Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreditpolitik - Kredit-saldo, -sida - Kreditspärr - Kreditupplag - Kreditupplysning el. soliditetsupplysning - Kreditvärdighet - Kreditväsen - Kreera - Krefeld-Uerdingen - Kreigsman, William - Kreis - Kreisler, Fritz - Kreisleriana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREISLERIANA
statens ingripande på kreditmarknaden se
Räntepolitik.
Kre’dit-saldo, -sida, se Kredit, sp. 1048.
Kredi’tspärr, ett i den tyska valutakontrollen
efter 1 :a världskriget använt ord. Utlänning, som
försålt fast egendom i Tyskland, ägde icke rätt
att utföra valutan härför till annat land.
Beloppet fick karaktären av Kreditsperrmark, vilka
på gr. av sin bundenhet noterades till en
betydligt lägre kurs än officiella mark. Dessa
billigare mark fingo i vissa fall användas för likvider,
dock endast efter tillstånd av den tyska
valutamyndigheten.
Kredftupplag, tullv., en i vissa länder, särsk.
sedan gammalt i Danmark, förekommande form
för lagring med fri dispositionsrätt av tullpliktig
importvara i varuägarens eget magasin, varvid
uppskov erhålles med erläggande av tull, tills
varan sålts. Före uppläggningen på k. bokföres
varan hos tullverket. Tullavgifterna för försålda
varor fastställas genom inventeringar hos
varuägaren. För reexporterade varor avskrives tullen.
I svensk lagstiftning har k.-inst. aldrig införts.
Jfr Tullager. G.An.
Kreditupplysning el.
soliditetsupplys-n i n g, benämning på sådana upplysningar, som
tillhandahållas av olika företag och
sammanslutningar och som tjäna som underlag för
bedömning av företags el. enskilda personers
ekonomiska ställning, kreditvärdighet etc. Förutom
affärsförbindelser, banker och tillgängliga
uppslagsböcker äro de förnämsta informationskällorna
de affärsmässigt bedrivna k.-byråerna samt vissa
sammanslutningar av köpmän
(köpmannaföreningar) och företag, t.ex. de olika
branschföreningarna. K.-byråerna registrera i sina arkiv
offentliga uppgifter, ss. konkurser,
betalningsin-ställelser, växelprotester, äktenskapsförord och
taxeringsuppgifter, samt insamla genom egna
tjänstemän och ombud olika slags kompletterande
upplysningar. K. rörande utländska förhållanden
kunna inhämtas genom bl.a. Sveriges allmänna
exportförening och olika internationella k.-byråer,
bland vilka märkas Dun & Bradstreet Inc., New
York, och Auskunftei W. Schimmelpfeng, som
före 2:a världskriget var den största k.-byrån i
Europa. H.Rbg.
Kredi’tvärdighet är en sammanfattande
benämning på de faktorer av moralisk och ekonomisk
art, som inom kreditväsendet läggas till grund
vid bedömningen av en lånsökandes el. debitors
förmåga och vilja att fullgöra sin
betalningsskyldighet. De moraliska faktorerna gälla den
lånsökandes redbarhet, skötsamhet och duglighet
inom yrket samt hans affärsetik, de ekonomiska
hans förmögenhetsförhållanden, utsikterna och
förutsättningarna för hans affärsrörelses
lönsamhet. Större banker med vidsträckt och olikartat
klientel ägna mycken omsorg åt k.-bedömningen
av lånekunder. För affärsföretag uppgöras år
för år analyser av balansräkningarna, så att
utvecklingen noggrant kan följas. I högre
undervisning i företagsekonomi beredes stort utrymme
åt den för k.-bedömningen så viktiga
balansanalysen. O.L.
Kredi’tväsen, se Kredit.
Kree’ra (jfr Kreation), utnämna, meddela en
värdighet (särsk. akad.); först framföra (en roll o.d.).
Kre’feld-Uerdingen [-fält yr’-], stad i
Rhen-landet, 15 km n.v. om Düsseldorf, bildad 1929
genom sammanslagning av Kr ef eld (Crefeld)
5 km v. om, och Uerdingen (14,120 inv. 1925)
invid Rhen; 163,900 inv. (1949; 62,840 1875).
Kre-feld nämnes 1166 och blev stad 1373. Reformerta
och mennoniter, fördrivna från Jülich och Berg,
grundade under 1600- och 1700-talen stadens
berömda sammets- och sidenindustri. Här finnas
vidare bomulls-, maskin-, stål-, livsmedels- och
kemisk industri, textilforskningsinst. och högre
textilfackskola. K. har rymlig hamn vid Rhen
och är en viktig järnvägsknut (för bl.a. linjerna
Köln—Kleve—Nijmegen och
Duisburg—München-Gladbach). Dessa faktorer gjorde staden till
ett ofta hemsökt mål för det brittiska
bombflyget under 2:a världskriget, varvid mycket
omfattande skador anställdes. K:s stadsplan är helt
regelbunden, och äldre byggnadsminnen ha i stort
sett saknats (rådhuset från 1790).
Kaiser-Wil-helmsmuseet har rika konstsaml., särsk. italiensk
renässans, ö. om det egentliga Krefeld ligger
den kurkölniska medeltidsborgen Linn, huvudsaki.
från 1300-talet. P.
Kreigsman, Anders Wilhelm (W i 11 i a m),
idrotts-instruktör (1886—1947). Sedan K. efter Olympiska
spelen i Stockholm 1912 fått en grundlig
skolning hos E. Hjertberg, verkade han först några
år som tränare i fri idrott i Sverige, sedan i
Danmark (1917—19), Norge (1919—26) och Holland
(1927—28) samt därefter åter i Sverige (bl.a. hos
Svenska gångförbundet 1941—46). K. hade ett
synnerligen metodiskt och effektivt sätt att
instruera och en utomordentlig förmåga att
utbilda elitmän i olika fri-idrottsgrenar. Han var
dessutom en mycket anlitad expert vid
anläggandet av stadion- och tennisbanor. O.Kgh.
Kreis [kråis] (ty.), se Krets.
Kreisler [kråTslar], Fritz, österrikisk violinist
och tonsättare (f. 1875), elev av Hellmesberger
i Wien, Massart och Delibes i Paris. K. har
genom sitt älskvärda
Wien-spelsätt, genom
sin vackra, varma ton
och sin glänsande
teknik blivit en av de
mest uppburna
violinisterna på modet.
Han har konserterat
huvudsaki. i Amerika
och företagit flera
världsomfattande
resor. Som tonsättare
är han bekant genom
talrika
virtuosmässiga, populära stycken
för violin, däribland
ett flertal skickligt gjorda pastischer, som länge
gällde som bearbetningar av äldre musik, vidare
2 operetter och 1 stråkkvartett. H.M.
Kreisleria’na [krai-], R. Schumanns 8 små
pianofantasier op. 16. Verkets titel syftar på den
”kapellmästare Kreisler” i E. T. A. Hoffmanns
”Phantasiestücke”, med vilken Schumann i viss
mån identifierade sig själv.
— 1053 —
— 1054 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
