Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kremation - Krematorium - Kremberg, Jakob - Krementjug - Kremer, Gerhardus - von Kremer, Alfred - Kremera - Kreml - Kremlingar - Kremlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREMATION
J. Kremberg: Predikstolen i Gårdstånga kyrka. Se även
bild 10 å pl. vid Dopfunt.
Krematio’n (lat. crematio, förbränning), se
Eld-begängelse.
Kremato’rium (av lat. crema’re, bränna), den
internationella beteckningen på eldbegängelseanstalt.
K. finnas dels på begravningsplatser, dels som
självständiga anläggningar. På begravningsplatser
ha på senare år byggts s.k. kapellkrematorier, som
användas vid båda gravskicken. På basis av
ut-ställningskrematoriet i Malmö 1914 med ”dödens
sal” och ”livets sal” (”Baltiska templet”, arkitekt:
F. Boberg) utfördes 1927—29 med statsbidrag
mönsteranläggningen för eldbegängelse i Hälsingborg
som självständigt tempel (arkitekt: R. Östberg).
— K o 1 u m b a’r i u m (jfr Columbarium) anordnas
numera vid k. mera sällan som särskild byggnad
utan anslutes till k:s arkitektur. Slutna el.
galler-försedda, djupt liggande nischer föredragas, varvid
plats för anbringande av blommor beredes framför
plattan el. gallret. Man övergår alltmera till
anläggandet av urnlundar och gemensamhetsgravar,
de sistn. ant. inrymda i byggnadens murar el. utom
densamma, samt (särsk. i England) till spridning
av askan. — Se i övrigt Eldbegängelse. G.Sr.
Kremberg, Jakob, träsnidare (d. trol. 1641),
var verksam i Skåne, där han på sitt område
betecknar renässansens höjdpunkt. Främst står i
detta avseende Gårdstånga, där K. 1609—28 ledde
utförandet av altarverk, predikstol, dopfunt,
kapell-skrank m.m. Här visa sig redan barockdrag; likaså
i det stora altarverket i Malmö S:t Petrikyrka (1610
—11), som han utförde tills, med Statius Otto från
Lüneburg. Bland K:s övriga verk märkas
altar-uppsatsen i Burlövs gamla kyrka och
predikstolen i Anderslövs kyrka. — Litt.: Monica Rydbeck,
”Renässansskulptur i Skåne” (1950) . E.W.
Krementjug [krimenco’k], industristad och
han-delscentrum i Poltava-området, Ukraina, vid
Dnjepr, 260 km s.ö. om Kiev; 89,484 inv. (1939;
58,832 1931). Maskin-, vagong-, kemisk-,
läder-och sko-, ylle-, tobaks- och livsmedelsindustri;
sågverk och betydande virkeshandel.
Järnvägsknut och ångbåtsstation. K. grundades 1571,
skadades svårt under ryska revolutionen och
inbördeskriget 1917—21 och ytterligare under 2:a
världskriget.
Kremer, Gerhardus, geograf, se Mercator.
von Kremer, Alfred, friherre, österrikisk
orientalist och diplomat (1828—89), blev 1852 prof, vid
Polytechnicum i Wien, 1859 konsul i Kairo, 1870
generalkonsul i Beirut och 1872 ministerialråd i
österrikiska utrikesdep. Han var 1876—80 medl. av
egyptiska statsskuldskommissionen i Kairo och
1880—81 österrikisk handelsminister. Bland hans
skrifter märkas ”Ägypten” (2 bd, 1863),
”Kultur-geschichtliche Streifzüge auf dem Gebiete des
Islams” (1873), ”Kulturgeschichte des Orients
un-ter den Chalifen” (2 bd, 1875—77).
Kreme’ra (av lat. crema’re, förbränna), bränna
(en avliden) i krematorium. Se Eldbegängelse.
Kreml [kriemli], rysk benämning på borgen i en
stad el. en befäst stadsdel; särsk. känd är K. i
Moskva*.
Kremlingar, Nyc’talis, svampsläkte av fam.
skiv-lingar med 10 arter, i Sverige representerat av
N. parasi’tica och N. asteroph’ora. Fruktkropparna
äro små, som unga vita med vanl. låga,
listfor-made, tjocka lameller, överklädda av hymeniet.
Basidiosporer utvecklas mera sällan. I stället
alstras klamydosporer på hattens översida hos N.
asterophora och från lamellerna hos N. parasitica.
De svenska arterna leva på ruttnande kremlor
och riskor.
Kremlor, Russ’ula, svampsläkte inom fam.
skiv-lingar med över 100 arter, varav ett 60-tal i
Sverige. K. bilda tills, med riskorna gruppen
bröt-lingar. Fruktkroppen är hos kremlorna av torr,
Nyctalis parasitica av svampsläktet kremlingar.
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
