Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krappväxter, mårväxter - Krarup, 1. Frederik - Krarup, 2. Alfred - Krarupisering - Krarupkabel - Krarup Nielsen, Aage - Krasch - Kraschan el. plaque - Krasicki, Ignacy - Krasin, Leonid Borisovitj - Krasiński, Zygmunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRASINSKI
tande ett stort antal viktiga kulturväxter,
indelas i 2 underfam. Till Cinchonoi’deae, med
mång-fröig kapsel el. bär, höra släktena Cincho’na
(se Kinabarkträd), Bouvar’dia*, GardPnia*,
Unca’-ria (se Gambirväxten), Cephalan’thus*, Sickin’gia*
m.fl. Underfam. Coffeoüdeae, med stenfrukt,
nöt el. klyvfrukt, innehållande i frö i varje
rum, innefattar bl.a. släktena CoffPa (se Kaffe),
Chiococc’a*, Urago’ga (se Kräkrotsläktet), Ixo’ra*
och Copros’ma* samt gruppen Galieae med släktena
Crucianeira*, Galium (se Mårsläktet), Aspe’rula*,
Sherardia (se Blåmadra) och Rubia. De sistn. ha
stiplerna bladlika och bladen på gr. därav skenbart
kranssittande. — K. äro rika på alkaloider och
gly-kosider, färg- och garvämnen m.m. (se Krapp).
Vissa tropiska k., ss. Duroi’a, Hydnoph’ytum och
Myrmeco’ dia*, äro utbildade till myrmekofila
växter* med märkliga biologiska anpassningar. G.
Krarup [-op], i) Frederik Christian K., dansk
teolog (1852—1931), teol. lic. 1885, kyrkoherde i
Mariager och Sorö, avsked 1922, teol. hedersdr i
Oslo 1911. K. var en av Danmarks främsta
teologer och införde här den ritschlska teologien.
Av K:s skrifter märkas ”Religionsfilosofi” (1905),
”Livsforstaaelse” (1915), ”Livsförelse” (1918),
”Fra Romantisme til Realisme” (självbiogr., 1930).
2) Alfred K., historiker och biblioteksman
(1872—1950), bibliotekarie vid Univ.-bibl. i
Köpenhamn 1911—42, har utg. ”Acta pontificum Danica
1316—1536”, 2—7 (1906—43; tills, med J.
Lind-bæk), ”Dansk historisk Bibliografi”, 1—3 (1917
—27, nytr. 1929; tills, med B. Erichsen), ”Acta
processus litium inter regem Danorum et
archie-piscopum Lundensem” (1932; tills, med W.
Nor-vin), ”Bullarium Danicum 1198—1316” (1931—32)
samt ”Katalog over Univ.-bibl:s Haandskrifter”,
1—2 (1929—3.5). . B.O.
Krarupise’ring av telefonledningar, se Telefon.
Krarupkabel, telefonkabel med pålindning av
magnetiskt material, ss. järntråd el. permalloy,
kring de enskilda ledarna. Genom anordningen
införes extra induktans i telefonkretsarna, så att
kapacitetens inverkan neutraliseras, varigenom
dämpningen i kabelledningarna minskas. K.
användes huvudsaki. som sjökabel, då förstärkare
icke kunna komma till användning i samma
utsträckning som i fråga om kablar på land. K.
har sitt namn efter dansken C. E. Krarup (f. 1872),
vilken var den förste, som för praktisk drift
använde sig av denna utväg. G.Sm.
Krarup Nielsen [-op], A a g e, dansk författare
(f. 1891), urspr. läkare, har fr.o.m. 1920 företagit
resor i samtliga världsdelar och i en rad friska och
fängslande böcker skildrat sina upplevelser. I sv.
övers, föreligga ”På valfångst i s. Ishavet” (1922),
”Till österland jag for” (1923), ”Från Mandalay
till Moskva” (1924), ”Helvetet bortom havet”
(1933), ”Bland huvudjägare i Ecuador” (1934),
”Sol över Mexiko” (1938), ”Aloha. En
söderhavsfärd” (1940), ”På kryssning mot Nya Guinea”
(1945), ”Landet med de lyckliga leendena” (1946)
och ”Återseende med östern” (1948). C.
Krasch (ty. Krach, eng. crash, eg. ljudhärmande),
brak, (ekonomiskt) sammanbrott, katastrof.
Krascha’n (ombildning av fra. crachat, eg.
spott-kladd) el. p 1 a q u e, större ordensstjärna, som
utmärker de högsta graderna av en orden och
bäres fästad på dräkten, på v. el. h. sidan av
bröstet. K. voro urspr. broderade direkt på
livplagg el. kappa men utfördes från början av
1800-talet även i metall, som numera är det
enbart brukliga utom i de få fall, då ordensdräkt
alltjämt kommer till användning. Sedan 1860
finnas i Sverige liksom i de flesta andra stater
2 typer av k., till kommendörsgrad med stora
korset (storkors) med, till kommendörsgrad av
i:a klass (kommendör) utan strålknippen mellan
korsarmarna. Jfr Orden 4). — Litt.: E. E. Areen
& S. Lewenhaupt, ”De nordiska ländernas
rid-darordnar”, 1 (1942). Th.
Krasicki [krasiftskii], Ignacy, polsk
författare Ö735—1801), furstbiskop av Ermeland 1766,
ärkebiskop i Gniezno 1795. K. är den polska
litteraturens främsta namn under slutet av 1700-talet.
Förutom ett stort antal dikter, satirer, fabler,
noveller, komedier och skrifter av moraliskt innehåll
utgav han den första polska allmänna
encyklope-dien och den första polska allmänna
litteraturhistorien. Högst når K. som satirförf. (”Satyry”, 1779).
Krasin, Leonid Borisovitj, politiker, se
Krassin.
Krasinski [krasibniskii], Z y g m u n t, greve,
polsk författare (1812—59). Av högaristokratisk
härstamning växte K. upp under ett plågsamt
motsatsförhållande till fadern, general i rysk tjänst,
som sökte lojalt
anpassa sig. Av modern,
tillhörande den
högförnäma släkten
Rad-ziwill, hade K. ärvt ett
nervöst lidande, som
i förtid gjorde honom
till en åldrad man.
Redan i början av
20-årsåldern visade K.
häpnadsväckande
mogenhet. Hans första
verk av betydenhet är
det allegoriska
dramat ”Den
ogudomliga komedien” (1835).
Det skildrar kampen mellan två
tankeströmningar: idealismen hos adel, andliga och
bondemän och realismen hos demokratien,
konflikten mellan den enskilde och massan,
omstört-ningsmakternas strid med traditionen. Ett kristet
ideal vinner den andliga segern. K:s följande
verk ”Iridion” (1836) är ävenledes ett
utpräglat idédrama; grekers kamp mot romare i
senantik tid ger en reflex av polackers och ryssars
konfliktställning i samtiden. Andra diktverk av
K. äro helt ägnade Polens olyckor. Den
filosofiska dikten ”Morgongryning” (1843) uppbäres av
tanken på Polens messiasroll i världshistorien.
Djupt etiskt och intellektuellt allvar talar ur K:s
stora lyriska meditationer ”Framtidens psalmer”
(1845) och ”Den goda viljans psalm” (1848),
liksom ur hans sista diktbok ”Ofullbordade dikter”
(1860). K. var en skald av stora mått och en ädel
tänkarpersonlighet, men gestalterna i hans
diktkonst äro mera bärare av ett idéinnehåll än väsen
av kött och blod. K:s skrifter ha utkommit i många
ed., 1912 i 9 bd. Flera av K:s verk ha till sv.
översatts av A. Jensen i ”Polska skalder” (1906). —
— 1033 —
— 1034 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
