Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreugerkoncernen - Kreusa - Kreutz, Heinrich - Kreutzberg, Harald - Kreutzer, Rodolphe - Kreutzer (Kreuzer), Konradin - Kreutzersonaten - Kreutzwald, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUSA
täckten rörande K. offentliggjordes 17/4, då det
tillkännagavs, att vissa K. tillhöriga italienska
skattkammarväxlar till ett belopp av 21 mill. £
befunnits vara förfalskade och att expertis visat,
att förfalskningen utförts av Kreuger personligen.
Senare upptäcktes, att bedräglig bokföring
till-lämpats redan fr.o.m. 1923 (i form av
förfalskade monopolkontrakt, dubbelföring av tillgångar,
luftcheckar o.s.v.). Styrelsen för K & T
föreslog, i anseende till den undergrävda ställningen,
att bolaget skulle försättas i konkurs, vilket
skedde 24/s 1932, sedan riksdagen godkänt en
särskild konkurslag (”lex Kreuger”), avsedd att
förhindra värdeminskningar genom alltför snabb
avveckling. I konkursstaten upptogos tillgångar
på 508 mkr och skulder (utöver egna fonder)
på 780 mkr. Staten i urarvakonkursen efter I.
Kreuger upptog som tillgångar 98 mkr och som
skulder 1,170 mkr. De bevakade beloppen blevo
vida högre, sammanlagt c:a 3,7 milliarder kr.
Avvecklingen vållade stora svårigheter med
hänsyn till den dunkla bokföringen och de många
utländska företag, som voro inblandade.
Innehavare av Kreuger-papper i olika länder bildade
”skyddskommittéer” till bevakning av sina
intressen; Boliden-aktierna, vilka Kreuger
egenmäktigt lämnat som säkerhet för personliga lån,
blevo föremål för stridigheter o.s.v. Tvisten
rörande Boliden-aktierna löstes dock genom
förlikning 1934. Följ, år träffades en
överenskommelse, som reglerade mellanhavandena mellan
K & T:s konkursbo och STAB å ena sidan samt
IMCO:s konkursbo å den andra. En av
förvaltarnas viktigaste uppgifter vid dessa
transaktioner var att skydda de koncernen tillhöriga
produktionsföretagen, främst STAB och L. M.
Ericsson, för att möjliggöra deras fortbestånd.
STAB sanerades genom att aktiekapitalet
ned-skrevs från 270 till 90 mkr, varjämte även
fonderna togos i anspråk; härutöver gjordes en
nyemission på nominellt 27,5 mkr, varigenom
aktiekapitalet höjdes till 117,5 mkr. Mot en likvid
av 900,000 B-aktier jämte ett kontantbelopp av
8,5 mkr förvärvade STAB huvuddelen av
International Match Corp:s europeiska tillgångar från
IMCO:s konkursbo. Med det amerikanska
bolaget International Telegraph & Telephone Corp.
(ITT), hos vilket K. pantförskrivit sina aktier i
Telefon-ab. L. M. Ericsson, träffades en
uppgörelse, enl. vilken ITT blev ägare till L. M.
Ericsson-aktier, motsv. c:a 34% av totala rösträtten,
samtidigt som det svenska bolaget tillförsäkrades en
oberoende ställning; denna aktieöverlåtelse
fordrade särskild dispens från K.m:t angående
utlänningars rösträtt för aktieinnehav. Skandinaviska
kredit-ab. erhöll en tillfällig statskredit på 215
mkr, som, tills, med stödkrediter från andra
banker, slutbetalats redan 1937. Svenska
cellulosa-ab. sanerades 1933 genom nedskrivning av
aktiekapitalet från 100 till 30 mkr; bolaget inköptes
1934 på offentlig auktion av sin förlagsgivare,
Svenska handelsbanken, för 3 mkr. Betr.
Boli-den-företaget ansågs risk föreligga, att det skulle
övergå på utländska händer vid konkursaktionen
och att fara härvid fanns för rovdrift. Denna
eventualitet förebyggdes genom en 1934 antagen
lag (”lex Boliden”) om inskränkning av
utlän
nings rätt att i Sverige förvärva fast egendom
el. gruva. — De båda konkurserna avslutades
först 1941. Dessförinnan hade
styrelsemedlemmarna i K & T ådömts skadestånd till ett
sammanlagt belopp av c:a 250 mkr, flera av dem
dessutom till frihetsstraff. De oprioriterade
fordringsägarna i K & T:s konkurs erhöllo 42,8%
utdelning; ägare till aktier och debentures i K
& T erhöllo på dessa papper ingen utdelning
alls. — Litt.: G. Schwarzenberger, ”Die
Kreuger-Anleihen” (1931); A. Marcus & P. Grassmann,
”Kreuger & Toll” (1932). A.Lg.
Kreusa [-éu’-], grek, myt., namn på flera
mytologiska kvinnogestalter. Mest känd är Aeneas’
maka, dotter till kung Priamos i Troja. Hon
omkom under flykten från Troja. En annan K.
var Jasons korintiska brud, som dödades av
Medea.
Kreutz [kråits], Heinrich Karl Friedrich, tysk
astronom (1854—1907), observatör vid
observato-riet i Kiel 1883. K. utövade en förtjänstfull
verksamhet som red. (från 1896) för den i Kiel utg.
tidskr. ”Astronomische Nachrichten”.
Kreutzberg [kråi’tsbärk], Harald, österrikisk
danskonstnär (f. 1902), studerade dans för Mary
Wigman i Dresden. K. anses vara en av de
främsta företrädarna för den fria dansen, särsk.
erkänd för sina expressiva, pantomimiska
framställningar. K. har huvudsaki. framträtt med egna
dansaftnar och har turnerat i Europa, Nord- och
Sydamerika och Asien. Under 2:a världskriget
skickades han med tyska armén som
handräckning till Italien, tillfångatogs där av amerikanarna
och sändes till USA, där han fick uppträda. Efter
krigets slut har K. åter turnerat. Han är även
verksam som pedagog med danskurser om
somrarna i Salzburg. — K. har vid flera tillfällen gett
dansaftnar i Sverige, senast mars 1949. V.V.
Kreutzer [krötsä’r, ty. utt. kräftsår], R o d o
1-p h e, fransk violinist och tonsättare (1766—1831),
1795 prof, i violinspelning vid det nyinrättade
kon-servatoriet i Paris, 1817 kapellmästare vid Stora
operan; företog konsertresor till Tyskland och
Italien. Som violinist, en av den franska skolans
främste, vann K. bestående ryktbarhet. Hans ganska
talrika kompositioner däremot ha ej gått till
eftervärlden utom de vid undervisning ännu använda
”40 études ou caprices” för violinsolo. Beethoven
tillägnade K. den s.k. Kreutzersonaten, op. 47, som
dock ursprungi. skrivits för den store mulattiske
violinisten George Bridgetower. N.B.
Kreutzer [kräftsår] (eg. Kreuzer), K o n r
a-d i n, tysk tonsättare (1780—1849), kapellmästare
i Stuttgart, Donaueschingen, Wien, Köln och Riga.
Av K:s kompositioner (talrika operor,
instrumentalverk, sånger), som utmärka sig för sin vackra,
folkliga melodik och sin välklang, leva ännu
operan ”Das Nachtlager von Granada” (1834) och ett
antal manskörer (”Schäfers Sonntagslied”, ”Die
Kapelle” m.fl.).
Kreutzersonaten [kräftsår-] (se Kreutzer, R.),
1) violinsonat (op. 47) av Beethoven, 2) roman
av Tolstoj.
Kreutzwald [kroftsvalt], Friedrich
Reinhold, estnisk författare och läkare (1803—82),
till-bragte sin barndom i n. Estland, där han tidigt
— 1075 —
— 1076 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
