- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
1063-1064

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretaoperationen 1941 - Kretensisk kultur - Kretensisk skrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRETENSISK KULTUR

av den nyzeeländske generalmajoren Freyberg.
Därjämte funnos grekiska trupper (o. 12,000). En
stor del av styrkorna hade deltagit i striderna
i Grekland och vid evakueringen förlorat
avsevärd del av den tunga materielen. Luftvärnet var
svagt. Försvaret var grupperat i huvudsaklig
anslutning till flygplatserna vid Maleme, Khaniä
och Rethymnon samt vid Sudaviken. ö. delen
av Kreta försvarades främst av de grekiska
styrkorna med kraftsamling till Herakleion. Endast
fåtaligt jaktflyg var baserat på ön, och baserna
i Egypten voro alltför avlägsna för att medge
effektivt jaktskydd. Brittiska medelhavsflottan
under amiral Cunningham blev hårt engagerad i
striderna. — Det tyska anfallet utfördes med 4:e
luftflottan under befäl av generalöverste Löhr.
I denna ingingo dels en flygkår (general v.
Richt-hofen), dels en kombinerad fallskärms- och
luft-landsättningskår (general Student), förstärkt med
bergsjägarförband. Det närmaste befälet över
markstridskrafterna fördes av generalmajor Ringel.
Italienska trupper från Tolvöarna kommo att
insättas. Axelmakternas invaderande styrkor torde
ha uppgått till minst 30,000 man. Antalet flygplan,
som disponerades (transportflygplan inräknade),
ha beräknats till o. 1,500. — Anfallet föregicks
15/s—19/s av bombning av försvarsställningar i
anslutning till flygplatserna och av under lossning
varande transportfartyg i Sudaviken. Det mycket
underlägsna brittiska flyget tillintetgjordes nästan
helt i flygstrider och på sina baser. Återstående
flygplan lämnade ön 19/s. Därefter funnos inga
brittiska flygbaser närmare än i Egypten. —
Luftlandsättningen, som började 2%, föregicks av
mycket häftiga bombanfall på morgonen.
Därefter ägde luftlandsättning rum främst vid
Maleme och Khaniå men även vid Rethymnon och
Herakleion. Omkr. 6,000 man torde ha landsatts
denna dag. Vid Maleme lyckades tyskarna med
stora förluster komma i besittning av en del av
flygplatsen. Vid Khaniå och Rethymnon blevo
de landsatta styrkorna redan samma dag nästan
helt tillintetgjorda, medan Herakleion ej var
återerövrat av de här stridande grekerna förrän 2s/s.
Med anledning av framgången vid Maleme
förlädes kraftsamlingen i anfallet i fortsättningen
till denna plats. Under de närmaste dagarna
landsattes därför avsevärda styrkor här, till en
början med mycket stora förluster. 22/s säkrades
brohuvudet i Maleme slutligt, och rensning av v.
delen av Kreta påbörjades. Efter att 22/s—24/s ha
konsoliderat sina ställningar, samlat mera
trupper och organiserat sig för anfall igångsatte
tyskarna 25/s ett stort anfall mot Khaniå, som togs
27/s efter mycket hårda strider. Följ, dag nåddes
Sudaviken av de tyska förbanden och landsattes
italienska trupper på Kretas nordöstkust.
Försvaret ansågs i detta läge ej längre möjligt att
genomföra med framgång, varför konung Georg
och hans regering flögo till Egypten och general
Wawell, chef för britternas
Mellersta-östern-kommando, gav order om evakuering. Styrkorna
på v. Kreta fördes under hårda strider över till
Chora Sfakia på öns sydkust, där större delen
evakuerades på brittiska fartyg. Arriärgardet
nödgades kapitulera Ve. Tyska styrkor, som fortsatte
från Sudaviken österut mot Rethymnon, nådde

denna stad 29/s. Efter två dagars häftiga strider
togs staden. Herakleions garnison evakuerades
natten 28/s—29/s på kryssare och jagare. • övriga
på ö. delen av ön befintliga styrkor drogo sig
tillbaka till lerapetra på sydsidan av ön, där de
evakuerades. — Under de första dagarna
opererade den brittiska medelhavsflottan med en
slag-skeppsstyrka v. om Kreta, beredd att ingripa mot
italienska flottstyrkor, och med två kryssarstyrkor
n.v. och n. om Kreta, beredda att bekämpa
land-stigningsförsök. Natten 21/s—22/s förstörde
krys-sarstyrkorna en transportflotta med trupper och
materiel. De tyska förlusterna torde ha varit
avsevärda. Flottan medverkade senare vid
evakueringen. — Då britterna endast hade ringa tillgång
till hangarbaserat jaktflyg och avståndet till
närmaste landbaser var långt, kunde
medelhavsflottan ej erhålla erforderligt jaktskydd. Det tyska
bombflyget anföll därför under dagarna häftigt
de brittiska slagskeppen, kryssarna och jagarna,
varvid britterna ledo avsevärda förluster (4
kryssare och 6 jagare förlorade, 2 slagskepp och 1
hangarfartyg skadade).

Av de o. 40,000 försvararna kunde o. 20,000
evakueras till Egypten. Tyskarna angåvo sina
förluster till 6,000 man. De torde dock ha varit
betydligt större. K., som genomfördes på endast
12 dagar, är såtillvida märklig, som det var det
enda större självständiga anfallsföretaget under
2:a världskriget, i vilket första anfallsvågen
utgjordes av enbart lufttransporterade styrkor. Det
var därjämte det sista större företag, i vilket
tyskarna insatte lufttrupper. En orsak härtill torde
ha varit de stora förlusterna såväl i fråga om
trupp som materiel. Orsaken till att anfallet
lyckades torde främst ha varit den överväldigande
tyska överlägsenheten i luften och det
hänsynslösa insättandet av lufttrupp vid Maleme. På
britternas sida minskades möjligheterna att motstå
anfallet genom den bristfälliga utrustningen och
svårigheterna, bl.a. på gr. av bristen på
flygunderstöd, att omgruppera förbanden. Därtill kom,
att försvarsförberedelserna, trots att britterna haft
baser på Kreta ända sedan nov. 1940, icke
bedrivits med tillbörligt förutseende och kraft. S.E.B.

Kreten’sisk kultur, se Egeisk kultur.

Kreten’sisk skrift, den skrift, som användes
inom den minoiska kulturen på Kreta och den
mykenska kulturen på Greklands fastland (se
Egeisk kultur). Urspr. en bildskrift, skapad efter
egyptisk förebild under tidigminoisk tid,
förenklades k. under mellanminoisk tid till en
lineär-skrift och övertogs i denna form av den mykenska
kulturen. Dokument i form av lertavlor med k.
ha påträffats till ett antal av flera tusen, framför
allt på Kreta och i Pylos på v. kusten av
Pelo-ponnesos; även vaser och krukskärvor med k.
finnas. Alla tolkningsförsök ha hittills
misslyckats, endast siffersystemet har klarlagts. Skriften
har skapats för det förgrekiska språket på Kreta.
Huruvida den i mykensk tid använts för att
skriva grekiska, är ovisst, men ända ned i
hellenistisk tid var en ur k. härledd stavelseskrift i
bruk bland grekerna på Cypern (se Cyprisk
skrift). — Litt.: A. Evans, ”Scripta minoa”
(1909); A. W. Persson, ”Schrift und Sprache in

— 1063 —

— 1064 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free