - Krasnodar (Jekaterinodar) - Krasnodarområdet - Krasnogvardejsk (Gattjina) - Krasnojarsk - Krasnojarskområdet - Krasnokutsk - Krasnouralsk - Krasnov, Pjotr Nikolajevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRASLICE
En dotter till K. (med Eliza Branicka), grevinnan
Marya Krasinska (1854—84; senare g.m. en
greve Raczyriski), var våren 1872 ifrågasatt att bli
svensk drottning, huvudsaki. på tillskyndan av
Karl XV:s gunstling, stallmästaren Ohan
Demir-gian. Projektet omöjliggjordes främst av
konungens starkt försämrade hälsotillstånd. — Litt.:
Mo-nogr. på polska av J. Kallenbach (1904), T. Plini
(1928) m.fl. Agr.
Kraslice [kras’litsä], ty. Graslitz, stad i
Erzge-birge i n.v. Böhmen, invid sachsiska gränsen c:a
500 m ö.h.; 12,600 inv. (1939). Omfattande
tillverkning av musikinstrument, leksaker och
yllevaror.
Krasna [kräz’na], Norman, amerikansk
filmförfattare, -producent och -regissör (f. 1909),
verkade efter univ.-studier som teater- och
filmkritiker i flera New York-tidn., kom i början av
1930-talet till Hollywood som reklamman hos Warner
Bros och började snart skriva filmmanuskript.
Bland K:s bästa scenarios märkas ”Hans fru och
hans sekreterare”, ”Storstad”, ”Fury” och ”Det
började med Eva”. K. är även verksam som
producent (”Storstad”, ”Hemliga Higgins”) och som
filmregissör (”Gift dig med mig”). B.Hgn.
Krasnaja zvezda [kra’snajB zviezda’] (”Röda
stjärnan”), rysk tidning, organ för ministeriet för
Sovjetunionens väpnade styrkor, grundad 1924,
utges dagligen i Moskva; uppl. okänd, trol. 200,000
—300,000 ex.
Krasnik [kra’sinjik], liten stad i Polen, 45 km
s.s.v. om Lublin. Genom tredagarsslaget vid K.
23/s—25/s 1914 inleddes 1 :a världskriget på
österrikisk-ryska fronten med en framgång för i:a
österrikisk-ungerska armén mot 4:e ryska. ”2:a
slaget vid K.”, som timade i början av juli 1915
och vari 4:e österrikisk-ungerska armén besegrade
4:e ryska, var ett led i centralmakternas stora
östoffensiv s.å.
Krasno- [kra’sm?-] (ry. krasnyj, röd, vacker),
vanlig sammansättningsled i ryska geografiska
namn och under sovjetregimen bildade termer.
Krasnodar [krasn^dah], före 1920
Jekaterino-d a r, huvudstad i Krasnodarområdet i
Nordkau-kasien, RSFSR; 203,946 inv. (1939; 170,059 1931).
K. ligger på h. stranden av Kuban, mitt på
nordkaukasiska svartjordsslätten och är en viktig
järnvägsknut och flodhamn. Livsmedelsindustrier (i
sht växtolje- och slakteriindustri), läder-, sko- och
konfektionsfabriker, sågverk, träförädling,
oljeraffinaderier. K. har flera högre läroanstalter, bl.a.
lantbruks-, medicinskt och pedagogiskt inst.,
mu-séer, teatrar. K. grundades 1794 av Katarina II
under namn av Jekaterinodar (”Katarinas gåva”)
och var centrum för kubankosackerna. Under
ryska inbördeskriget 1918—19 var K. militärbas
för generalerna Kornilov och Denikin, erövrades
1920 av Röda armén och omdöptes till K. (”Röda
arméns gåva”). Under 2:a världskriget led K.
betydande skador. Edg.K.
Krasnodarområdet [krosnndaT-], område (kraf) i
Nordkaukasien, RSFSR, vid Svarta havet och
Azovska sjön, omfattar den bördiga stäppslätten
kring Kuban samt v. Kaukasus’ förberg och 500
km av huvudkedjan; fuktigt klimat, skogar och
alpängar; 88,600 km2; 3,2 mill. inv. (1939), ryssar,
ukrainare, tjerkesser och armenier.
Krasnogvardejsk [krosnagvErdJVjsk] (”Röda
gardets stad”), före 1923 och 1927—29 G a 11 j i n a,
1923—27 Tro t sk, stad i Ingermanland vid
floden Izjora, i Leningrad-området, RSFSR, 46 km
s.s.v. om Leningrad; 42,000 inv. (1936; 16,613 1926).
Vilostad och järnvägsknutpunkt med metall- och
grammofonindustri. K. var urspr. en finsk by,
H a t s i n a, som på 1700-talet blev tsarens
sommarresidens. Stort slott, byggt 1766—70 av
Katarina II :s gunstling Grigorij Orlov. Under
inbördeskriget efter ryska revolutionen 1917 var
staden utgångspunkt för Kerenskijs och 1919 för
general Judenitjs operationer mot Leningrad; svårt
skadad vid Leningrads belägring under 2:a
världskriget. Edg.K.
Krasnoja’rsk [krasnn-], huvudstad och viktigt
industri- och handelscentrum i
Krasnojarskområ-det i mell. Sibirien, RSFSR, vid Katjas inflöde i
Jenisej och vid transsibiriska banan; 189,999 inv.
(1939; 82,811 1931). Maskin- och
lokomotivverkstäder, skeppsvarv, skogs-, cellulosa-, pappers-,
fajans-, sko- och konfektionsindustri, kvarnar.
Flodhamn, museum, teater, bibi., biologisk
sötvattens- och limnologisk station. K. grundades
1628. Edg.K.
Krasnoja’rskområdet [krasnn-], ry.
Krasnojar-skij kraj, administrativt område i mell. Sibirien,
RSFSR, inom Jenisejs och Chatangas flodområde;
2,143,800 km2; 1,940,002 inv. (1939), däri
inberäknat Chakassiska autonoma området. K:s s. del
utgöres av Minusinsk-bäckenet, vars höjd i
medeltal är 400—500 m ö.h. Området v. om Jenisej
och n. om transsibiriska banan hör till det starkt
försumpade västsibiriska låglandet (50—60 m ö.h.),
medan landskapet ö. om Jenisej är en del av
centralsibiriska platån, som avvattnas av Jenisejs
stora tillflöden övre Tunguska, Steniga Tunguska
och Nedre Tunguska. Större delen av K. tillhör
den sibiriska barrskogszonen, som n. om
polcirkeln ersättes av skogstundra och längre norrut
av tundra. Minusinsk-bäckenet har stäppkaraktär
med torrt klimat och snöfattiga vintrar. Inom
Minusinsk-bäckenet finnas stenkols-, guld-,
järn-och kopparfyndigheter. K:s främsta
näringsgrenar äro skogsbruk och bergsbruk. För jordbruk
finnas gynnsamma förutsättningar blott i s. K.
Befolkningen består till största delen av ryssar
och delvis av tvångsförflyttade folkelement från
europeiska delar av Sovjetunionen. Huvudstad är
Krasnojarsk. Edg.K.
Krasnokutsk [krasnukohsk], ort i Ukraina vid
Merlja, n.ö. om Poltava, där Karl XII W2 1709
i en rytteristrid tillfogade de mångdubbelt
överlägsna ryssarna ett svårt nederlag. Deras
förluster i striden och förföljandet, som utsträcktes ända
till Gorodnoje, beräknas till o. 2,000 man;
svenskarnas uppgivas till blott 132. Striden skapade
synnerligen gynnsamma förutsättningar för en
fortsatt svensk offensiv, som kunnat bli avgörande,
men genom ett plötsligt omslag i väderleken, som
gjorde vägarna ofarbara, omöjliggjordes den. P.S.
Krasnouralsk [krasnooraTsk], före 1931
Ural-m edst r oj, nygrundad industristad i
Sverdlovsk-området, RSFSR, n. om Nizjnij Tagil; 30,800 inv.
(1933). 1928—32 byggdes här ett av
Sovjetunionens största kopparsmältverk.
Krasnov [kresnåT], Pjotr Nikola jevitj,
— 1035 —
— 1036 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
